tag:blogger.com,1999:blog-324679242024-03-18T04:02:38.233+01:00Idéer, tankar och reflektionerHeiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.comBlogger508125tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-47773903221745304442013-04-10T07:42:00.000+02:002013-04-10T08:52:04.981+02:00Skapa en uppdaterad Boråsmodell<br />
<div style="text-align: justify;">
Det har hänt mycket sedan jag flyttade till Borås för 13 år sedan. Det finns idag ett så härligt driv i staden och mycket framåtanda som smittar av sig. Det är roligt att vara förtroendevald i Borås. Borås tog förra året ett mycket stort steg framåt genom att anta en vision för Staden. En vision som uttryckligen säger att Borås skall bli långsiktigt hållbar till 2025. Jag kan inte nog poängtera vikten av denna vision och samtidigt understryka hur hårt vi måste jobba för att uppnå denna vision. Nu är det verkstad som gäller. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
För att denna strävan skall fungera långsiktigt och hålla över mandatperioder måste alla människor som jobbar med att förverkliga visionen känna sig som visionsbärare och delaktiga i arbetet. Uppgiften måste kännas meningsfull på alla plan i organisationen. Alla bidrag är viktiga. Att skapa ett hållbart samhälle kräver en stor kollektiv insats av kreativitet, nytänkande och kunnande. Dessvärre kan det finnas många hinder för en sådan utveckling: kortsiktiga beslut; otydligt ledarskap; flera beslutskedjor; ensidigt fokus på ekonomi; motverkande beslut; hämmande hierarkier; ideologiska låsningar; korridorsbeslut; icke-transparanta processer; misstroende mellan politiker och tjänstemän och så vidare. Några av dessa hinder lyfter <a href="https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&cad=rja&ved=0CD4QFjAC&url=http%3A%2F%2Fwww.hallbarastader.gov.se%2FBazment%2FAlias%2FFiles%2F%3Ffemtonhindermomslag&ei=TPtkUfStLMeM4ASG2IHYCg&usg=AFQjCNG7cYGgSkwjr3IqoA6t4u6Hs17Yyg&sig2=Y64-5oLtbZ_t7n0RhARS6w&bvm=bv.44990110,d.bGE">Delegationen för Hållbara Städer</a> (2012) fram som kritiska barriärer för att kunna skapa hållbara städer.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Stadsrevisionens <a href="http://www.boras.se/download/18.441cc4db13d44650e30800033686/RapportKSUppsikt.pdf">senaste rapport</a> sätter fingret på ett par viktiga punker som många upplever som stora hinder för att skapa en organisation som fungerar långsiktigt. Revisionen problematiserar det som ibland kallas för "Boråsmodellen". Det är framför allt den ofta oproblematiserade sammanblandningen mellan politik och tjänstemän som lyfts fram i rapporten. Det handlar om en förvaltningskultur med starka politiker som inte sällan fungerar som operativa chefer och där tjänstemän används som rena utförare. Men även tvärtom där höga och inflytelserika tjänstemän agerar politiskt i kulisserna. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhniaFw1QTFnQ6du2tnOr8wgeVgd8wpqgr_gnFnkW8YrLNLGFnzhS8-enz6cytv1veZEe30KBVgOcXUIuEJ6FX_aSLNQtC7MEi8UE0Y7W-nGcImYFgtJz4Bh9Q23BQXqFEu3xRj/s1600/Awake+1958+Comformity.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="166" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhniaFw1QTFnQ6du2tnOr8wgeVgd8wpqgr_gnFnkW8YrLNLGFnzhS8-enz6cytv1veZEe30KBVgOcXUIuEJ6FX_aSLNQtC7MEi8UE0Y7W-nGcImYFgtJz4Bh9Q23BQXqFEu3xRj/s200/Awake+1958+Comformity.jpg" width="200" /></a>Detta lyfts ibland fram som ett effektivt arbetssätt. Jag menar att detta är dessvärre fel om målet är en kreativ, nytänkande och en långsiktig organisation som fungerar över mandatperioder. Boråsmodellen kan vara effektiv för det enskilda beslutet eller effektiv för ett antal inflytelserika tjänsteman eller politiker - på kort sikt. Men nackdelarna överväger dessvärre fördelarna på lång sikt. Risken med snabba, icke-transparenta och ogenomtänka beslut ökar; otydligheten mellan politiken och de anställda ökar; risken för beslut och processer som motverkar varandra ökar och så vidare. Men framför allt skapar detta arbetssätt en rädd och defensiv förvaltningskultur. <b>En kultur där “vet din plats i hierarkin” snarare än “kom med kreativa ideér och lösningar” genomsyrar arbetet; i en sådan miljö trivs varken nya idéer eller människor.</b></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
För att kunna möta hållbarhetsutmaningar och tänka nytt måste vi skapa en tillåtande och kreativ organisation. Vi bör inte heller kasta ut barnet med badvattnet. Det går att hitta många goda lösningar för att etablera en “gråzon” mellan “Hur” och “Vad”. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span>Kan vi skapa en “Boråsmodell 2.0”. En förfinad modell som både tillåter politiker att jobba tätt ihop med förvaltingarna, men som samtidigt ger tjänstemännen mandat och utrymme för att utmana politiker med idéer och lösningar som går utanför de ideologiska ramarna? En modell som nyttjar den stora mängden kunskap och erfarenheter i organisationen? En modell som dessutom bygger på starkt inflytande av civilsamhället och medborgare? En modell som på samma gång är transparent och tydlig? Detta är helt avgörande. Förändringen börjar innifrån. Organisationen. Men det är också där de största barriärerna kan finnas. Låt oss riva dessa!<br />
<br />
<i>PS. Det finns flera förvaltningar i Borås som har utvecklat intressanta arbetssätt och metoder. Det kommer att komma ett inlägg om hur man kan jobba praktiskt med problematiken.</i></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com176tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-71524130285588851052013-03-06T19:37:00.000+01:002013-03-07T08:16:45.662+01:00Vindkraft - motvind i kulturlandskapet<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDtTGYHi-_lT1TkOQH-990isfK74Jl5IP5uqXXghxOeRfRiRztQXL4NZ-pxymrU4KgqLFJpQlaV5Fn-pxf2REAxYgysA_0z_Cy1cDVXgvFHNAqp0txExsEWS5nWYjdbPRj2S2-/s1600/vindkraft+fin.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDtTGYHi-_lT1TkOQH-990isfK74Jl5IP5uqXXghxOeRfRiRztQXL4NZ-pxymrU4KgqLFJpQlaV5Fn-pxf2REAxYgysA_0z_Cy1cDVXgvFHNAqp0txExsEWS5nWYjdbPRj2S2-/s200/vindkraft+fin.jpg" width="193" /></a><span id="internal-source-marker_0.13950709765776992"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Alla partier i Sjuhärad blev kallade till en Hearing (5/3) om Vindkraft av den nystartade organisationen “<a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5372446">Natur och Miljövärn</a>” som är en sammanslutning av flera lokala aktionsgrupper mot vindkraft. Jag representerade Miljöpartiet i detta sammanhang. Jag tänkte delge några personliga reflektioner kring de utmaningar som vi står inför i allmänhet och intressekonflikten mellan människor och energiproduktion i synnerhet. </span></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span>I någon mån kan man säga att det inte finns Ett enda energiproduktionssystem som inte innebär mer eller mindre exploatering av naturen. Alla energiproduktionssystem har dessutom mer eller mindre påverkan på människor och människornas livsmiljöer. Vissa har konsekvenser som är mer långsiktiga än andra. Konsekvenserna hamnar alltid i "närmiljön" - frågan är bara vems närmiljö och </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">när</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Det finns inga “rena” energisystem - givet dagens teknologiska utveckling - som är helt oproblematiska. Dessutom är dessa frågor framför allt "mjuka" både i termer av hur människor påverkas och vilka sociala och kulturella konsekvenser en exploatering (eller en icke-exploatering) får; men även i termer av geopolitiska utmaningar och andra etiska avvägningar.</span></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Själva grunden för det moderna energiintensiva samhället bygger på att naturen på ett eller annat sätt kontrolleras för att kunna upprätthålla en viss “levnadsnivå” (konsumtion; transport; boende) och våra produktionssystem. Man brukar inom humanekologin sammanfatta dessa aspekter med termen “samhällsmetabolism” - alltså summan av den energi (bundet på olika sätt) som krävs för att upprätthålla de rådande samhällsstrukturerna. Samhällsmetabolismen är kopplat till “livsstilen” - alltså de levnads och konsumtionsmönster - som är rådande i ett visst samhälle eller samhällen på en aggregerad nivå.</span></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Under de senaste decennierna har många röster höjts där man på normativa grunder ifrågasätter de olika “livsstilar” som råder utifrån hur mycket energi och naturförstörelse som krävs för att upprätthålla dessa “livsstilar” (som dessutom skiljer sig kraftigt åt länder emellan). Miljöförstöring; klimatförändringar; exploatering av naturresurser och människor etc. är direkta konsekvenser av ohållbara “livsstilar" givet rådande förhållanden. Våra energi- och produktionssystem är inte “frikopplade” från naturen och våra ekosystem; de är sammanlänkade med ändliga resurser och begränsad naturlig förmåga att absorbera restprodukter och reparera skador (ekosystemstjänster). Det är de stora frågorna som har sysselsatt våra samhällen och våra akademiska institutioner under de senaste 40 åren. </span></span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; text-indent: 0pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Men trenden är dessvärre tydlig: vi ser ett ständigt ökat energibehov; konsumtionen ökar; klimatförändringarna tilltar; många naturresurser är fortfarande överutnyttjade; resurserna är ojämnt fördelade i världen. Om man spetsar till argumentet något: å ena sidan slängs miljoner ton mat dagligen och å andra sidan svälter människor i stora delar av världen. Även de “problem” som våra produktions- och energisystem skapar i form av utsläpp och exploatering är ojämnt fördelade över planeten: det är inte sällan de fattigaste länderna som både får producera “västvärldens” </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; text-indent: 36pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“fördelar” </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; text-indent: 36pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">och samtidigt ta hand om </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; text-indent: 36pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“nackdelarna”</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; text-indent: 36pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Man kan tycka att det är orättvist. Det är också en av anledningarna till varför världens ledare på global nivå (senast Rio-konferensen) inte kommit överens om gemensamma lösningsförslag på hur man skall tackla dessa problem. Grovt uttryckt: Den rika länderna är inte beredda att göra de eftergifter som krävs för att skapa mer rättvisa och hållbara samhällsstrukturer. Vi är inte beredda att göra det som krävs för att nå en långsiktigt hållbar värld genom att ta en större andel av "nackdelarna" och samtidigt skära ner mängden "fördelar" i de rika länderna. Detta är är en väldigt stor förenkling: Problemet är naturligtvis mer intrikat och komplext än så.</span></div>
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /></span>
<br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Vindkraftsdiskussionen och -problematiken måste ses i detta samband och i ljuset av dessa utmaningar. De länder som har högst </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">samhällsmetabolism</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> (exempelvis Sverige) står samtidigt inför de svåraste </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">politiska</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> utmaningarna av den enkla anledningen att det krävs omställningar av den material- och energiintensiva livsstilen. Här tangerar politiken och olika policybeslut medborgarnas “privata sfär” vilket är en stor utmaning. </span></span></div>
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992">
</span>
<br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Sverige är också intressant som land med tanke på att den största delen av vår “miljöbelastning” hamnar utanför landet, vilket förleder många politiker att dra slutsatsen att Sverige är ett föregångsland när det gäller miljöarbete. Ingenting kunde vara mer felaktigt. Sverige har en av de högsta ekologiska och klimatmässiga fotavtrycken i världen. Grovt sett kan man säga att det under de senaste decennierna skett en nettoökning av Sveriges ekologiska fotavtryck som i slutändan beror på en kraftigt ökad konsumtion. Problemet känns dessutom mer hopplöst med tanke på att de rådande ekonomiska modellerna kräver en ständigt ökad konsumtion av varor och tjänster. Hur går detta ihop? Det gör det inte i dagsläget.</span></span></div>
<b id="internal-source-marker_0.13950709765776992">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></b>
<br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Vad har detta med Vindkraft i Sverige att göra? Poängen är att vi måste sätta in Sverige och våra energisystem i ett globalt sammanhang. En stor utmaning är att växla in de </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">extremt stora </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">kvantiteter fossila energislag i form av gas- och olja till förnyelsebara energislag som inte har en så stor negativ nettopåverkan på klimatet. </span></span></div>
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992">
</span>
<br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Energibehovet ser ut att öka och efterfrågan på högkvalitativ energi i form av el kommer med all sannolikhet att öka (tänk: batteridrivna fordon). Vindkraften är, givet dagens teknologiska utveckling, en viktig del i den förnyelsebara energimixen. Vindkraften är extra betydelsefull och intressant i kombination med vattenkraft och inte minst i de länder där solinstrålningen (kW/m2) inte är så hög (exempelvis Sverige). Vattenkraften fungerar som ett energilager tillsammans med Vindkraften. Energisystemen balanseras och kompletterar varandra. (Läs också Tom Anderssons inlägg om <a href="http://tom-andersson.blogspot.se/2013/02/bloggserie-om-vindkraft-del-1-vision.html">“smarta elnät”</a>). Poängen är att vindkraften </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">är</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> och kommer att förbli (inom överskådlig framtid) en viktig energikälla. Sverige kommer också att behöva stötta andra länder - som inte är begåvade med samma slags tursamma fysiska/ekologiska förutsättningar - med “grönare energi”. När det gäller klimat- och miljöproblem existerar inga nationsgränser!</span></span></div>
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992">
</span>
<br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Den kniptångsmanöver som behöver ske är alltså: (1) minska den totala samhällsmetabolismen i de länder där “nivån” är ohållbar, så att en långsiktig hållbar utveckling kan garanteras; samt att (2) växla de icke-förnyelsebara (och klimatförstörande) energislagen mot förnyelsebara energislag (mindre klimatpåverkan). Det kan inte nog betonas att den renaste energin är den energi som vi inte gör av med.</span></span></div>
