2008-11-30

Capitalism 3.0

Journalisten och affärsmannen Peter Barnes gav för två år sedan ut boken ”Capitalism 3.0 - A Guide to Reclaiming the Commons” där han förfäktar idén om att vi måste ”återta” våra allmänningar i form av ekosystem, kultur, samhälle och naturresurser. Barnes söker efter kreativa och konkreta metoder för att prissätta det som idag (ut)nyttjas ”gratis” (eller till ringa kostnad) av företagen – och till syvende och sist av oss konsumenter. Boken problematiserar de växande ekonomiska klyftorna och det faktum att de parter som saknar egen talan – ekosystemen, djur och de framtida generationerna - inte tas hänsyn till i dagsläget. Våra gemensamma tillgångar är våra allas födslorätter enligt Barnes.

Barnes gör i boken en kort idéhistorisk expose över den (Amerikanska) ekonomisk-filosofiska utvecklingen, och redogör för tesen att kapitalismen har genomgått två generella faser. I den första fasen kunde man skönja tendenserna till en knapphetsekonomi där den ekonomiska filosofin gick ut på att hushålla med resurser som ansågs som ändliga – befolkningen (i en Amerikansk kontext) var ”relativt” fattigt. Den andra fasen handlar om övergången till en ymnighetsekonomi som kan sägas ha löpt amok. Tillgången är långt mycket rikligare än efterfrågan, vilket gör att efterfrågan ständigt måste stimuleras med olika åtgärder: Med sargad miljö, skenande klimat och utslagna människor som följd. Den gröna civilisationskritiken känns genomgående väldigt bekant.

För att göra en liten utvikning så tycker jag att det intressanta är att Barnes använder sig av datorterminologi: Kapitalism 3.0 Kan sägas vara den tredje vägen; En uppgraderad version av det rådande ekonomiska systemet. Antigen gör han det för att vara pedagogisk – och för att poängtera att vi inte skall omkullkasta hela det ekonomiska systemet snarare bygga vid sidan av, komplettera, uppgradera, koppla på add-ons och plug-ins: att ändra de kapitalistiska algoritmerna. Det intressanta är att det finns filosofiska strömmingar som menar att samhället inte bör ses som en motor (motortänk) där den snarare bör ses som oerhört många parallellt arbetande datorer/program/algoritmer (datortänk). Och samhällsförändringar inte bör ses som att man bör kasta sten i maskineriet/kuggarna (ex. via protester) utan att man snarare bör ”hacka” lösningar som man ”kör/exekverar” vid sidan av: precis som Barnes ber oss göra.

“Capitalism – no longer a closed, motor-like machine that circulates capital and desire – is seen as an open structure, subject to rearrangement.” (p 79) [..] the aim is not to dismantle or disrupt social processes, but to modify them in a very tangible manner. (p 82)”
Karl Palmås och Otto von Busch, Abstract Hactivism, 2006

“Capitalism is the almighty operating system of our lives […] But who is in charge of this operating system? Who wrote it? Who maintains it? Who protects it from viruses? Who reboots it when it crashes? So here’s the big question: can we the people – civil society – take charge? Can we rewrite the capitalist code? [...] In other words, can we turn capitalism into an open source design project and make it more sustainable and responsible to our and future generation’s [sic] needs”
38 Adbusters Magazine, September/October 2006 issue.


Den grundläggande tesen i boken – att internalisera kostnaderna - är fundamental inom miljöekonomin: det vill säga att de ekonomiska aktörerna (ex. företag) måste internalisera de kostnaderna som idag benämns som externaliteter (eller rättare sagt negativa externa effekter). T.ex. att företag måste ta hänsyn (betala kostnaden) för de negativa effekterna av t.ex. utsläpp eller nedsmutsning. Svårare är det dock att komma överens om ett ramverk som kan appliceras i praktiken – miljöskatter, kvoter och utsläppsrätter har i praktiken inte visat sig vara så effektiva.