<b id="internal-source-marker_0.13950709765776992">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></b><br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Men här kommer det andra kniviga problemet som återknyter till hearingen och intressekonflikterna. Som jag nämnde inledningsvis har alla energiproduktionssystem mer eller mindre miljö- och kulturpåverkan. Det är lätt att förledas se våra energiproduktionssystem som enbart “hårda” tekniska frågor; och/eller som instrument för att lösa ett klimat- eller miljöproblem. En vindkraftsetablering medför förändringar i (kultur)landskapet. Det är per definition ett intrång i människornas närmiljö och en förlust av ofta omätbara värden (estetik; natur-upplevelse; rekreation etcetera). Konflikten står mellan det moderna samhällets krav på energi och människors livsmiljö. Konflikten har alltid funnits i olika omfattningar (och gäller väl all form av exploatering) men blir extra tydlig och synliggjord med vindkraften. Det intrikata är att majoriteten av de människor som påverkas av vindkraften också själva är del av en energiintensiv kultur; skillnaden nu är att energiproduktionen och -konsumtionen sker “nära varandra”. </span></span></div>
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></span>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Poängen är samtidigt att politiker inte får ta lätt på människornas oro och vad förlusten av landskapsvärden innebär för människornas livsmiljö och identitet. Som rapporten om forskningsläget kring “intressekonflikterna” från Naturvårdsverket (2012) påpekar:</span></span></div>
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992">
</span>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span id="internal-source-marker_0.13950709765776992"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span></span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Begreppet NIMBY (Not In My Back Yard) diskuteras ofta i vinskraftssammanhang. [..] motstånd mot vindkraftverk kan inte enbart förklaras med hänvisning till NIMBY”</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> (s.9). Oron och stressen över landskapets förändring ligger mycket djupare än så. Inte minst kan expertdominerande planeringsprocesser maskera grundläggande problem eftersom </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“konflikter om landskapsvärden ofta är symptom på djupare underliggande sociala konflikter” </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">(Naturvårdsverket 2012:89 med hänvisning till Jones 2009:248). Så det handlar inte enbart om ett intrång i människornas livsmiljö utan även om djupare liggande sociala relationer och latenta konflikter i lokalsamhällen. </span></span></div>
<b id="internal-source-marker_0.13950709765776992">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="font-weight: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Skall man förenkla de två diskussionerna så blir syntesen: (1) vindkraften är nödvändig men det (2) måste göras på rätt sätt med så lite påverkan som möjligt; varje exploatering är unik i relation till de naturvärden och sociala sammanhangen på platsen. En något trivial slutsats som går att utveckla mycket långtgående i alla dess delar. Rapporten från Naturvårdsverket (2012:91) betonar att det finns en växande insikt och enighet i forskarsamhället om att “samverkan” är en av de starkaste faktorerna för en lyckad vindkraftsutbyggnad. Här finns det både empirisk och teoretisk stöd för sambandet (ibid). Det var också en av de punkterna som jag underströk gång på gång under hearingen. Inflytandeprocesser och delaktighet är fundamentalt viktiga om ett vindkraftsprojekt skall bli “lyckat” (obs! med lyckat avses både de mjuka och hårda frågorna). Delaktighet måste ske tidigt i processen och människor måste känna sig delaktiga i hur deras närmiljö utvecklas och förändras. Borås Stad jobbar i skrivande stund med att införa en medborgardialog och de metoder och verktyg som denna kräver i de kommunala verksamheterna. Här tror jag vi inom en snar framtid kommer att se nya metoder och arbetssätt som syftar till ökad delaktighet och inflytande.</span></div>
<div dir="ltr" style="font-weight: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">En annan viktig faktor som lyfts fram av forskningen: kompensationstanke i termer av bygdepeng eller att de närmast berörda aktörerna äger andelar i vindkraftverk har visat sig fungera i praktiken. Även om många naturvärden inte går att kvantifiera och översätta i ekonomiska termer har ekonomisk kompensation visat sig vara en relativt lyckad metod (Naturvårdsverker 2012:81). Samtidigt krävs det att politiker är tydliga på denna punkt (via vindbruksplaner och genom det kommunala vetot) och utvecklar fler metoder och möjligheter för kompensation (ex: genom lagstiftning på riksdagsnivå).</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Sammanfattningsvis står vi inför stora miljö- och klimatproblem och med detta även behovet av att ställa om energi- och produktionssystemen. Vindkraft är en viktig pusselbit i detta arbete. Samtidigt påverkar vindkraftverken människornas livsmiljö negativt. Den första slutsatsen är att energikonsumtionen måste minska - vilket också i teorin minskar exploateringsgraden. Den andra slutsatsen är att vinskraftsetableringar är nödvändiga på de platser där vindkraft är lämpligt och där människor blir påverkade så lite som möjligt och känner sig delaktiga i beslutsprocesserna. Några punkter som vi kan ta med oss i arbetet i Borås:</span></div>
<div dir="ltr" style="font-weight: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="font-weight: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">1. Energieffektivisering - viktigt att jobba hårt med detta<br class="kix-line-break" />2. Ta fram en vindbruksplan som ett tillägg till Översiktsplanen tillsammans med Boråsarna - gör en översyn av befintliga riktvärden för buller och avstånd.</span></div>
<div dir="ltr" style="font-weight: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">3. Utred tysta områden och landskapsvärden</span></div>
<div dir="ltr" style="font-weight: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">4. Utveckla deltagarprocesser och metoder för inflytande - i all form av stadsutveckling.</span></div>
<div dir="ltr" style="font-weight: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">5. Lyft in människor tidigt i beslutsprocesserna (ex: Vindkraftverk) - kanske kan kommunen ta en mer “sammanhållande roll” i detta arbete?</span></div>
<div dir="ltr" style="font-weight: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">6. Påverka rikspolitiker för att fler kompensationsmöjligheter kan skapas</span></div>
<div dir="ltr" style="font-weight: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">7. Anordna ett antal seminarier och workshops om kulturlandskapet och vindkraftverket i synnerhet med Boråsarna.</span></div>
<div dir="ltr" style="font-weight: normal; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">8 Jobba intensivt med “livsstilsfågorna” för att bryta vår ohållbara klimat- och miljöavtryck i världen.</span></div>
<div style="font-weight: normal;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
<div style="font-weight: normal;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Källor:<span style="font-weight: normal;">
[1] Natuvårdsverket (2012). Vinskraftens påverkan på människornas intressen. Rapport 6497
<a href="http://www.bt.se/nyheter/boras/valbesokt-mote-om-vindkraft%283677932%29.gm#.UTcSycno7-o.facebook">BT har skrivit </a>en tunn artikel om gårdagens Hearing (även pappersvarianten) och har lyckats helt undvika nämna Miljöpartiet; Vänsterpartiet; Vägvalet och Centerpartiet i sin pappersutgåvan.
<a href="http://www.facebook.com/notes/toarpsnytt/politiker-f%C3%B6r-kommunalt-veto-och-vindkraft/437619926312451">Bättre skriven</a> och mer nyanserad genomgång av gårdagen skriver Toarpsnytt.</span></span></div>
</b>Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com13tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-34633187509243538252013-01-24T10:12:00.002+01:002013-01-24T10:12:23.950+01:00Riv inte, utveckla Krokhallsberget!<span class="Apple-style-span" style="-webkit-composition-fill-color: rgba(175, 192, 227, 0.230469); -webkit-composition-frame-color: rgba(77, 128, 180, 0.230469); -webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.296875);"></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-composition-fill-color: rgba(175, 192, 227, 0.230469); -webkit-composition-frame-color: rgba(77, 128, 180, 0.230469); -webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.296875);"><a href="http://tinyurl.com/bddlkn6" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="http://tinyurl.com/bddlkn6" width="320" /></a></span></div>
<span class="Apple-style-span" style="-webkit-composition-fill-color: rgba(175, 192, 227, 0.230469); -webkit-composition-frame-color: rgba(77, 128, 180, 0.230469); -webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.296875);">
</span> En arbetsgrupp för socialdemokraterna har presenterat ett framtidsdokument för näringslivsutveckling i Borås. Ambitionen är lovvärd. Många av förslagen är utmärkta. Dessvärre riskerar detta arbete överskuggas av det faktum att arbetsgruppen föreslår att man river Krokhallsberget och bereder mark för exempelvis ett utbyggt resecentrum. Förslaget är inte nytt. Även centerpartiet har tidigare drivit frågan om Krokhallsbergets rivning. Vi menar att detta vore mycket olyckligt för Borås som stad. Berget hör starkt ihop med stadsbilden och ligger varm om hjärtat för många Boråsare. Berget har många platsmässiga och estetiska kvalitéer som är unika i en urban miljö. Borås som stad är lyckligt lottad med två centrala bergformationer - Krokhallsberget och Vattentornet - som är relativt lätttillgängliga. Det är unika naturresurser som vi skall vara mycket rädda om. Bergets växtbeklädda ståtliga front välkomnar besökare från när och fjärran och blir det första som möter en besökare i Borås. Berget är otroligt vacker under sensommaren när framsidan lyser upp i starka färger. Ytan på Krokhallsberget används idag relativt frekvent för rekreation vilket engånggrillarna vittnar om. Här finns det en otrolig utvecklingspotential. Berget skulle kunna göras mer tillgänglig och attrahera fler människor. Tack vare bergets höjd går solen ner lite senare än i markhöjd. Berget ger också en utsikt över staden. Vi tycker att berget skall utvecklas och locka fler människor. Vi är inte främmande för utvecklad restaurang eller caféverksamhet på toppen. Vi tycker också att det hade varit spännade och lovvärt att öppa upp berget för en yngre generation. En actionpark med skatemöjligheter och bmx-bana enligt Göteborgsmodellen hade varit en otroligt givande investering för staden. Varför inte komplettera detta med klättermöjligheter på den bergsvägg som vetter mot cykelparkeringen. En utvecklad verksamhet på berget som ligger i nära anslutning till kollektivtrafiken hade kunnat locka människor från hela Sjuhärad. Det är också näringslivsutveckling. Vi kan också tänka oss en utvecklad parkmiljö med möjlighet till stadsodling eller en fruktpark på den plats där parkeringar idag ligger. Det finns säkert många goda och kreativa idéer hos Boråsarna kring hur Krokhallsberget skall kunna utvecklas. På 70-talet stadsplanerade man med grävskopan. Det är inte sällan man idag ångrar de stora och okänsliga ingreppen som skedde för 30-40 år sedan. Vi tror på ett mjukare sätt att stadsplanera. Vi måste vara rädda om det unika i stadsmiljön men samtidigt vara beredda att utveckla nya kvalitéer på det gamla. Förslaget från den socialdemokratiska arbetsgruppen skall ut på remiss i den lokala partiorganisationen. Vi hoppas att man begraver tankarna på att riva och fångar istället upp nya idéer för hur berget skall kunna utvecklas på ett spännande sätt och bidra positivt till Borås som stad.<br />
<br />
Heiti Ernits (MP) <br />
Tom Andersson (MP) <br />
Ida Legnemark (V)<br />
Fredrich Legnemark (V)<br />
<div>
</div>
Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-31208961034817409672013-01-07T22:05:00.000+01:002013-01-07T22:06:54.743+01:00Bästa R'nB från 2012<b>Krystale Caught Up Remix Feat. Kaytradamus</b><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/1Nt4aMHrz8k?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<b>Georgia Anne Muldrow - Seeds feat. Madlib</b><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/1QDAawetMtw?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<b>ERIMAJ - Social Life</b><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/qYVHvVrFaTc?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<b>Freddie Joachim Feat. L. Santiago - I Say I</b><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/iW4JU9Z7tUg?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
THEESatisfaction - QueenS<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<object class="BLOGGER-youtube-video" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" data-thumbnail-src="http://0.gvt0.com/vi/qGWFBt_IPOg/0.jpg" height="266" width="320"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/qGWFBt_IPOg&fs=1&source=uds" /><param name="bgcolor" value="#FFFFFF" /><param name="allowFullScreen" value="true" /><embed width="320" height="266" src="http://www.youtube.com/v/qGWFBt_IPOg&fs=1&source=uds" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"></embed></object></div>
<br />
<br />
<br />
The Slakadeliqs (Slakah The Beatchild) - Call Me Your Friend<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/krU6ySffaxQ?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
Robert Glasper Experiment - Afro Blue (Feat. Erykah Badu)<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/3-0JZlrk4xA?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
Jai Paul - Jasmine<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/KZd-E6HFTEs?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
Kwes. - lgoyh.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/KM4Ms0A6BGo?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
Jesse Boykins III - 'The Perfect Blues'<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/qzIPPKPtAJ8?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
Wiz Khalifa<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/SZJRVDMIvXs?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
Miguel - Adorn<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/8dM5QYdTo08?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
Solange - Losing You<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<object class="BLOGGER-youtube-video" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" data-thumbnail-src="http://1.gvt0.com/vi/Hy9W_mrY_Vk/0.jpg" height="266" width="320"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/Hy9W_mrY_Vk&fs=1&source=uds" /><param name="bgcolor" value="#FFFFFF" /><param name="allowFullScreen" value="true" /><embed width="320" height="266" src="http://www.youtube.com/v/Hy9W_mrY_Vk&fs=1&source=uds" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"></embed></object></div>
Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-35704408853196472332012-12-17T13:00:00.002+01:002012-12-17T13:45:17.836+01:00Smarta telefoner och stadsutveckling.<div style="text-align: justify;">
Telefon: <i>röst på avstånd.</i> Kanske är själva telefonen den minst använda funktionen i en <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Smarttelefon">"smarttelefon"</a> (ST) inom en snar framtid. Telefonen har påverkat stadsutvecklingen historiskt: länge var avsaknandet av telefonen som uppfinning en begränsande faktor när det gällde byggnadshöjden i städerna. Informationsflödet inom olika organisationer var länge begränsat till metoden att skicka springpojkar med meddelanden mellan kontoren [1] vilket ställde specifika logistiska krav. Vi står idag möjligtvis inför en ny telefondriven-teknikrevolution som fundamentalt kommer att påverka våra "rörelser" och beteenden i staden [2] och som ger nya möjligheter för delaktighet och inflytande i stadsutvecklingsfrågor.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBfkL-SBsMubJthjSJdmpFOVAk6Pi8RziK4WNhFPiMQC6BGSx4R0Gs5vZLKCKn6J16ZSJKWlbVh-YvTb7bJNKhd58aH2-eABV3dajUhmUqkyvJHK3jjxSTw4kl7QZ7Wk2IER6i/s1600/bild.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBfkL-SBsMubJthjSJdmpFOVAk6Pi8RziK4WNhFPiMQC6BGSx4R0Gs5vZLKCKn6J16ZSJKWlbVh-YvTb7bJNKhd58aH2-eABV3dajUhmUqkyvJHK3jjxSTw4kl7QZ7Wk2IER6i/s320/bild.png" width="213" /></a>ST i kombination med sociala medier kan vara ett otroligt kraftigt verktyg: Kartor, GPS och kameran möjliggör snabb visualisering och en unik möjlighet för rumslig kommunikation som utgår från platsens upplevelse. Faktum är att det kan vara otroligt enkelt att formalisera användandet av sådana verktyg i stadsplaneringen i den offentliga förvaltningen. Det skulle vara intressant att använda kombinationen av Instagram och GPS för att vitalisera "nerifrån-upp" perspektivet i stadsutvecklingsfrågor: från synpunkter till detaljplaner eller invånarens upplevelse av stadsrummet till förslag på förändringar och åtgärder. Hur gör man då?<br />
<br />
Initialt behöver:<br />
<b>1</b>. Kommunen bestämma sig för att jobba med detta perspektiv.<br />
<b>2</b>. Etablera en smart <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Hashtag">hashtag</a> som är unik och enkel att kommunicera ut till invånarna (ex: #boråsutveckling)<br />
<b>3</b>. Man kan också etablera en hashtag per detaljplan ifall man vill rikta specifika synpunkter (ex: #boråsutveckling #borås-viared1). Hashtaggen kan exempelvis anges på förstasidan i plandokumentet och även kommuniceras ut när planen släpps i media.<br />
<br />
Sen kan invånarna själva:<br />
<b>4.</b> Ta foton, kommentera och tagga inlägg genom exempelvis <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Instagram">Instragram</a> eller Twitter.<br />
<b>5</b>. Personen som gör inlägget (eller tar fotot) kan själva välja att lägga ut detta på Twitter eller Facebook så att fler kan kommentera.<br />
<b>6.</b> Inläggen kan också taggas geografiskt genom Instagram (GPS-funktionen) och hamnar därmed på en karta. Informationen får en viktig spatiell dimension.<br />
<br />
För att fånga upp dessa inslag behöver kommunen sen,<br />
<b>7.</b> Regelbundet skanna av vad som kommer in genom de #hashtag som man har etablerat<br />
<b>8.</b> Dokumentera och slussa vidare ärenden. Detta kan en informationsavdelning göra eller en planansvarig direkt. Även politiker kan rutinmässigt skanna av den etablerade #hashtaggen.<br />
<br />
Detta är mycket enkelt att göra. Exempelvis genom att använda sig av <a href="http://www.gramfeed.com/">Gramfeed</a>. Här har jag exempelvis kommenterat det pågående arbetet på Södra Torget i Borås tidigare under hösten: <a href="http://www.gramfeed.com/instagram/tags#sodratorget">http://www.gramfeed.com/instagram/tags#sodratorget</a><br />
Man kan också läsa kommentaren som jag bifogade samt se var bilden togs. Detta kan vara ovärderlig feedback för en stadsplanerare eller för de politiker som beslutar kring stadsutvecklingfrågor.<br />
<br />
För att detta skall fungera måste konceptet:<br />
<b>9</b>. Marknadsföras mot kommuninvånarna.<br />
<br />
Visst hade det varit spännande att pröva detta koncept?<br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
[1] Hägerstrand, Torsten "Tidens vidd och tingens ordning", s. 157</div>
<div style="text-align: justify;">
[2] Hur smartatelefoner kan bidra till mer hållbart transportsätt i städerna har Boråsaren Mia Pantzar skrivit mer om <a href="http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3053393&fileOId=3053401">här</a>.<br />
<br /></div>
Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-29711826814998453552012-12-03T15:18:00.000+01:002012-12-03T15:22:02.453+01:00Musikåret 2012 - Det våras för psykadelika<div style="text-align: justify;">
En annan tendens eller trend under 2012 tycks vara det stora genomslaget för psykadelisk rock. Och då menar jag inte nostalgisk "det låter som förr rock" utan nyskapande musik. Kungen av dessa släpp måste väl ändå vara australiensiska <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Tame_Impala">Tame Impala</a>. Deras förra album "Innerspeaker" (2010) skakade om musikvärlden som en bomb när den släpptes för snart tre år sedan och frågan är inte om "Lonerism" - som mer närmar sig popmusiken - är ännu mer hyllad och lättillgänglig. Andra spännande släpp är Svenska <a href="http://goatsweden.blogspot.se/">Goat </a>"World Music" (kanske mer hyllat utomlands än allmänt känd i Sverige); Det självbetitlade <a href="http://www.facebook.com/MelodysEchoChamber">"Melody's Echo Chamber"</a>; "Beard Wives Denim" av <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Pond_(Australian_band)">Pond;</a> "Putrifiers II" av <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Thee_Oh_Sees">The Oh Sees;</a> Hyllade debutalbumet "TOY" av Londonbaserade <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Toy_(band)">Toy</a>. Även hemlighetsfulla <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Jim_Noir">Jim Noir</a> har släppt en poppsykadelisk platta "Jimmy's Show" efter några år i radioskugga. Vi har också Svenska släpp från förra året: <a href="http://www.samlingmusic.com/">Samling</a> och <a href="http://www.theamazing.se/">The Amazing</a>. Så kan det låta:<br />
<br />
Tame Impala - Endors Toi</div>
<div style="text-align: justify;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/y9fClMYLXdw?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Toy - Reasons Why</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<object class="BLOGGER-youtube-video" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" data-thumbnail-src="http://2.gvt0.com/vi/EvNCe5xDo_Y/0.jpg" height="266" style="clear: left; float: left;" width="320"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/EvNCe5xDo_Y&fs=1&source=uds" /><param name="bgcolor" value="#FFFFFF" /><param name="allowFullScreen" value="true" /><embed width="320" height="266" src="http://www.youtube.com/v/EvNCe5xDo_Y&fs=1&source=uds" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"></embed></object></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
Melody's Echo Champer - You Won't Be Missing That Part Of Me</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/gDyhl5GSje4?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Goat - Golden Dawn</div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/-U5YWujjvn0?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jim Noir - The Cheese of Jims Command</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/ePURkyh7vBU?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<br />
Pond - Fantastic Explosion of Time</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/xNZA9w4gTis?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br />
<br />
De något mer "rockigare" The Oh Sees</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/Www4YTXcXnQ?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Samling - Stackars lilla värsting (2011) [SWE]</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/4xnrxHaXu1c?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
The Amazing - Gentle Stream (2011) [SWE]</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/229bAeN1tBM?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
För tidigare musiktips 2012: <a href="http://heiti.blogspot.se/2012/11/musiktips-hiphop.html">Hip-hop</a> och <a href="http://heiti.blogspot.se/2012/11/musiktips-ljudet-av-2012.html">"Den röda tråden i elektronisk musik"</a></div>
Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-86439581003632887302012-11-24T20:46:00.002+01:002012-11-24T20:54:00.150+01:00Musiktips! Ljudet av 2012.<div style="text-align: justify;">
Lite musiktips från det elektroniska hållet. Det är spännande hur vissa ljud, samplingar eller synthslingor kan bilda en musikalisk tråd som återkommer i olika skepnader. Trenden började visserligen redan under 2010/11...Vi får se ifall ni kan lista ut vad det är som är gemensamt för dessa låtar.</div>
<br />
Österrikiska <a href="http://www.facebook.com/cidrim?fref=ts">Cid Rim</a>, först ut!<br />
(Det finns också en fin <a href="http://www.youtube.com/watch?v=_NFRaWReyu8&feature=related">RMX på denna med lyrics från Janet</a>)<br />
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/A7Spp6aPCtc?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<br />
<br />
Beatmakaren Chief feat. Deheb<br />
<iframe allowtransparency="true" frameborder="0" height="300" src="https://embed.spotify.com/?uri=spotify:track:2to0l893pflj2hVBWOxiaF" width="300"></iframe>
<br />
Mak and Pasterman<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<object class="BLOGGER-youtube-video" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" data-thumbnail-src="http://0.gvt0.com/vi/f052G7RxI_Q/0.jpg" height="266" style="clear: left; float: left;" width="320"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/f052G7RxI_Q&fs=1&source=uds" /><param name="bgcolor" value="#FFFFFF" /><param name="allowFullScreen" value="true" /><embed width="320" height="266" src="http://www.youtube.com/v/f052G7RxI_Q&fs=1&source=uds" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"></embed></object></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
High-Klassified från Montreals hiphop-kollektiv <a href="http://www.facebook.com/AlaizMovement?fref=ts">ALAIZ</a><br />
<br />
<iframe allowtransparency="true" frameborder="0" height="100" src="http://bandcamp.com/EmbeddedPlayer/v=2/track=2332173274/size=venti/bgcol=FFFFFF/linkcol=4285BB/" style="display: block; height: 100px; position: relative; width: 400px;" width="400"><a href="http://highklassified.bandcamp.com/track/stratos">Stratos by High Klassified</a></iframe>
<br />
<br />
813 - Splinters of Violet Glass<br />
<br />
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/ueG5J7ncMSo?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<br />
<br />
Para One - Vibrations Followed by Poisoned Apples<br />
<br />
<object class="BLOGGER-youtube-video" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" data-thumbnail-src="http://0.gvt0.com/vi/2Xj6_D7QW-w/0.jpg" height="266" width="320"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/2Xj6_D7QW-w&fs=1&source=uds" /><param name="bgcolor" value="#FFFFFF" /><param name="allowFullScreen" value="true" /><embed width="320" height="266" src="http://www.youtube.com/v/2Xj6_D7QW-w&fs=1&source=uds" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"></embed></object><br />
<br />
<br />
SBTRKT - Ready Set Loop (från 2011)<br />
<br />
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/RayhjaUpjkc?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<br />
<br />
Romare - I Wanna Go (Kanske något långsökt...)<br />
<br />
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/chyFHVFllcg?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<br />
<br />
Disclosure feat. Sinead Harnett - Boiling<br />
<br />
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/DV85g8ocTIg?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<br />
XXYYXX - Love isn't made feat. Steffaloo<br />
<br />
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/-rOV6op5-yQ?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<br />
Simian Mobile Disco - Your love ain't fair<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<object class="BLOGGER-youtube-video" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" data-thumbnail-src="http://0.gvt0.com/vi/SNrRd4Zy_lw/0.jpg" height="266" style="clear: left; float: left;" width="320"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/SNrRd4Zy_lw&fs=1&source=uds" /><param name="bgcolor" value="#FFFFFF" /><param name="allowFullScreen" value="true" /><embed width="320" height="266" src="http://www.youtube.com/v/SNrRd4Zy_lw&fs=1&source=uds" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"></embed></object></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Ta-Ku - Hey Justin<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/DG2gfKfkDfI?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-72215800532421897282012-11-22T09:45:00.000+01:002012-11-24T19:37:06.151+01:00Budgetdebatt 2013 - inledning<span style="font-family: Verdana, sans-serif;"><span style="font-size: x-small; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Utopi. Det ordet härstammar från grekiska ou-topos. Och betyder ingen plats. Ordet har dessutom en dubbel betydelse och kan även betyda </span><span style="font-size: x-small; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">bra plats</span><span style="font-size: x-small; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Det finns en inbyggd hopplöshet i begreppet. Det ligger nära till hands att tolka begreppet som att det perfekta och goda samhället inte existerar eller kan existera i realiteten. En något mer pessimistisk tolkning skulle kunna vara: att det perfekta idealsamhället kan till och med vara en dystopi. Från att varit ett positivt begrepp så har utopibegreppet förvandlats till någonting negativt under 1900-talet. Kanske med rätta. Historien har varit en sträng lärare. Vi har sett hur fel det kan gå när en enskild tanke eller formel om hur samhälle skall ordnas -- dras till sin ytterlighet: från kommunism till marknadsfundamentalism. Från övertro till politikens och intellektets förmåga -- till övertro på marknadens förmåga att alstra välstånd utan att errodera den ekologiska bas som är förutsättningen för allt liv på planeten. Det är i ljuset av dessa misslyckanden - misslyckanden av grandiösa idéer som appliceras uppifrån ner på samhället - som vi skall tolka Herbert Tingstens berömda uttalande om “ideologiernas död”. </span></span><br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span id="internal-source-marker_0.6448973026126623"><span id="internal-source-marker_0.6448973026126623" style="text-align: start;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: x-small; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Jag tror dock att vi behöver återta utopibegreppet. Fast inte som ett begrepp som betecknar en slutgiltig tanke eller ett slutgiltigt idealtillstånd. Vi behöver “provisoriska utopier” för att låna ett begrepp från Ernst Wigforss. Det är ett ödmjukt, förhandlingsbart och sökande förhållningssätt till etablerade sanningar och samhällsmodeller.