Men Barnes går djupare än så. Han menar att våra allmänningar (”Commons”) i form av samhälle, naturresurser (ex. luft, jord, vatten, råvaror), livsuppehållande ekosystem (som ex. producerar vår mat och renar våra utsläpp), kultur och det offentliga rummet tillhör oss alla; Problemet är att vi tar dessa mekanismer på förhand givna och låter företag exploatera de gemensamma allmänningar gratis. Vi konsumenter betalar för resursomvandlingen där resurserna är så gott som gratis (eller oerhört billiga) för företagen – vilken är ju egentligen rätt märkligt.

Barnes menar att företagen inte enbart skall betala för de externa effekterna utan också betala ”hyra” för våra gemensamma ekosystem, det offentliga rummet (kultur, reklam) och de gemensamma naturresurserna som exploateras (resursomvandlas). Tanken är inte att privatisera våra allmänningar, utan egendomliggörliga dessa för hela mänskligheten. Det vill säga: skifta maktbalansen till förmån för alla människor, djuren, ekosystemen och de kommande generationerna.

Barnes förslag på lösning för att bygga sådana fördelningsmekanismer är genom att anlägga lokala, regionala och globala Stiftelser (”Trusts”); Barnes är skeptiskt mot politiska styrmedel (ex skatter/kvoter/utsläppsrätter) som tenderar att bli kortsiktiga och drivna av egenintressen, men utesluter fördenskull inte politiken som medel. Stiftelserna skall vara politiskt och ekonomiskt oberoende och styras via tydliga och väldefinierade protokoll. Stiftelserna skall vara demokratiskt representerade samt även ta hänsyn till dem parter som inte kan föra sin egen talan – t.ex. kommande generationer, ekosystem och djur.

Pengaflödet (hyran) som går genom stiftelserna skall fördelas rättvist över hela befolkningen. Fördelningsmekanismerna kan variera beroende på stiftelsens uppdrag men en viss del bör, enligt Barnes, gå tillbaks till samhället (”Public Commons”) samt till att återställa eller skydda redan havererade - alternativ känsliga – ekosystem. Det är en viktig att tala ekosystem mer generellt än bara det som vi på vardagsspråk uppfattar som ett ekosystem (naturen), utan även inkludera tankar, kultur och icke-mänskliga aktörer. Vi måste sträva efter att ekosystemen måste bli mer ”levbara” ---

Få kan nog förneka svårigheterna med att bygga upp ett sådant system; men samtidigt är idéerna oerhört kreativa och fria från ideologisk låsning, vilken gör att det finns potential för en bred överenskommelse mellan de olika politiska bastionerna. Vi får inte vara rädda för att experimentera och samarbeta över gränserna. Vi kan börja på den lokala nivån. Vår gemensamma framtid står på spel ---

Den som säger att det inte går, bör fundera på Grameen Bank – det var också ”omöjligt”. Framtiden är öppen: den väntar på att byggas.


"You never change things by fighting the existing reality. To change something, build a new model that makes the existing model obsolete."
Buckminister Fuller


Rekomenderad läsning:
-------------------------
1. Peter Barnes - Capitalism 3.o (som nedladdningsbar PDF)
2. Palmås, Busch - Abstract Hactivism
3. Palmås - Att Hacka Ekonomin
4. Christer Sanne om Capitalism 3.0 (DN-Debatt)
5. J.K. Gibson-Graham - The End of Capitalism (As We Knew It)
6. George Soros - Den Globala Kapitalismens Kris
7. Palmås - Allmänintressebolag
8. David Bornstein - How to Change the World (Social Enterpreneurs and the Power of New Ideas)


, , , , , , 99-Generationen, , , , , , , ,, , , , , , , , , ,

2008-11-28

Kulturella Allmänningar

Aladdin (Tusen och en Natt), Atlantis, Skönheten och Odjuret, Askungen, Davy Crockett, Sleepy Hollow, Herkules, Guldlock, Ringaren av Notre Dame, Djungelboken, Oliwer Twist, Pinocchio, Robin Hood, Snövit, Törnrosa, Tre musketörerna, Skattön, Det susar i säven, Lilla sjöjungfrun osv.