</span></span></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span id="internal-source-marker_0.6448973026126623"><span id="internal-source-marker_0.6448973026126623" style="text-align: start;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: x-small; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det är en vision om ett ständigt sökande efter lösningar på konkreta samhällsproblem samtidigt som blicken är fäst mot en framtidsbild om det hållbara samhället -- ett samhälle där människor lever ett gott liv i samklang med planetens förutsättningar. En anspråkslös vision. Men livsnödvändig. Men destå svårare att omsätta i handling. För -- samhället är inte en motor som går att plocka isär och ihop enligt en färdig ideologisk schema. En auktoritär metafor som var förhärskande inte alltför längesedan. </span></span></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span id="internal-source-marker_0.6448973026126623"><span id="internal-source-marker_0.6448973026126623" style="text-align: start;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: x-small; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><b>Vi lever i en annan tid idag. I en tid där vi står inför mycket allvarliga klimatförändringar; omfattande miljöförstöring och matförsörjningskris i många delar av världen, samtidigt som det i andra delar av världen dagligen slängs mer än hälften av all tjänlig mat. Vi lever i en tid av snabb urbanisering och omfattande social segregation. Vi lever i en tid där främlingsfientlighet och sociala klyftor ökar. Vi lever i en tid där våra högteknologiska samhällen står och faller med tillgången av fossil energi. Vi får inte för ett ögonblick glömma allvaret i dessa frågor. </b></span></span></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span id="internal-source-marker_0.6448973026126623"><span id="internal-source-marker_0.6448973026126623" style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: x-small; text-align: start;"><span style="vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det vore lätt att tappa modet och börja ropa på starka ledare. Grandiösa lösningar. Vackra utopier där ändamålen helgar medlen. Det är inte lösningen. Det finns inga enkla lösningar. Vi behöver </span><span style="font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">provisoriska utopier </span><span style="vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">som formas gemensamt av alla samhällsaktörer med visionen om det hållbara samhället som ledstjärna. Vi lever i en tid där politikens huvuduppdrag borde vara att skapa sådana arenor för samhällsutveckling och dialog. Arenor där man länkar samman akademin, experter, civilsamhället, näringslivet och medborgare; Arenor som söker lösningar på konkreta samhällsproblem med ambitionen att skapa ekologisk och socialt hållbara samhällen: Från det lilla, lokala, gatuperspektivet till det stora samhällsövergripande perspektivet.</span></span></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span id="internal-source-marker_0.6448973026126623"><span id="internal-source-marker_0.6448973026126623" style="text-align: start;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: x-small; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det är när alla samhällsaktörer jobbar åt samma håll som den kritiska massan för samhällsförändring på allvar gör sig gällande. Medborgarnas och näringslivets engagemang är avgörande ifall vi skall nå en hållbar utveckling av samhället. Det känns därför glädjande att vi i Borås har börjat arbeta med dessa frågor på ett aktivt sätt vilket också budgetförslaget visar. Visionsarbetet, rådrumskonceptet och medborgardialogsprojektet är led i detta arbete. Ett led i att skapa de arenor och forum för medborgarinflytade och hållbar stadsplanering. </span></span></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span id="internal-source-marker_0.6448973026126623"><span id="internal-source-marker_0.6448973026126623" style="text-align: start;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: x-small; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Varför skulle detta vara svårare? Dialog och inflytande är alltid svårare än färdiga lösningar som appliceras uppifrån ner. Både stora och små målkonflikter kommer att vara oundvikliga. De måste vi föra upp på förhandlingsbordet och lösa gemensamt. Klimatfrågan - som så många andra brännade frågor - är kopplad till värderingar, beteenden och livsvillkor. Systematisk inflytande och dialog kommer att ta mer resurser och tid i anspråk. Det måste det få göra. De extra resurserna - i form av tid och pengar - som detta systematiska arbete kräver -- är en direkt investering i det hållbara samhället. Vi, politiker måste inse detta. Vi måste också inse att vi får dela makten med fler människor ---- </span></span></span></div>
<span id="internal-source-marker_0.6448973026126623"><span id="internal-source-marker_0.6448973026126623" style="text-align: start;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: x-small; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">För att knyta ihop detta. Låt oss återta utopibegreppet med målet om det hållbara samhället. Låt oss forma provisoriska utopier i vårt ödmjuka sökande efter svar på de problem som föreligger i samhället. Låt oss bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle och lämna över en planet till de kommande generationerna, som är i minst lika bra skick, om inte bättre, än den vi har idag. Mer av samma är inte lösningen. Mer av samma leder till en dystopi. Tack för ordet. </span></span></span>Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-81204070949751298752012-11-20T12:03:00.000+01:002012-11-20T12:03:03.123+01:00Before I Die...<div style="text-align: justify;">
"<a href="http://beforeidie.cc/">Before i Die</a>" är precis som "<a href="http://heiti.blogspot.se/2012/11/i-wish-this-was.html">I Wish This Was..</a>" en <a href="http://heiti.blogspot.se/search/label/URBANA%20INNOVATIONER">urban innovation</a> av Candy Chang. Även detta lyckade koncept är spritt <a href="http://beforeidie.cc/site/blog/category/walls/">över världen</a>. Det finns även färdiga <a href="http://civiccenter.cc/the-before-i-die-toolkit/">verktyg och material att köpa</a> ifall man vill etablera konceptet i sin stad på ett enkelt sätt. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<br />
<blockquote class="tr_bq" style="text-align: justify;">
Before I Die is an interactive public art project that invites people to share their hopes and dreams in public space.</blockquote>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4NUF3hmsZsYCxClpoDXu1YTGEUeZ2uZrmvn1K7RSdpJw2c_y70fD24pAYZxxMXY0BSE1nr-32coi5QCfndm3CUy3gubKngtNoXXAKGL9ExyHhVhewqLAApYEPFZfGPpmOaPlx/s1600/before-i-die-savannah-by-trevor-coe-910x606.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="133" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi4NUF3hmsZsYCxClpoDXu1YTGEUeZ2uZrmvn1K7RSdpJw2c_y70fD24pAYZxxMXY0BSE1nr-32coi5QCfndm3CUy3gubKngtNoXXAKGL9ExyHhVhewqLAApYEPFZfGPpmOaPlx/s200/before-i-die-savannah-by-trevor-coe-910x606.jpg" style="cursor: move;" width="200" /></a>Det handlar alltså om att uppmana människor att vara delaktiga och "ta plats" i stadens offentliga rum. "Before i die" uppmanar dessutom människor att fundera över mer existentiella frågor och ge uttryck för sina drömmar, farhågor och förhoppningar; det kan ses som ett sätt att vitalisera stadens rum och etablera berättelser som knyter samman staden socialt. Grundfilosofin liknar syftet med "<a href="http://heiti.blogspot.se/2011/09/motion-infor-mobila-gatukonstvaggar-i.html">mobila gatukonstväggar</a>". Skillnaden är att "Before I Die"-konceptet går att kontrollera (en fast plats och utformning) vilket jag tror kan skapa en större acceptans bland politiker och stadsplanerare i Sverige. En vägg, svart färg, kritor och stenciler är allt som behövs. Och några engagerade medborgare och/eller konstnärer. Dokumentera och tvätta bort när väggen är full. Enkelt, eller hur?</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Brooklyn. Dans framför "Before i Die": Get Hyped!</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/JMOCxkKIQ-E?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-9611191035067953012012-11-15T08:40:00.001+01:002012-11-15T08:40:19.069+01:00Play Me, I'm Yours<div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;">En stor del av det som vi kallar för hållbar stadsutveckling handlar om att jobba aktivt med de offentliga utrymmen som finns i städerna. En viktig grundprincip är att människor skall trivas, "ta plats" och vistas i de offentliga ytorna. Platserna skall vara inbjudande och även uppmana aktiviteter och engagemang. Initiativ skall uppmuntras och det skall vara enkelt att skapa både spontana och planerade evenemang. Detta bidrar till stadens "puls" och skapar "liv". Staden är mer än bara konsumtion, arbete och transport. Det finns en massa småknep för att bjuda in människor att delta och engagera sig i stadens gatu- eller parkrum; ett fiffigt sådant är konceptet med <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Street_piano">Gatupianon</a> som startades som ett konstprojekt av Luke Jerram. Grundtanken är enkel: </span></div>
<blockquote class="tr_bq">
<i><span style="font-size: x-small;">"By creating a place of exchange<a href="http://www.streetpianos.com/"> ‘Play Me, I’m Yours’ </a>invites the public to engage with, activate and take ownership of their urban environment".</span></i></blockquote>
<span style="font-size: x-small;"><br /></span>
<span style="font-size: x-small;">Idag finns det mer än <a href="http://www.streetpianos.com/">700 pianon </a>utplacerade runt om i världen: i busskurer, parker, gallerior, marknader, broar och även båtar. I många fall är dessa pianon utsmyckade av lokala konstnärer för lokal identitet. </span><br />
<span style="font-size: x-small;"><br /></span>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/DVkUfedGMJg?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Tidigare inlägg om <a href="http://heiti.blogspot.se/search/label/URBANA%20INNOVATIONER">"urbana innovationer"</a>.</div>
Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-3639585976424685972012-11-12T22:30:00.000+01:002012-11-12T22:38:06.842+01:00I Wish This Was...<div style="text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEeYGpddewUZwLWWv2Ek2bGNNNLvrDeHi2yi3mv0SScgstzqyHL22BwG5emoqVFa5P9L01cu5Efxyl56syY0AyQjGkHdCiScREr26kd-z7EDDg6B3TAcwMtCJOL-gknqyYXQi-/s1600/I-wish-this-was-a-community-garden-700.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwa9zNyTr4IMUUhyphenhyphen0psyhMUa3m7djzHxG_3y3DDkFzYg__APCsGNa02U1mbXW8WIPhWDNtTPsprr2lDh9qvNwnv3f5Ulm1RptJNwjSjTo3F2Usn5owKtp6bTNnDIyF3weO8-ec/s1600/i-wish-this-was-grid-marigny-700.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="140" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwa9zNyTr4IMUUhyphenhyphen0psyhMUa3m7djzHxG_3y3DDkFzYg__APCsGNa02U1mbXW8WIPhWDNtTPsprr2lDh9qvNwnv3f5Ulm1RptJNwjSjTo3F2Usn5owKtp6bTNnDIyF3weO8-ec/s200/i-wish-this-was-grid-marigny-700.jpg" width="200" /></a>Jag fortsätter på serien om urbana innovationer och smarta stadsutvecklingsknep. Tidigare texter hittas under etiketten: <a href="http://heiti.blogspot.se/search/label/URBANA%20INNOVATIONER">Urbana Innovationer</a>. <a href="http://candychang.com/">Candy Chang</a> från New Orleans har skapat en enkel men smart innovation för lokal delaktighet och inflytande i stadsutvecklingsfrågor: <a href="http://iwishthiswas.cc/">"I Wish this Was"</a>; Som hon själv säger: <i>"lovechild between Street Art and Urban Planning"</i>. Principen är enkel: använd klistermärken (eller liknande) som uppmanar människor att tänka till om den platsen, byggnaden eller området som avses och ge synpunkter direkt. Klistermärken är utformade på ett sådant sätt att underlaget inte förstörs. Pennor inkluderas. Klistermärkerna inventeras efterhand. Lösningen har blivit en succé världen över. Det är inte alltid man behöver applicera kostsamma och tidsödande verktyg för lokal utveckling och delaktighet. Detta kan vara ett konkret sätt att få in synpunkter från människor som bor och verkar i ett område och som har unik kunskap om vad som behövs i grannskapet; vilka affärsverksamheter saknas; vad som behöver fixas eller underhållas; eller större frågor av strategisk karaktär. Detta ersätter naturligtvis inte systematisk medborgarinflytande och stadsplanering, men kan nog vara ett roligt och vitaliserande sätt att få in konkreta synpunkter och skapa engagemang.<br />
<br />
Det finns även en digital motsvarighet som är kopplat till sociala medier: <a href="https://neighborland.com/">https://neighborland.com/</a></div>
<div style="text-align: justify;">
.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEeYGpddewUZwLWWv2Ek2bGNNNLvrDeHi2yi3mv0SScgstzqyHL22BwG5emoqVFa5P9L01cu5Efxyl56syY0AyQjGkHdCiScREr26kd-z7EDDg6B3TAcwMtCJOL-gknqyYXQi-/s1600/I-wish-this-was-a-community-garden-700.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="224" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEeYGpddewUZwLWWv2Ek2bGNNNLvrDeHi2yi3mv0SScgstzqyHL22BwG5emoqVFa5P9L01cu5Efxyl56syY0AyQjGkHdCiScREr26kd-z7EDDg6B3TAcwMtCJOL-gknqyYXQi-/s320/I-wish-this-was-a-community-garden-700.jpg" width="320" /></a></div>
Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-90545023319685478402012-11-11T18:24:00.000+01:002012-11-12T07:23:56.411+01:00Musiktips - HipHop<div style="text-align: justify;">
Det är alltid lite knepigt att prata om trender inom musiken. Med all sannolikhet handlar det som vår egen subjektiva val av fokus i det myller av existenser som råder. Det man söker hittar man. Men jag dristar mig ändå till någon slags trendspaning. För mig personligen har <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Hip_hop">hiphop</a>-musiken börjat ta en allt större plats. Jag tycker framför allt att det sker många intressanta fusioner mellan genrer som hiphop, house, folk, techno, indiepop, jazz, progressiv rock och andra stilar. Kanske i större grad än tidigare. Gangstarap och bling-bling får allt mindre utrymme. Det är tilltalande för örat och utmanande för intellektet. Även om musiken också blir mer "krävande" för lyssnaren. Någonting annat som tycks hända är att DJ'n åter igen hamnar i fokus. Diskjockeyn står på egna ben som artist. Kanske är det därför <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Turntablism#Precursors">turntablismen</a> och beats tycks få en ökad betydelse i en musikscen där <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Rap">rappen</a> varit dominerande en längre tid. Samtidigt tycks mängden kreativa kollektiv där musik, konst, mode, filosofi, film och litteratur korsbefruktar varanda öka; tänk bara på <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Odd_Future">Odd Future</a>, <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Das_Racist">Das Racist</a> eller det mycket spännande och relativt okända kollektivet från Montreal <a href="http://alaiz.bandcamp.com/">ALAIZ</a>. I Sverige kanske <a href="http://www.kingsizemagazine.se/intervjuer/intervju-ozone-fukkaz-palestine-the-order/">Ozone Fukkaz</a> kan räknas till trenden. Allt detta har ju skett under ett antal år. Kan man tala om en tipping point än? I den alternativa hiphop-scenen börjar även öppet homosexuella artister ta plats. Detta var länge otänkbart i den något konservativa och homofoba hophop-kulturen. Idag har vi spännande artister som <a href="http://www.youtube.com/watch?v=Nrnq4SZ0luc">Le1f </a>, <a href="http://www.youtube.com/watch?v=sokeAMDm7mk">Mykki Blanco</a> och <a href="http://www.youtube.com/watch?v=oo4Sqt2Bmag&feature=related">Zebra Katz </a>som tituleras som <a href="http://www.guardian.co.uk/music/2012/jun/09/zebra-katz-rise-of-gay-rappers">Queer rapp</a>are. Nog orerat. Här kommer det några kokreta tips.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: left;">
Captain Murphy - The Killing Joke</div>
</div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/HVCH8O-5DzI?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
Fån det smått otroliga albumet av Flying Lotus - Getting There<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/c3JI1ydtq4E?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div style="text-align: justify;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
The Glaslamp Killer - "Breakthrough" (med Gonjasufi)<br />
<br />
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/h8iQ07KT-UA?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<br />
<a href="http://www.facebook.com/High.Klassified?fref=ts">High-Klassified</a> från Montreals ALAIZ-kollektiv. Feta beats!<br />
<br />
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/bRrmt91ElVg?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<br />
<br />
<br />
<a href="http://www.facebook.com/panthersupafly?fref=ts">Panther & The Supafly</a> - "Slapstick" (även de från Montreal-scenen)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/rgoHjWNcYeU?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Kendrick Lamar ft. Dr Dre - "Compton" (grym album!)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/0WgoX7yySW8?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Robert Glasper - Black Radio (Remix EP)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<object class="BLOGGER-youtube-video" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" data-thumbnail-src="http://3.gvt0.com/vi/_SUzaEnRq3M/0.jpg" height="266" style="clear: left; float: left;" width="320"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/_SUzaEnRq3M&fs=1&source=uds" /><param name="bgcolor" value="#FFFFFF" /><param name="allowFullScreen" value="true" /><embed width="320" height="266" src="http://www.youtube.com/v/_SUzaEnRq3M&fs=1&source=uds" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"></embed></object></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Thundercat - Walkin'n<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/8qGigIMM1Vw?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Kool A.D (medlem i Das Racist) - La Piñata<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/13zzWf6XVq4?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Death Grips - Get Got<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/HIrKSqb4H4A?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Co. fee - Gypsy Skirs<br />
<br />
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/K61ivj8Sc9Y?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Jean Grae - Kill Screen (mäktig video)<br />
<br />
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/jtZILru6qrM?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Georgia Anne Muldow - Seeds<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<object class="BLOGGER-youtube-video" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" data-thumbnail-src="http://2.gvt0.com/vi/PiLy6_ODCyI/0.jpg" height="266" style="clear: left; float: left;" width="320"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/PiLy6_ODCyI&fs=1&source=uds" /><param name="bgcolor" value="#FFFFFF" /><param name="allowFullScreen" value="true" /><embed width="320" height="266" src="http://www.youtube.com/v/PiLy6_ODCyI&fs=1&source=uds" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"></embed></object></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Rapsody - The Drums (helt outstanding skiva!)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<object class="BLOGGER-youtube-video" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0" data-thumbnail-src="http://1.gvt0.com/vi/2_eO3ytC-BU/0.jpg" height="266" style="clear: left; float: left;" width="320"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/2_eO3ytC-BU&fs=1&source=uds" /><param name="bgcolor" value="#FFFFFF" /><param name="allowFullScreen" value="true" /><embed width="320" height="266" src="http://www.youtube.com/v/2_eO3ytC-BU&fs=1&source=uds" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true"></embed></object></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
JJ DOOM - Gov'nor (Samarbete med MF DOOM och Jneiro Jarel)<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/WW-9TcDTKa8?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Jneiro Jaren - N.A.S.A (2011). De beatsen!<br />
<br />
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/RkSTveoSoZg?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<br />
<br />
<span style="text-align: center;"><br /></span>
<span style="text-align: center;"><br /></span>
<span style="text-align: center;"><br /></span>
<span style="text-align: center;">Elaquent - Parallel</span><br />
<br />
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/iQgvWjcygYo?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Ta-Ku - Hey Justin<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/DG2gfKfkDfI?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Degiheugi - Un Jour comme un autre<br />
<br />
<br />
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/bcxeX3cYm9s?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<br />
<br />
<br />
<div style="text-align: left;">
Andra artister att håll koll på: ODDISEE//ONRA//QUACKERS//MR:TROY//HOMEBOY SANDMAN//SAMIYAM//NAMELESS//APOLLO BROWN//DIBIA$E//THEESatisfiction//DRUGS//GONJASUFI//BRETÓN//SPEECH DEBELLE//ANA TIJOUX//MED//REGGIE WATTS//MADVILLAIN//MF DOOM/SERENGETI/DARK TIME SUNSHINE//JESSE BOYKINS III//CHIEF//KWES.//AESOP ROCK//ST X LIAM//MR DIBIASE//MELLOWHYPE....</div>
Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-34711813114512535362012-11-07T22:06:00.001+01:002012-11-07T22:07:40.355+01:00Mobila stolar<b id="internal-source-marker_0.7418704642914236" style="font-weight: normal;"></b>
<div style="text-align: justify;">
</div>
<span style="font-size: x-small;"></span>
<div class="separator" style="clear: both; display: inline !important; text-align: center;">
</div>
<span style="font-size: x-small;">
</span>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<b id="internal-source-marker_0.7418704642914236" style="font-weight: normal;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCQ_0utJIOwwdcOmJWzfIYusiyOBefFaiYfD_ekxoh4v_1MPWVmy3uYt5YLGt7bfmkXCnirLxzp72XjQh1eWl1NFVdAsWikOY91v7v5Q3TIqLoJ5g5X2Vi3lc8UCcMUwRlTYum/s1600/dscn6988.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; display: inline !important; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: justify;"><span style="font-size: x-small;"><img border="0" height="150" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCQ_0utJIOwwdcOmJWzfIYusiyOBefFaiYfD_ekxoh4v_1MPWVmy3uYt5YLGt7bfmkXCnirLxzp72XjQh1eWl1NFVdAsWikOY91v7v5Q3TIqLoJ5g5X2Vi3lc8UCcMUwRlTYum/s200/dscn6988.jpg" width="200" /></span></a></b></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<b id="internal-source-marker_0.7418704642914236" style="font-weight: normal;"><span style="font-family: Arial; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-size: x-small;">En utmaning när det gäller stadsutveckling och -planering är hur man skapar eller kan bidra till att de offentliga ytorna i staden blir attraktiva och inbjudande för människor som rör sig i staden. I realiteten handlar det alltså om att människor skall trivas i de urbana rummen och därmed uppehålla sig i stadsrummet. Som arkitekten <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Jan_Gehl">Jan Gehl</a> brukar säga: stadens kvalitet handlar inte om att se hur många människor som rör sig i staden, utan om hur många människor som stannar upp i rummet och njuter av det som sker. En konkret lösning som har prövats världen runt, är att placera ut olika slags sittplatser med varierande utformning på olika platser i staden. Det kan vara fasta installationer, konstverk eller andra slags artefakter som trappor och dylikt som kan nyttjas som uppehållsplatser. Det kan även handla, som i bland annat New York, “flyttbara stolar”[1]. </span></span></b></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<b style="font-weight: normal;"><span style="font-family: Arial; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-size: x-small;"><br /></span></span></b></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiB23m4d_yPoqd5olE2GIa7sMQXFaLK1NQXh3PuhvhDADzc9MIzE7K5-MK652JmFBOOIx1C4gsP-SZ_ctYPwL0Uzof-swAYUbrRbyKdEy2SyTvD6mzwBZ1x3RB5_Aaz33bDktuH/s1600/large.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiB23m4d_yPoqd5olE2GIa7sMQXFaLK1NQXh3PuhvhDADzc9MIzE7K5-MK652JmFBOOIx1C4gsP-SZ_ctYPwL0Uzof-swAYUbrRbyKdEy2SyTvD6mzwBZ1x3RB5_Aaz33bDktuH/s320/large.jpg" width="320" /></a></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<b style="font-weight: normal;"><span style="font-family: Arial; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-size: x-small;">Det visar sig att sådana “flyttbara stolar” är speciellt attraktiva. Det som händer är att människor “annekterar” platsen och gör det till sin egen genom att anpassa sittplatsen utifrån sina egna premisser: även om det gäller så lite som att flytta stolen några decimeter. Flyttbara stolar ger dig möjligheten att socialisera och umgås genom att anpassa stolens position så att kommunikation kan ske enkelt i en grupp. Mobiliteten ger dig också möjligheten att vara i fred och skapa en “ficka” av ro och eftertanke i en livlig miljö.</span></span></b></div>
<span id="internal-source-marker_0.7418704642914236"></span><br />
<div style="text-align: justify;">
<span id="internal-source-marker_0.7418704642914236"><span style="font-size: x-small;"><br /></span></span></div>
<span id="internal-source-marker_0.7418704642914236">
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-family: Arial; font-weight: bold; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></span></span>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span id="internal-source-marker_0.7418704642914236"><span style="font-size: x-small;"><span style="font-family: Arial; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Stadsplaneringspioniären och urbanisten <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/William_H._Whyte">William H. Whyte</a> var en av de första att undersöka detta fenomen. Läs mer här<a href="http://m.theatlanticcities.com/design/2012/10/power-movable-chair/3520/"> “The Power of the Movable Chairs”</a>.</span><br /><span style="font-family: Arial; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></span></span></div>
<span id="internal-source-marker_0.7418704642914236">
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<span style="font-size: x-small;"><br /></span></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-size: x-small;">[1] En fråga som New York's stadsplaneringsdirektör <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Amanda_Burden">Amanda J.M. Burden</a> har drivit.</span><b style="font-size: 15px;"><br class="kix-line-break" /></b></span><br />
<b><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></b></div>
<div style="font-weight: bold;">
<br /></div>
</span>Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-68505463885272125982012-08-16T22:23:00.001+02:002012-08-16T22:23:12.435+02:00Anförande - Mobila Gatukonstväggar<b id="internal-source-marker_0.13954436592757702" style="font-weight: normal;"></b><br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<b id="internal-source-marker_0.13954436592757702" style="font-weight: normal;"><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Tack för ordet herr ordförande; Åhörare, presidie och fullmäktigeledamöter</span></b></div>
<b id="internal-source-marker_0.13954436592757702" style="font-weight: normal;"><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Jag skall börja med att visa <a href="http://prezi.com/t_cnx1dc2joz/gatukonst/">ett bildspel</a> så att ni får en känsla av vad som kan räknas in i begreppet gatukonst. För er som inte kan se detta så skall jag lägga upp en länk till bildspelet på twitter under hashtaggen #Boras. </span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Jag tänkte inleda med en kort genomgång om vad motionen om <a href="http://heiti.blogspot.se/2011/09/motion-infor-mobila-gatukonstvaggar-i.html">“mobila gatukonstväggar”</a> handlar om samt bemöta några av de argument som har framkommit från remiss-instanserna. </span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det finns två slags städer. Den ena staden är ett museum; Det är en stad där invånarna bjuds in som passiva betraktare av stadens utformning; Det är en stad som skapas av ekonomiskt inflytelserika aktörer och starka politiker. Den andra staden är en aktiv och levande stad - en stad där invånare bjuds in att vara delaktiga i stadens utveckling och gestaltning. En stad som byggs gemensamt och där alla invånare tillåts ta plats. En stad där kreativitet och initiativrikedom uppmuntras.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Detta är det grundläggande syftet med vår motion. Införandet av “Mobila gatukonstväggar” kan vara en pusselbit i arbetet med att skapa en levande och inkluderande stad. Men även en mer spännande och intressant stad. Vi vill lyfta fram spontankonsten som en viktig strategi i strävan efter delaktighet och socialt hållbara städer. “Mobila gatukonstväggar” handlar om att på ett </span><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; font-weight: bold; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">kontrollerat sätt</span><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> bjuda in invånarna att sätta Sin prägel på Sin stadsmiljö. Konceptet med “mobila gatukonstväggar” bygger på en mycket enkel princip: kommunen hänger ut blanka tavlor av olika storlek och utforming utan konstnärlig avsändare i stadsmiljön och bjuder in invånare att vara aktiva konstnärer; Gammal som ung; Erfaren som oerfaren.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">För att skapa mer spänning, spontanitet och liv i konceptet föreslår vi dessutom att dessa tavlor flyttas runt i staden. Därav namnet: “mobila gatukonstväggar”. Vad är gatukonst kanske många undrar. Skillnaden mellan konventionell konst och gatukonst handlar till syvende och sist om placering. Gatukonst utförs som namnet antyder på gatan - den konventionella konsten hänger på gallerior och konstmuseum. Gatukonsten kan som ni inledningsvis såg ta många kreativa uttryck och spännande former.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Vi tycker dessutom att det hade varit spännande ifall tavlorna kunde köpas eller bortskänkas till stadens invånare efter dess begränsade livslängd. </span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Jag skall nu bemöta några argument som har förekommit i debatten:</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Den borgerliga gruppen i kommunstyrelsen skriver att “de negativa påföljderna som både Tekniska nämnden, Stadsdelsnämnd Öster och Brottsförebyggande rådet redovisar väger tyngre än de positiva effekterna”. Så vilka argument använder de nämda nämnderna i sina motiveringar till att avslå motionen. Jag sammanfattar några av argumenten:</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Stadsdel Öster skriver att </span><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“mobila gatukonstväggar” riskerar att bli en klotterplank utan något konstnärligt värde.</span><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Hur man har bedömt denna risk eller sannolikheten för att “konceptet” skall bli en klotterplank utan konstnärligt värde framkommer inte i yttrandet från stadsdelen. Vi kan konstatera att det finns risker med alla politiska förslag och reformer. Konceptet med med “mobila gatukonstväggar” är unikt och oprövat. Vi måste vi våga testa innan vi dömer ut idéen på förhand. Vi kan också konstatera att det är väldigt enkelt att sluta med “mobila gatukonstväggar” ifall det visar sig att konceptet inte fungerar som avsett.