Tänker vi då på Kenneth Grahame, H. C. Andersen, Bröderna Grimm, Walter Crane, Victor Hugo, Rudyard Kipling, Charles Dickens, Carlo Collodi, William Langland, Alexander Dumas och de otaliga berättelser, myter och sagor som har förts vidare från generation till generation som under lång tid har berikat det kulturella ekosystemet.

Eller tänker man Walt Disney? Efter lite sökande på nätet inser man snabbt att Walt Disney har nyttjat våra kulturella allmänningar på ett friskt och promiskuöst sätt –

Walt Disney har inte byggt upp någonting från tomma grunden utan byggt på och modifierat redan existerande kulturella entiteter; det behöver inte vara något fel i det – kopiering, modifiering och vidarebyggen bör uppmuntras och bejakas: Det är utveckling.

Men det olyckliga sker när Disney patenterar det redan existerande. Se t.ex. detta patent från 1934 (Des. 91,989, Serial No: 50,266) – här har företaget tagit patent på de "tre små grisarna" (utseendemässigt) som i grund och botten är en folkfabel.

Dessutom har Disney lyckats med konststycket att upprepade gånger övertyga den Amerikanska kongressen att flytta fram patenttiden. Upphovsrättsskyddet har först utökats från 75 år till 95 år (enligt lagförslag 1998).

Resultatet är beklämmande: Disney har friskt utnyttjat våra kulturella allmänningar (cultural commons) mer eller mindre gratis (om inte annat förhållandevis billigt) och själva kraftfullt motarbetat att någon annan skall kunna bygga vidare på deras eget arbete. Och inte bara det – skattebetalare (främst i USA) har genom sina skattemedel upprätthållit det dyra efterlevnadssystemet (domstol, myndigheter, processer, kontrollorgan etc.).

Orättfärdigt? Det tål att tänkas på.

PS. Nästa år går patentet på Musse Pigg ut – den ropar redan Kopimi!

2008-11-25

Hållbarhetsråd

Hållbar utveckling; Begreppet myntades av Brundtlandkommissionen 1987 och innebär att man skall sträva efter förståelsen - att sociala, ekologiska och ekonomiska förhållanden är integrerade med varandra och att en hållbar utveckling nås enbart genom att man tar hänsyn till de faktorerna gemensamt. Det är viktigt att utgå från att det livsuppehållande systemet (ekosystemet) är födande till den sociala dimensionen som i sin tur är förutsättningen för den ekonomiska aktiviteten (i ett visst perspektiv går det inga skarpa gränser mellan dessa system); inte sällan hamnar ekonomin i första rummen i vårt samhälle – resten kommer i andra hand. Långsiktigt hushållande med naturresurser, demokratiska styrelseformer, respekt för mänskliga rättigheter, social rättvisa, god hälsa, och jämlikhet är alla exempel på förutsättningar för en hållbar utveckling.

Vi har kämpat nu ett tag för att få inrätta ett Hållbarhetsråd i Borås; syftet med rådet är - som namnet antyder - att få in hållbarhetsaspekten i alla kommunens verksamhetsfält. Jag tror att det är oerhört viktigt att hela kommunen är representerad i rådet: politiker, tjänstemän (expertis), näringsliv och frivilligorganisationer. Rådet bör vara en plats där olika intressen och expertis skall kunna mötas för att kunna driva hela kommunen mot en hållbarare kurs.
Rådet kan komma att ha ett unikt helhetsperspektiv för hela kommunens utveckling – det vill säga vara en paraplyorganisation; en tydlig adressat för kommunens hållbarhetsarbete.

Rådet skulle kunna initiera debatt, skapa samarbete med forskare, driva på när det gäller ekologisk och social stadsutveckling, identifiera stadens ekonomiska förutsättningar (lokal ekonomi, monetär-dränage, ekonomiska läckor, LM3), jobba med visioner, inneha expertiskunskap, idka folkbildning, hålla kurser, vara delaktig i kommunens budgetarbete, främja samarbete mellan olika intressenter, agera remissinstans, jobba med folkhälsofrågor, osv. osv.

Vi är mycket glada över att intresset bland de andra partierna har ökat för detta – samt att rådet berörs i nästa års budget. Hur rådet kommer att organiseras, vad den kommer att ha för ekonomiska förutsättningar och vad den kommer att ha för ansvar är inte klart än; men jag hyser stora förhoppningar att kommunen kan komma igång med detta arbete under 2009.

Vi är dock inte först med detta: Nyköping, Åland, Boxholm och Sundbyberg har inrättat kommunala Hållbarhetsråd (dock med skiftande inriktningar och intentioner).

De nya(?) moderaterna

"De som invandrar till Sverige ska skriva på ett kontrakt om att de känner till svenska lagar, regler och värderingar. Och om inte överenskommelsen följs kan det bli konsekvenser i form av att bidrag ses över." (DN)


Kommentarerna är överflödiga; sakta, sakta har det mejslats fram: ny-moderaterna. Pophögern som söker positionera sig på den politiska kartan. Sicken smörja.

Fler som har reagerat: Johan , Anders, Jakob, Maria, Mari-Helena och Svensson.

2008-11-24

Kopimi!


"Det finns inget mer naturligt än att de som älskar varandra skall kopiera varandra, eller, snarare, då detta fenomen alltid till en början är ensidigt, så skall älskaren kopiera den älskade. (Tarde, 1903:217)"

Citatet fick jag från Christopher Kullenberg.

, , , , ,

2008-11-20

Sverige bryter mot de mänskliga rättigheterna

Homo Sacer – var enligt Romersk straffrätt ett juridiskt tillstånd för en fredlös människa som var berövad sina samhälleliga rättigheter och följaktligen fri att bringas om livet eller exploateras. Begreppet är historiskt, men företeelsen är olyckligtvis högst relevant i vårt moderna och demokratiska samhälle. Att kunna åtnjuta grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter – som tillexempel rätten till sjukvård eller skola - är lång ifrån självklart för alla människor i Sverige. I Sverige uppehåller sig uppemot 40000 papperslösa flyktingar – både barn och vuxna – som har det gemensamt att de saknar ett giltigt personnummer och därmed är illegala i lagens mening. De lever utanför samhällets beskydd. Anledningar till varför människor håller sig gömda och inte har möjlighet att återvända till sina hemländer kan vara många: det kan handla om risken att bli dödad, våldtagen, förföljd eller torterad – det kan handla om att man inte har något hem att återvända till. Deras situation är desperat och full av förtvivlan.

Sverige har varit med i utformningen av de mänskliga rättigheterna och har haft ett gott anseende i världen när det gäller humanitära frågor; denna fasad börjar så sakteliga vittra sönder och ett nytt ansikte mejslas fram. Ett tydligt tecken i tiden är när socialdemokraterna ihop med de borgerliga partierna röstade genom en lagändring som innebär att de papperslösa inte kan få vård på samma villkor övriga medborgare. I och med detta så fick Sverige ihop med Österrike ett av de mest restriktiva regelverk i Europa beträffande tillgång till vård för asylsökande och papperslösa. Det finns kritiker inom socialdemokratin som talar om en ideologisk härdsmälta – solidaritet gäller tydligen inte för alla. Mänskliga rättigheter – som är till för att skydda de mest utsatta människor i samhället - tillämpas när det passar.

Kritiken har inte väntat på sig; FN:s särskilda rapportör om rätten till hälsa, Paul Hunt menar att lagändringen strider mot grundläggande mänskliga rättigheter – nämligen den om rätten till hälsa. Grundläggande för svensk hälso- och sjukvård är principen om alla människors lika värde och att den vård som ges skall ges utifrån patientens behov av vård oberoende av faktorer som kön, politisk uppfattning, social ställning eller sexuell läggning. Denna princip har sina rötter i den 2500 år gamla Hippokratiska läkareden som ligger till grund för den medicinska yrkesetiken världen över; konflikten mellan läkaretiken och lagen är ett uppenbart faktum. Regeringen har med socialdemokraternas medgivande i praktiken lämpat över delar av asylpolitiken på sjukvården. Sjukvården tvingas till diskriminering med förtvivlan och lidande som resultat. Man bör ställa sig frågan om det är ett sådant samhälle man vill bygga?