</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Vidare skriver Stadsdel Öster att </span><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Graffiti som spontankonst, ofta betraktad som klotter, är i många fall liktydlig med skadegörelse”.</span><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Förslaget med “mobila gatukonstväggar” handlar absolut INTE om att vi skall tillåta den typen av graffiti som är liktydligt med skadegörelse på egendom. Solveig Hollari, som är BRÅs nationella expert på klotterförebyggande åtgärder - är också väldigt tydlig med att graffiti ÄR ett lagligt uttryck medan klotter är det olagliga uttrycket. Att sätta likhetstecken mellan grafitti som spontankonst och illegal klotter är dessvärre helt fel. Exempelvis har Grand-hotell i Borås använt gatukonsttavlor två sommrar i rad på den vägg som vetter mot Lilla Brogatan. Detta är knappast olagligt klotter.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Mobila gatukonväggar” är enkelt uttryckt tomma tavlor där all slags konst kan utföras legitimt i gatumiljön. Det kan vara foto, måleri, kakel, virkningar, pärlplattor eller graffiti. Fantasin och tavelutformingen sätter gränserna. Det är kommunen eller fastighetsägarna som ställer ut tavlorna och bjuder in invånarna att smycka staden. Detta är knappast skadegörelse.</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Stadsdel Öster och Borås Stads Brottsförebyggande råd skriver att </span><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Legala väggar ej lett till minskning av klotter”</span><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Att minska klottret i staden är inte heller motionens intention. Det finns andra åtgärder och metoder för sådant. Vilket gör detta argument orelevant för motionen. Men låt mig ändå undersöka argumentet. Först och främst handlar inte motionen om införandet av så kallade “legala graffitiväggar” som är vanliga både i Sverige och utanför landet. Konceptet med mobila gatukonstväggar är mig veterligen unikt. Kanske i världen. Sen är det sant att det inte finns något vetenskapligt belägg för att så kallade “legala graffitiväggar” varken ökar eller minskar klottret, vilket Brås expert Solveig Hollari också konstaterar. Alltså: det finns inga empiriska och vetenskapliga belägg för varken minskat eller ökat klotter idag.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Brottsförebyggande rådet med Hollari i spetsen startade ett antal pilotprojekt tillsammans med ett antal kommuner i Sverige kring “lagliga graffitiväggar” för att skaffa sig mer fakta och statistik kring klotterproblematiken. Projekten var inte “strikt vetenskapliga” men visade ändå på ett antal intressanta trender. Exempelvis visade försök från Nacka kommun att klotterutvecklingen minskade med 40%. Men jag vill återigen betona: Det finns inga vetenskapliga belägg. Och vill slutligen återigen betona att “mobila gatukonstväggar” ingalunda är ett verktyg för att minska klotter.</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Borås Stads Brottsförebyggande råd samt de borgerliga ledamöterna i kommunstyrelsen menar dessutom att </span><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“det föreligger en avgränsningsproblematik mellan illegal och legal graffiti”</span><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Detta är också ett oerhört märkligt argument. Motionen är extremt tydlig på den punkten. Det är fysiskt avgränsade tavlor man hänger ut. Gatukonst som exempelvis foto, kakel, virkning, målningar eller graffiti som utförs på dessa tavlor är lagliga och högst fysiskt och juridiskt avvgränsade. Det kan inte bli en tydligare avgränsning mellan illegala och legala konstformer.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Vidare menar Brå och de borgerliga ledamöterna att det som “</span><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">sker i det offentliga stadsrummet ska förankras i en demokratisk process”</span><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Jag blir lite förvirrad här. Det är ju precis det vi gör här i denna församling. Bifaller vi motionen så har vi förankrat detta i en demokratisk process. Vi beslutar inte heller om om innehållet i varenda banner eller reklamskylt i stadsrummet; På samma sätt skall vi inte heller besluta om innehållet i varenda “mobil gatukonstvägg”. Då hamnar vi farligt nära tankegods från totalitära samhällen och ideologier.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Det är stadens invånare som bjuds in att fylla tavlorna med kreativt innehåll på ett legitimt och kontrollerat sätt. Precis som för all reklam i stadsmiljön så styrs uppförandet och hanteringen av “mobila gatukonstväggar” av en kommunal förvaltning.</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Så låt oss slutligen ställa en fråga: vill man ha staden som en kuliss eller en levande stad. Vilken stad vill vi bidra till. Låt oss pröva detta koncept. Låt oss utvärdera. Skulle det inte fungera så är det bara att avsluta konceptet. Jag är övertygad om att detta skulle kunna bidra till en mer spännande och levande stad. Jag tänker inte yrka på något just nu utan lyssna in argument i debatten. Tack för att ni lyssnade.</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 13px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></b>Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-1603067010641729732012-05-28T10:13:00.000+02:002012-05-28T14:40:44.609+02:00Remissvar - Borås 2025<b id="internal-source-marker_0.4852074724622071"><span style="font-family: Arial; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Sustainable development is development that meets the needs of the present </span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">without compromising the ability of future generations to meet their own needs.<br class="kix-line-break" />It contains within it two key concepts: the concept of “needs” in particular the</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">essential needs of the world’s poor, to which overriding priority should be given;</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">and the idea of limitations imposed by the state of technology and social</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">organization on the environment’s ability to meed present and future needs.”</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 11px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">(WCED 1987)</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Hållbar Utveckling - Visionen om ett hållbart Borås 2025</span></b><br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<b id="internal-source-marker_0.4852074724622071"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Under 2011 <span id="goog_1629922904"></span><a href="http://www.boras.se/kategorisidor/kommunochpolitik/kommunochpolitik/boras2025/boras2025.4.2e3c28f31321faecd4480006094.html">initierade Borås Stad ett visionsarbete<span id="goog_1629922905"></span> </a>som skulle leda fram till en bild hur ett hållbart Borås skulle kunna se ut 2025. Visionen är tänkt att fungera som en målbild för alla kommunens verksamheter men även vara en ledstjärna för det civila samhället och näringslivet i Borås. Visionen och dess underliggande strategier kan ses som en strategisk alians mellan politiker, tjänstemän, näringsliv och allmänhetens som får stadens aktörer att jobba åt samma håll: mot ett långsiktigt hållbart Borås. Det långsiktiga hållbara Borås syftar även till att bidra till en långsiktig hållbarhet på det globala planet. Borås Stad är sammankopplad med resten av världen: både i termer av behovet av resurser samt kulturella och bio-geologiska flöden. Det är därför avgörande att visionen har den legitimitet som krävs; delaktighet och inflytande från samhällsaktörerna är legitimitetsskapande och avgörande ifall visionen bär på en förändringskraft. Visionen behöver möta Boråsarnas samlade sociala, kulturella, ekonomiska och resursmässiga behov för framtiden samtidigt som visionen och strategierna skall vara förankrade i en hållbarhetsdiskurs. Givet de hållbarhetsutmaningar Borås står inför behövs en kraftfull vision om ett annorlunda Borås presenteras. Annars stannar visionen till att enbart bli en vision utan att ta hänsyn till de utmaningar och målkonflikter som hållbar utveckling i praktiken innebär. </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Detta vore mycket olyckligt då den samlade politiska intentionen med visionsarbetet var att skapa en vision om ett hållbart Borås.</span></b></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<b id="internal-source-marker_0.4852074724622071"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> <span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span>På det abstrakta planet handlar en hållbar utveckling om att definiera vad som skall vara</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> hållbart</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> i längden och vad som skall </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">utvecklas</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> i samhället. Den klassiska definitionen av hållbar utveckling handlar om att försöka angripa vad som skall utvecklas respektive göras hållbar genom en uppdelning av frågekomplexet i tre eller flera delar. Det vanligaste uppdelningen sker i en ekonomisk, en social/kulturell och en ekologisk dimension. Dimensionerna är ömsesidigt beroende och sammankopplade. Ett annat perspektiv lyfter fram hållbar utveckling som en ständigt pågående läroprocess som handlar om att möta en föränderlig omvärld och de socioekonomiska utmaningar som uppstår i våra samhällen.</span></b></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<b id="internal-source-marker_0.4852074724622071"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Världsbanken definierar </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">utvecklingen</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> av det sociala dimensionen i samhället som målet med hållbarhetsdiskursen: alltså välfungerande samhällen där människornas och de kommande generationernas andliga, kulturella, sociala och grundläggande materiella behov tillfredsställs över tid. Världbanken menar vidare att den ekologiska dimensionen är</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> ramen</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> för denna sociala utveckling; det krävs alltså att den ekologiska dimensionen skall vara långsiktig hållbar för att kunna uppräthålla våra samhällens funktion nu och i framtiden. Lite förenklat handlar det ekologiska hållbarheten om att våra ekosystem skall kunna producera de resurser, tjänster och råvaror som våra samhällen behöver för att kunna överleva och må bra nu och i framtiden. Det handlar också om att minska den negativa påverkan på naturen och människornas hälsa.</span></b></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<b id="internal-source-marker_0.4852074724622071"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Den ekonomiska dimensionen är medlet för att utveckla samhället sociokulturellt samtidigt som ekosystemen och resursbasen skall hålla över tid och inte överexploateras. Översatt till det ekonomiska språket handlar det om att hushålla med naturkapitalet som mark, luft, ekosystemstjänster, vatten samt ändliga och förnyelsebara naturresurser över tid samtidigt som den långsiktiga ekonomiska produktionen av tjänster och produkter som bidrar till den sociala dimensionen upprätthålls. Man kan också definiera de hållbarhetsdimensionerna ur ett ekonomiskt perspektiv översatt till kapitaltermer: det handlar om att utveckla det </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">sociala kapitalet</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> samt </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">humankapitalet </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">men samtidigt hushålla med naturkapitalet och det tillverkade kapitalet (de skall “hålla” över tid). </span></b></div>
<b id="internal-source-marker_0.4852074724622071"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></b><br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<b id="internal-source-marker_0.4852074724622071"><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Social hållbarhet</span></b></div>
<b id="internal-source-marker_0.4852074724622071">
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Den sociokulturella dimensionen i hållbarhetsdiskursen syftar till att upprätthålla levbara samhällen nu och i framtiden. Det är viktigt att stadens arbete för att konkretisera visionen om ett hållbart Borås 2025 är forskningsbaserad och följer de nyckeltal och mått som de senaste decenniers hållbarhetsforskning lyft fram (se Dempsey et al. 2009; Littig & Greissler 2005). Detta innebär även stora revideringar av välfärdsbokslutet i Borås och framtagandet av nya mål och nyckeltal för verksamheter och den kommunala budgeten. Det är vanligt med uppdelning av den sociala dimensionen i tre delar: (1) </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">social rättvisa och möjligheter</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">; (2)</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> livskvalite</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">t samt (3)</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> hållbara samhälle</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">n (“sustainability of Community”). </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span>Den (1) </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">sociala rättvisan</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> handlar om tillgången och tillgängligheten av olika typer av resurser i samhället samt om att utjämna de barriärer som bidrar till ojämna individuella förutsättningar för åtkomst av resurser. Den definitionen harmoniserar även med Brundtlands ursprungsdefinition av hållbarhet som lyfter fram den sociala rättvisan mellan generationer som en viktig hållpelare. Det handlar alltså om hur resurser tilldelas och distribueras i samhället idag och hur resurser bevaras för de kommande generationerna. Det handlar inte enbart och naturresurser eller ekonomiska resurser, utan även konkreta samhällsresurser som grönområden, offentliga utrymmen, skola, vård, omsorg, affärer, bostäder, lokaler för företag och organisationer, mark för företagsetableringar, fritids- och sportfaciliteter, infrastruktur, finansiella och offentliga institutioner och så vidare (ibid).</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span>Dimensionen som handlar om (2)</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> livskvalitet</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> berör individuella premisser som (i) inkomst; (ii) relativ fattigdom; (iii) arbetslöshet; (iv) utbildningsnivå; (v) hushållets förutsättningar; (vi) psykisk och fysisk hälsa; (vii) trygghet och säkerhet samt (iix) subjektivt välbefinnande. Dessa faktorer skapar förutsättningar för individen att kunna förverkliga sina drömmar och sin vardag.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span>Dimensionen (3) </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Hållbara samhällen</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> syftar till att bena ut hur samhällen fungerar i realiteten och är samtidigt ett mått på det sociala och kulturella kapitalet i samhället. Det handlar om (i) hur</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> sociala nätverk</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> och </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">social interaktion</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> fungerar i praktiken; (ii) i hur stor grad samhällsaktörerna är </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">delaktiga</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> och har </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">inflytande</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> över stadens utveckling; (iii) hur </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">stabilt</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> lokalsamhället är; (iv)</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> tillit</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> människor emellan samt till de demokratiska institutionerna; (v)</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> stolthe</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">t och en “känsla för platsen” där man bor och verkar; samt reell (vi) </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">säkerhet</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> och känsla av </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">trygghet</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. (för en djupare genomgång och problematisering av respektive undergrupp se Dempsey et al. 2009).</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span>Det är de uppräknade faktorerna (och många fler) som skall utvecklas i hållbarhetsarbetet inom ramen för den ekologiska dimensionen och inom ramen för en global social rättvisa (WCED, 1987). </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Direkt uttryck: att skapa “lokal hållbarhet” utan det globala- och/eller framtidsperspektivet är inte att bidra till en hållbar utveckling.</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Detta kräver också en medvetenhet om hur stadens och medborgarnas aktiviteter som boende; varu- och tjänsteproduktion; mobilitet; konsumtion; råvaror och energi påverkar människor, djur och natur i andra länder och de framtida generationerna.</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Social hållbarhet - nuläge och frågeställningar</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Frågeställningar som konkretiseringsarbetet utifrån visionen bör ställa sig utifrån en nulägesanalys: vilka fysiska, sociala och ekonomiska barriärer hindrar den (1) </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">sociala rättvisan, </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">(2)</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> livskvaliteten</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> och (3) </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">hållbara samhällen</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> och i förlängningen den levbara staden? Hur distribueras och fördelas resurserna och hur den faktiska tillgängligheten gestaltas givet hur folk lever, arbetar och var de bor? Vilka barriärer skapar segregation och utanförskap och hur skall man kunna överbrygga dessa genom aktiva policybeslut och fysisk bebyggelse? Vilket inflytande har människor både unga och gamla över sin tillvaro och hur staden gestaltas, utvecklas och styrs? Hur stor är graden av alienation kontra hur välfungerande är de sociala nätverken? Hur ser möjligheterna för sociala interaktioner i samhället ut och vilka fysiska, sociala och/eller ekonomiska barriärer går att överbrygga för att bidra till fler möten, nätverk och interaktion? Det handlar inte minst om att definiera det sociala och kulturella kapitalet i utifrån en nulägesbeskrivning och etablera metoder och insatser för att öka det kapitalet ur ett hållbarhetsperspektiv. Hur ser folkhälsan ut? Hur ser utbildningsnivån ut? Hur trivs människor i respektive stadsdel? Är Boråsarna rädda och otrygga och i sådan fall varför? Hur stor är samhällets negativa påverkan på miljö, klimatet och naturen? Bidrar Boråsarnas livsstil och den offentliga sektorns efterfrågan till överexploatering av både förnyelsebara och ändliga naturresurser? Hur påverkar våra kulturella normer och ekonomiska incitament den ekologiska problemkomplexet? </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Världbanken har definierat “governance” som interaktion mellan formella institutioner och civilsamhället. Governance är både en del i hållbar utveckling men också som ett sätt att nå hållbar utveckling (“good governance”). Frågan uppstår hur vi skapar fungerande institutioner som kan svara på de olika hållbarhetsutmaningar som vi står inför samtidigt som stabilitet och kontinuitet garanteras över politiska mandatperioder och trender? Se även tabellen (från Dempsey et al. 2009) nedan för faktorer som påverar den “urbana sociala hållbarheten” och som borde vara givna analysfaktorer när man jobbar med hållbar stadsplanering.</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ekologisk hållbar utveckling</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ur ett hållbarhetsperspektiv handlar det om att de ekologiska systemen skall hålla över tid. Distinktionen mellan </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ekologisk hållbar utveckling</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> och </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ekologisk hållbarhet</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> är viktig. Ekologisk hållbar utveckling handlar om att nå en</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> ekologisk hållbarhet</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> samtidigt som samhällets behov tillgodoses nu och i framtiden.</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Ekologisk hållbarhet handlar om att ekosystemstjänster skall kunna producera det våra samhällen behöver för att överleva och må bra nu och i framtiden. Ekosystemtjänsterna kan delas upp i ett antal undergrupper: (1) </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">understödjande</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> system som är grundläggande för allt liv som exempelvis primärproduktion, fröspridning, närings- och vattencykler; (2) </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Reglerande</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> system som kan handla om pollinering, skadedjurkontroll, predation, jordbildning, klimatreglering, luft- och vattenrening; (3) </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">kulturella</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> system bidrar till estetiska och kulturella värden; samt (4) </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Tillgodoseende</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> system som producerar mat, energi, råvaror, mineraler, fibrer, medicin och andra nyttigheter som kommer våra samhällen till gagn. </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Översatt i ekonomitermer handlar det om att leva på naturkapitalets ränta för de resurser som inte går att substituera genom alternativa resurser (tillverkad kapital) eller teknologiska landvinninga. Givet detta skall uttaget från naturen understiga vad naturen kan producera; vidare skall utsläppen från våra samhällen vara mindre än naturen kan ta hand om (Harris 2003; Daly 1994).</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ekologisk hållbar utveckling - nuläge och frågeställningar</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">En viktig frågeställning är hur mycket och på vilket sätt kan medborgare, näringsliv, den offentliga sektorn och frivilligorganisationer kan bidra till att uppnå en ekologisk hållbar utveckling lokalt, regionalt och globalt. För att kunna angripa den frågan måste vi veta hur stor är materia- och energigenomströmningen (samhällsmetabolismen) genom boråssamhället idag i förhållande till andra städer i världen? Hur energi- och resurseffektiva är våra offentliga byggnader? Hur effektivt tas samhällets avfall hand om? Hur påverkar våra verksamheter, konsumtion och transporter luft, vatten, närmiljö och mark? Hur påverkar den befintliga markanvändningen och stadsutglesningen ekosystemtjänster och den biologiska infrastrukturen? Hur hållbara är våra försörjningsystem? Hur stor är genomsnittsboråsarens ekologiska fotavtryck? Vilken negativ påverkan finns det på lokala ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden? </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det är också fullt möjligt att även utveckla den ekologiska dimensionen: exempelvis är den biologiska mångfalden i Sverige starkt knuten till mänsklig hävd genom exempelvis slåtter och öppna kulturlandskap. Detta är dessvärre ett perspektiv som sällan framkommer i hållbarhetsdiskussionen.</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ekonomisk hållbar utveckling</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Redan Brundtland-rapporten slog fast att ekonomin skall stå i samhällets tjänst för att producera de varor och tjänster som tillgodoser våra och de framtida generationernas grundläggande behov (WCED, 1987) som mat, kläder, boende, transportation, hälsa, utbildning och så vidare (Harris 2003:2ff). Ett annat perspektiv handlar om att ekonomin - eller den hållbara ekonomin - syftar till att hushålla med knappa kapitalresurser som naturkapital, humankapital och tillverkad kapital på lång sikt. Vissa delar av kapitalet är utbytbara (“substituerbara”) medan andra typer av naturresurser (exempelvis ekosystemstjänster eller vatten) är svårersätteliga eller omöjliga att byta ut mot andra kapitalformer (även kallat för kritisk naturkapital) (Daly 1994:25). Ekonomin är medlet för den sociala hållbarheten samtidigt som de långsiktiga ekonomiska produktionssystemen och den ekonomiska stabiliteten är beroende av fungerande ekosystem och fungerande sociala strukturer. </span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ekonomisk hållbar utveckling - nuläge och frågeställningar</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">En viktig frågeställning är hur mycket och på vilket sätt kan det ekonomiska systemet ställas om till att bidra till en social hållbar utveckling inom ramen för de ekologiska begränsningarna. För att kunna svara på den frågan måste vi veta hur det ekonomiska systemet konstitueras i Borås. Vi måste vidare veta hur ekonomin används genom investeringar, subventioner, skatter och styrmedel och så vidare för att uppnå målet om den sociala utvecklingen i staden och globalt. Vi måste fundera på hur ekonomin kan stimulera till teknikutveckling (tillverkad kapital) och innovationer (humankapital) som bidrar positivt till den ekologiska hållbarheten (naturkapital). Hur kan Borås Stad skapa ekonomiska incitament och styrmedel som syftar till att bidra till en hållbar utveckling lokalt och globalt?</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Det är också viktigt att analysera den ekonomiska tillväxten i relation till dess innehåll: alltså hur produktionssystemen nyttjar ändliga och förnyelsebara naturresurser samt utsläp av avfall/gifter till naturen och de naturliga reninssystemen. Att utvecklingsländerna kan behöva växla ned sin ekonomi för att ge utvecklingsländerna utrymme att växa betonades redan i Bruntdlandrapporten (WCED, 1987); alternativt blir industriländerna tvungna att högre grad skifta det ekonomiska systemet till att producera fler tjänster och kunskap (ibid, §32; §35). Näringslivet är en viktig part i arbetet mot en hållbar utveckling.</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Sammanfattning</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det kommer att krävas mycket kreativt arbete; framtagning av nya metoder; etablering av ny kunskap och tvärsektoriellt samarbete för att konkretisera visionen om den hållbara Borås. Det handlar inte minst om att etablera uppföljningsbara nyckeltal och indikatorer och definiera de hållbarhetsutmaningar som Borås står inför. Vi står inför lokala och globala utmaningar, som kan vara unika eller delas av andra städer i Sverige. Det globala perspektivet bör stärkas i det strategiska arbetet och kopplas till de faktiska utmaningar som våra samhällen står inför. Det bör också skapas fler “Hur-gör-vi-satser” för respektive startegiska målområde utifrån de hållbarhetsutmaningar som föreligger.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det är också viktigt att visionen verkligen </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">betonar </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">det faktum att visionen handlar om att skapa ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Borås; En strategisk alians där kommuninvånare, staden och näringslivet arbetar för beteendeförändringar och sociala, teknologiska och ekonomiska innovationer som möjligör paradoxen att </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">hållbarhet</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> och </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">utveckling</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> går ”hand i hand”. De respektive hållbarhetssfärerna är sammanlänkade och många olika målkonflikter kan uppstå när konkretiseringsarbetet börjar utifrån visionen; dessa målkonflikter måste lösas på ett transparent sätt och förankras genom delaktighet och förhandling. Vi får inte heller vara rädda för att ta hjälp av forskning och de resurser och kompetenser som finns på universitet, myndigheter och expertorganisationer. </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Hållbar utveckling kan ses som en social lärandeprocess som måste hållas ständigt aktuell och levande. Vi måste etablera organisationsformer och metoder som håller denna process levande och ständigt aktiv utifrån riktlinjer från “good governance” och adaptiv förvaltning. Det är nödvändigt att utveckla metoder och riktlinjer för god fysisk planering som syftar till att skapa det hållbara Borås. Hållbar stadsplanering handlar om att etablera gröna urbanistiska principer som bidrar till en långsiktigt hållbar och levande stad: överbrygga sociala, ekonomiska och fysiska barriärer och därgenom tillgängliggöra resurser för stadens invånare; etablera goda urbana kvalitéer; utgå från lokal kunskap och hur staden fungerar socialt, fysiskt och ekonomiskt; bidra till energi- och resurssnål livsstil och bygga på inflytande och delaktighet från lokalsamhället. </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">En nyckelförutsättning för ”hållbar utveckling” är just delaktighet. Hållbarhetsforskningen lyfter ständigt fram bristen på reell delaktighet och inflytande som ett av de viktigaste hindren för att kunna nå en hållbar utveckling. Legitimitetet för operativa beslut när invånarna och samhällets olika aktörer själva varit med och förhandlat fram visioner, samhällsmål och strategierna för att nå dit,</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> ökar markant</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> när invånarna har inflytande över utvecklingen (Sidaway 2005). Delaktigheten syftar även till att inkludera lokal kunskap och erfarenhet i stadsplaneringsprocessen. Det handlar om att inkludera vad</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> ”invånarna […] värdesätter i livet och varför”</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> enligt Jane Jacobs och att respektera hur städerna fungerar i grunden (Jacobs:436). En hållbar stadsutveckling förutsätter att alla människor får utrymme och möjlighet att sätta sin prägel på staden samtidigt som så många samhällsaktörer framgent arbetar för att nå visionen om ett hållbart borås till 2025. </span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Konkreta ändringsförslag och synpunkter</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Allmänna synpunkter:</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§1. Den gamla strategin (2002) hade en nulägesanalys och ett antal problemformuleringar att utgå ifrån. Detta saknas i nuvarande strategin. </span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§2. Viktigt att alla synpunkter och inspel från politiker, allmänhet, elever, tjänstemän, föreningar och näringsliv samlas i en samlad dokumentation. Det hade varit önskvärt med en bokutgivning. Dokumentationen är ett tidsdokument för eftervärlden men kan framförallt tjäna som ett uppslag för kreativa idéer och tankar kring hur staden kan utvecklas och se ut.