När politiker så tydligt abdikerat från sitt ansvar så kan utvecklingen bitvis upplevas som becksvart; frivilligorganisationer, sociala företag, privatpersoner och kyrkan får dra ett oerhört stort lass. Det finns dock ljusglimtar i tillvaron; 9 av 21 landsting har valt att anta egna regler och ge de papperslösa vård på samma villkor. I vissa fall har det handlat om politiska riktlinjer inom regionen; i flera fall har detta varit ett tydligt exempel på civil olydnad: läkare som valt att följa sitt samvete och de etiska riktlinjerna före lagen. Positiva krafter i samhället smittar – och tydligt är att medborgarna själva i högre grad får bidra till ett mjukare samhälle där alla människor behandlas lika.

Jag skulle vilja avsluta med ett citat av Henry David Thoreau (1849): ”Orätta lagar existerar: ska vi förnöjsamt lyda dem eller ska vi sträva efter att förbättra dem och lyda dem tills vi lyckats, eller skall i överträda dem omedelbart?”

Frågan har aldrig tidigare varit så relevant i Sverige.

Publicerat i BT (20/11)

2008-11-17

Vägverket får bakläxa

Det verkar som turerna kring det – ursäkta – korkade vägprojektet ”förbifart Stockholm” fortsätter; Miljödepartementet underkänner vägverkets utredning av projektets miljö- och klimatkonsekvenser. Att utredningen har haft många brister har påtalats av otaliga forskare och utredare (även av de forskare som har varit delaktiga i projektet). Vägverket kommer nu att få göra om delar av utredningen vilket är positivt - och förhoppningsvis kommer de orimliga konsekvenserna av projektet belysas ytterligare.

Rösta om förbifart stockholm...

Läs Karin Svensson Smiths brev till miljöminister Andreas Carlgren. Och jag kan också varmt rekommendera uppdrag granskning för den vetgirige.

2008-11-12

Svartlista juridiska ombud

Organisationer som har jobbat nära flyktingar och asylsökande har länge påtalat att det finns stora brister bland juristerna som biträder de asylsökande; undermåliga utredningar, brister i kompetens, slarv och bristande engagemang har visat sig vara ofta förekommande. Resultatet har i sämsta fall lett till att den asylsökande har utvisats och i bästa fall lett till onödigt lidande i form av kraftigt ökade väntetider eller ovisshet. Asylsökande står i ett underläge och mår inte sällan psykiskt oerhört dåligt – vilket gör att detta slarv slår än hårdare mot de redan utsatta människorna. Det har artikulerats önskemål om att jurister som brister i detta avseende skall svartlistas hos migrationsverket. Nu verkar det som migrationsverket agerar i detta avseende – inte en dag för tidigt.

Rättvisan ("Justitia") skall vara 'blind' - men inte bokstavligt.

2008-11-11

Människan i asylprocessen

Den 22 november kommer det att hållas en hearing om det ohållbara i den förda flyktingpolitiken på Immigrantinstitutet i Borås. Meningen är att få till en bred paneldebattsdiskussion mellan rikspolitiker, jurister, tjänstemän, näringsliv och frivilligorganisationer. Huvudtalare för dagen är folkrättsexperten Göran Melander. I övrigt medverkar Anders Sundquist, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Ingeborg Sevastik, viceordförande i Flyktinggruppernas och Asylkomittérnas Riksråd, Anne Sjögren, Rosengrenska/Röda Korset, Hans Neumayer, Elmo Leather AB, samt representanter från migrationsverket. De rikspolitiker som har tackat ja till att medverka i paneldebatten är Peter Rådberg (mp), Hans Linde (v) och Göte Wahlström (s). Politiker från regeringspartierna har inte visat något intresse –
Debatten modereras av Jarl Lindahl. Vi hoppas på ett stort deltagande och att vi efter dagen kan enas om ett gemensamt utspel riktat mot regeringen. Kom och lyssna!

[Updatering 19 Nov]
Folkpartiet skall medverka via Ulf Nilsson (fp)

Lär mer här och här.

2008-11-06

Symfoni

Dessa fransmän - är detta inte vackert så säg:

Varje territorium, varje habitat, sammanfogar sina plan och element, inte bara de rumstidliga utan också de kvalitativa: till exempel en kroppsställning och en sång, en sång och en färg, percepter och affekter. Och varje territorium innesluter eller skär andra arters territorium, fångar upp rörelsebanor hos andra djur som saknar territorium, bildar interspecifika sammanfogningar. Den är i denna mening som Uexküll som en första aspekt utvecklar en konception av naturen som melodisk, polyfon och kontrapunktisk.
Fåglarnas sång har inte bara sina egna kontrapunktiska relationer, utan kan också finna sådana relationer till andra arters sång, och kan själv imitera dessa andra sångarter som om det gällde att ockupera ett maximum av frekvenser. Spindelväven innehåller ”ett subtilt porträtt av flugan” som tjänar som dess kontrapunkt. Molluskens hus, skalet, bildar när dess invånare är död kontrapunkten till eremitkräftan, som gör den till sin egen boning tack vare sin stjärt, som inte tjänar till att simma utan till att gripa, och tillåter den att fånga in det tomma skalet. Fästingen är konstruerad på så sätt at den finner sin kontrapunkt i vilket som helst däggdjur som passerar under dess gren, liksom eklöven, organiserade som en takläggning, finner den i regndroppen som strömmar över den. Detta är inte en finalistisk utan melodisk uppfattning, där man inte längre vet vad som tillhör konsten eller naturen (”den naturliga tekniken”): det finns kontrapunkt varje gång en melodi uppträder som ”motiv” i en annan melodi, liksom i bröllopen mellan humlan och vargens käftar […]

"Percept, Affekt, Begrepp" - Gilles Deleuze, Felix Guattari
(Ur: "Deleuze och Mångfaldens veck", Sven-Olov Wallenstein och Helena Mattson)

2008-11-05

Sprida lite kärlek i bloggosfären



Obama vann – och jag tror många med mig har kunnat andas ut idag en aningen lättade. Dagen till ära hade jag tänkt att sprida lite kärlek i bloggosfären – låt oss se vad som pågår:

Johan skriver om att Sverigedemokraternas plockar billiga poäng, Tony skriver om att McCain trots förlusten förhöll sig storsint och ödmjuk, Thomas S. skriver om religion och Spinoza, Jimmy oroas över miljöpartiets glidning mot den politiska mitten, Linnea skall föreläsa om grön ideologi i Borås, Massoud filosoferar över ordens betydelse, Anders idoliserar, Thomas H noterar att Homer Simpson röstar demokratiskt, Lunken parodierar förbifart Stockholm, Vänstra Stranden skriver om mattillsatser, Charlotte fiskar, Jakob konstaterar det som idag är ett faktum, Fredrik skriver om det omöjliga med att få livspusslet att gå ihop, Birger filosoferar över begreppet ”Svart”, Björn F oroas över det ökade antalet socialbidrag, Johan F. funderar kring duchandet, Stefan beklagar hur friskolorna har urartat, Joakim konstaterar att det inte alltid är lätt att vara i opposition, Heja belyser problemet med turismen, Marlene gläds över Obama, Karl reflekterar över ekonomikonferans, Svensson undersöker gated communities, Björn J. funderar kring vad skolan egentligen skall åstadkomma, Emma önskar att de gröna kunde komma till makten i USA, Mats oroas över att Obamahysterin kan komma att bli en magplask, Evelina filosoferar över ögonblickskonst, Rasmus funderar kring ekonomisk filosofi, Markus funderar på hur västtrafiken skall ha det egentligen, Johan D. menar att valfrihet inte alltid är valfrihet för alla, Per funderar kring motstånd och medvetandegörande, Erik Malm pratar om Gröna Studenter, Christian jobbar Obama, Christopher pratar om panspektronism och motståndsstrategier, Tomas E. konstaterar att Sverigedemokraterna inte är så demokratiska, Alexandra pratar om communitys.

2008-11-03

Ekonomisk filosofi

Under helgen var jag på en konferens om ”cognitive capitalism” i Göteborg -- även om det bitvis var rätt intressant så håller jag med Karl Palmås om att idén om den "onda kapitalismen" lever i allra högsta grad: delvis närd av den finansiella krisen. Inte helt förvånande fick man inte så många nya perspektiv på ekonomin (eller snarare den ekonomiska filosofin). Jag upplever att det finns en hel del attityder i form av ”så-förhåller-det-sig” men väldigt lite ”hur-skall-vi-kunna-bygga-nytt”.

Risken med ”dualistisk” syn på ekonomin – dvs. att göra en tudelning mellan ekonomi och människa - ligger i att denna synsätt cementerar vår världsbild och (delvis) förhindrar utveckling; precis som ständig kritik av könsroller riskerar att cementera könsroller – för att tala med queerteori. Den gröna ideologins civilisationskritik går delvis ut på att kritisera den dualistiska och antropocentriska världsbilden dvs. kritiken av de ständiga motsatsparen natur/kultur, förnuft/känsla, manligt/kvinnligt, subjekt/objekt, människa/icke-människa (!) osv.

Man kan på ett sätt kalla det gröna synsättet för holistisk: att se helheten som i sin tur är mer än summan av sina delar (även om jag är medveten om att begreppet kanske är lite olyckligt ”belastad”).

Jag tror att det är en viktig insikt i att se ekonomin som ett öppet-system, dynamiskt, komplext, dissipativ, flyktig, långt ifrån i jämvikt; beståendes av levande/icke-levande aktörer; genomflödad av tankar, materia, affekt osv. – som ett ekosystem. Att systemet är irreducibelt, anexakt och är i grund och botten performativ (den formas utifrån sina aktörers förväntningar, utsagor, fördomar) är en viktig poäng. Vi är ALLA aktörer – även icke-levande ting(!) (Eller rättare sagt: det är meningslöst att tala om gränser – snarare bör man prata om världen i termer av flöden. Ekonomiska agenter/system kan ses som maskiner som transformerar flöden – de ”räfflar” sin omvärld i olika grad beroende på sin storlek precis som organismer/celler/djur/människor/ljus/ting)

Vi skulle helt fräckt kunna sno ett perspektiv från den Tysk-Estniska biologen Jakob von Uexküll (1864-1944). Uexküll kritiserade den moderna darwinismen för att reducera evolutionen till en yttre sortering i form av naturligt urval eller slumpmässiga mutationer. Uexküll menade att man är tvungen att beakta att organismen ändrar på den miljö de lever - sin ”Umwelt” (läs mer om detta här)- och ingår därmed subjektivt i naturens utvecklingsprocess.

Organismen är självorganiserade och responderar inte enbart på ”yttre” och ”inre” stimuli utan agerar performativt genom systemet. Den ”räfflar” ”sin omvärld” för att låna ett begrepp av Gilles Deleuze och Felix Guattari. Liknande vitalistisk syn på evolutionen hade Vladimir Vernadsky som myntade det intressanta begreppet Noosphere (”sfären för mänskliga tankar”) som kan sägas ha liknande verkan på makroplanet som Uexkülls omvärlds-teori. Dessa tankar har på senare tid spridits av Gregory Bateson som talar om ”Ecology of Minds” - en viktig poäng är att dessa ”minds” ”uppstår” i symbiosen mellan olika entiteter (mänskligt och icke-mänskligt). Läs mer om denna neo-gröna och posthumanistiska perspektiv här och här.

Så vad är det jag vill ha sagt med detta och vad har det med ekonomi att göra? Tja, jag tror inte att man bör dra skarpa gränser mellan fälten helt enkelt – påverkan sker i alla riktningarna och genomsyrar allt; processen är immanent. Ekonomerna borde släppa tron på symmetriska marknader, idén om perfekt konkurrens, tron på den ”rationelle aktören” eller ”den osynliga handen”; precis som vänstern borde släppa tanken på den ”goda staten” och "den goda aktören (människan/politikern etc.)".

Så, är detta ännu en eklektisk utsaga av en post-modernistisk tanke som säger att vi inte kan veta någonting om någonting - dömt att leda till uppgivenhet och passivitet? Ur led är tiden och allting fast förflyktigas? Nej, snarare är det ett vidarebygge av kritiken mot den modernistiska (ekonomiska)ideologin som delas av den politiska/ekonomiska högern såväl som av vänstern. Den totalt fria marknaden och den socialistiska idén lider just under (den reella) bristen att kunna förutse framtiden: att kunna prognostisera, estimera, modellera, approximera (ju mer osäkerhet destå mer behov av "räfflande"/"stratifierande" av sin Umwelt). Man inser ju att storskaligheten och centraliseringen kan bli ett problem här....mer om detta inom kort..

Det är här den gröna ideologin skiljer ut sig som jag ser det. Effekten av denna vitalistiska och dynamiska syn på ekonomi - ekologi av flöden - gör att vi inte kan applicera ”stora” quick-fixes för att förändra samhället. Här är Karl Poppers vetenskapssyn och John Deweys pragmatism rätt tilltalande: små steg-för-steg strategi och en experimentell anda för förändring. Det är här vänstern oftast stupar som jag ser det – denna ständiga vurm för statliga lösningar som ett allmänt quick-fix för många problem. Jag kanske är lite orättvis här - vad vet jag. Denna dikotomi mellan stat kontra fri marknad (och synen på den onda kapitalismen) är - som jag ser- kontraproduktivt.

På samma sätt är ”avsubjektiviseringsprojektet” dömt att misslyckas tror jag– dvs. synen på att man kan förändra andra människors tankar genom att enbart belysa problem. Men detta får vi nog återkomma till (Läs mer om detta här). Jag sätter punkt för idag men kommer att återkomma med ytterligare tankar inom kort om bland annat vikten av att jobba mot ekonomisk diversitet (för att låna ett begrepp av ekologin).

[Updatering]
Jag skulle också vilja rekomendera läsning av humanekologen Alf Hornborgs essä om ekologisk revolution. (Som lustigt nog verkar vara inne på samma spår)

Tidigare skrivit om samma ämne:
Grön ekonomi ger stabilitet, ställ om till ökad tjänstekonsumtion, ekonomi som ekosystem, alternativa företagsformer, behovet av nerväxt istället för tillväxt.



, , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Papperslösas rätt till vård!

Fantastiskt! Läkarna tar saken i egna händer samtidigt som politiker velar i frågan.

"Vi som arbetar med vården tycker ju att det varit väldigt besvärande att vi haft en grupp människor i Sverige, vars storlek vi inte känner till, men som ändå varit helt utestängda från grundläggande mänskliga rättigheter i form av till exempel grundläggande sjukvård, säger Stefan Engqvist, chefläkare på Karolinska universitetssjukhuset."

Läs mer på SR.

Skrivit tidigare: här, här och här.

PS. det intressanta i det här fallet är att det i egentlig mening handlar om civil olydnad - läkaretik och sunt förnuft går stick i stäv mot makthavarnas (icke?)intentioner: Check this out.

2008-11-02

Kontrapunkt

Det är ekens kompositionsplan som bär upp eller innefattar ekollonets utveckling och den kraft som bildar droppar, eller fästingen, som innesluter den ljusets kraft som kan attrahera djuret till grenens ände på tillräcklig höjd, och den tyngd med vilken fästingen faller ned på den förbipasserande däggdjuret - och mellan dessa två inget annat, en skrämmande tomhet som kan vara i åratal om ingen däggdjur passerar förbi.

Jakob von Uexküll, ”kontrapunkten, motivet i morfogenesens utveckling.“