</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§3. Visionen måste hållas levande. Hållbar utveckling är en ständigt pågående process. Omvärlden samhället förändras. Denna process måste formaliseras och institutionaliseras på något sätt så att visionen ständigt kan justeras alternativt strategierna och dess innehåll utifrån förändandre förutsättningar eller förändad/ny kunskap och/eller teknologiska landvinningar. Denna organisation och arbetssätt måste hålla över mandatperioderna.</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§4. Skapa en långsiktig organisation som kan tackla de utmaningar och målkonflikter som hållbar utveckling kräver. Denna organisation måste hålla över mandatperioderna och i någon form öven inkludera representanter från civilsamhället för att kunna få ökad legitimitet.</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§5. Skapa en hemsida där pågående hållbarhetsprojekt presenteras; Det kan också finnas presentation kring kreativa sociala eller ekonomiska innovationer som syftar till att möta hållbarhetsutmaningar i staden. Sidan kan också fungera som en kanal in till kommunen gällande visionen och de utmaningar som vi står inför. Det skulle vara intressant att presentera stadens tillstånd (ex: data från miljöbarometern, globala och lokala trender, andra sociala och ekonomiska nyckeltal osv.). För ett exemplemplarisk arbete kring detta se “The Boston Indicators Projekt”. http://www.bostonindicators.org/Indicators2008/</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§6. Staden måste ta fram nya verktyg och modeller för att kunna analysera sociala, ekonomiska och ekologiska tillstånd och relationer. Ex: hållbarhetskonsekvensbeskrivningar, hållbarhetsbokslut, ekonomiska analysmetoder som LM3, ekonomisk miljövärdering, eller flödesanalyser och modeller/verktyg för hållbar stadsplanering.</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§7. Det måste tas fram nya nyckeltal och statistiska mått som är uppföljningsbara som mäter “hållbarhetstillståndet” i stort men också “integrerade nyckeltal” för de respektive sfärerna socialt, ekonomiskt och ekologiskt. För en mycket initierad genomgång av olika nyckeltal och indikatorer för hållbarhetsarbetet, se: Ness et al. (2006)</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§8. Att visionen syftar till ett hållbart Borås bör göras tydligare i inledningstexten. Exempelvis bör även ordningen i ingressen bytas så att meningen börjar med “Vi arbetar för en hållbar...”.</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§9. Den ekologiska dimensionen bör få ett eget strategiskt område där även energifrågorna (område 9) tillhör.</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ändringsförslag - Vision:</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§10. Det framtida önskevärda tillståndet (om ett hållbart borås) bör göras tydligare i texten utifrån de muntliga och skriftliga inspel som har kommit in till visionen. Det är svårt att få en “känsla” för ett annorlunda Borås så som visionen gestaltas idag. Då finns även risken att visionen inte bär på den förändringskraft som en effektiv och fungerande vision skall ha.</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§11. Viktigt att det textila klustret som aviseras i visionen bidrar till en hållbar utveckling. Idag är den textila industrikomplexet en av de mest miljöbelastande och hälsoskadliga sektorerna i välden. Meningen bör formuleras på ett sådant sätt att hållbarhetsperspektivet framhävs.</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§12. Meningen på sidan 4: </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Invånarna tar aktiv del i stadsplaneringen för att vi skall få en stad där det är enkelt att umgås och vara tillsammans”</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> är något oklar i sin praktiska inebörd och snävar in delaktighetsdefinitionen alldeles för mycket. Invånare bör ta aktiv del i stadsplaneringen av flera olika anledningar. Meningen borde lyda: </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Invånarna tar aktiv del i stadsplaneringen för att vi skall få en socialt hållbar stad som utgår från invånarnas behov och önskningar. Alla invånare skall känna sig delaktiga i hur stadens utvecklas”.</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ändringsförslag - Strategiområde 1</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§13. Satsen “Varför?”: För att betona sammanlänkningen av den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen bör man ändra meningen </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter”</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> till </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">samt förståelse för hur våra liv påverkar andras”</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Eller någon liknande formulering.</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§14. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas: </span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§14a “Vi vill ha en dialog med stadens invånare, näringsliv och organisationer för att öka medvetenheten och motivationen att gemensamt verka för en livskraftig och långsiktigt hållbar stad.”</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ändringsförslag - Strategiområde 2</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§15. Satsen Varför?: För att betona intergenerationsperspektivet i hållbarhetsarbetet bör meningen </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till självständiga och ansvarsfulla vuxna” </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">ändras till </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">förutsättningar för barn och unga att utvecklas till självständiga och ansvarsfulla vuxna </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">som i sin tur kan lämna över ansvaret och kunskapen till nästa generation”</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§16. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas: </span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§15a “Vi vill verka för att barn och unga får en förståelse för hur vi kan leva i samklang med varandra och med hänsyn till naturens förutsättningar.”</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ändringsförslag - Strategiområde 3</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§17. Satsen “Varför?”: Samverkan mellan näringsliv, akademi och kommunen syftar </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">även</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> till att nå visionen om hållbar utveckling. </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det är ett viktigt perspektiv som inte får gå förlorad! </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Därför föreslås en förändrings av “Varför-satsen” till </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Borås Stads tillväxt förutsätter ökat företagande samtidigt som staden bidrar till den långsiktiga hållbarheten. Samverkan mellan dicipliner skapar nya möjliga utvecklingsområden och tekniska innovationer som kan bidra till en hållbar framtid.”</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§18. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas:</span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§18a “Vi vill erbjuda attraktiva lokaler med olika prisnivåer för att kunna stimulera nyföretagande och bidra till en hållbar ekonomi”</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§18b “Vi vill tillsammans med högskolan och näringslivet stimulera till sociala och tekniska innovationer som syftar till att möta hållbarhetsutmaningar”</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§18c “Vi vill verka för ansvarsfullt företagande och entreprenörskap som tar socialt- och miljömässigt ansvar”</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ändringsförslag - Strategiområde 4</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§19. Satsen “Vilken är vår vision?”: Lägg till meningen“Borås är känt som en grön evenemangstad” i slutet på stycket för att poängtera den ekologiska dimensionen.</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§20. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas:</span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§20a “Vi vill bygga vidare på Borås gröna varumärke och erbjuda gröna event.”</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§20b “Vi vill att besökarna lätt ska kunna resa och bo grönt och hållbart i samband med eventen.”</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ändringsförslag - Strategiområde 5</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br class="kix-line-break" />§21. I stycket “Hur gör vi?”:</span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§21a Lägg till meningen “</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">med hållbara kommunikationsmedel” </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">till sista (7:e) satsen.</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ändringsförslag - Strategiområde 6</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§22. Satsen “Vilken är vår vision?”: Långsiktigt hållbara boenden kräver mer än “bostadsplanering”. Skall man skapa långsiktigt hållbar stad krävs aktiv urbanism och holistisk hållbar stadsplanering. Ändra därför sista meningen i stycket från </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“All bostadsplanering utgår från ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet”</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> till </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“All stads- och bostadsplanering utgår från ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet”</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br class="kix-line-break" />§23. I stycket “Hur gör vi?”:</span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§23a Ändra 3:e satsen till </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Vi vill verka för ett ekologiskt och ekonomiskt byggande med en</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">minimerad förbrukning av vatten och energi, en medveten avfallshantering samt materialval som inte innehåller ämnen som skadar hälsa eller miljön”</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§23b För att betona att det även är andra stadsdelar som behöver bli långsiktig hållbara ändra 4:e satsen till </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Vi vill göra våra stadsdelar till långsiktigt hållbara. Vi vill etablera Nedre Norrby som ett pilotprojekt för hållbara stadsdelar”</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. </span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ändringsförslag - Strategiområde 7</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§24. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas:</span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§24a “Vi vill verka för öppna landskap och för lokal matproduktion som främjar biologisk mångfald och minskar transportbehoven.”</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§24b “Vi vill bevara kontinuiteten hos den levande landsbygden med dess arter, ekosystemtjänster, kulturhistoria, friluftsliv, landskapsbild och trivselvärden genom att skapa delaktighet, gemenskap och samarbete mellan olika aktörer för brukande och skötsel av odlingslandskapet.“</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§24b “Vi vill lyfta fram det textila arvet och göra satsningar på industriturism i orter där industrin vuxit fram”</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ändringsförslag - Strategiområde 9</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">§25 Det bör skapas ett nytt bredare målområde som betonar det ekologiska perspektivet kopplat till en långsiktig hållbar stad där även energifrågorna inkluderas. Perspektivet skall handla om hur vi når “ekologisk hållbar utveckling” genom “ekologisk hållbarhet”. Detta målområde bör inkludera ett antal perspektiv: (1) energi; (2) naturresurser; (3) kemikalier-/ och gifter; (4) hållbar konsumtion. Det nya målområdet bör betona det faktum att den sociala utvecklingen skall ske inom ramen för de ekologiska begränsningarna. Det handlar alltså om att hushålla med knappa naturresurser som material, råvaror, vatten, mark och energi genom att bygga sociala och ekonomiska incitament och en hållbar fysisk stadsstruktur som bidrar till hållbarheten.</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Referenser</span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Daly, Herman E. (1994) “Operationalizing Sustainable Development by Investing in Natural Capital’. i AnnMari Jansson et al (eds) “Investing in Natural Capital: The Ecological Economics Approach to Sustainability”. Washington DC. Island Press.</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Dempsey, N. et al. (2009). “The Social Dimension of Sustainable Development: Defining Urban Social Sustainability”. Sustainable Development .</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Harris, M. Jonathan (2003) “Sustainability and Sustainable Development”. International Society for Ecological Economics. </span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Jacobs, Jane (2004) ”Den amerikanska storstadens liv och förfall”. Daidalos AB, Göteborg</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Littig, B., Greissler, E. (2005) “Social sustainability: a catchword between political pragmatism and social theory”. International Journal Sustainable Development. Vol. 8, Nos. 1/2</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ness, B., Urbel-Piirsalu, E., Anderberg, S., Olsson, L (2006) “Categorising tools for sustainability assessment”. Ecological Economics 60 (2007), s. 498-508</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Sidaway, Roger (2005) ”Resolving environmental disputes: from conflict to consensus”. Earthscan, UK.</span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">WCED (1987) World Commission on Environment and Development: </span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Our Common Future</span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Oxford.</span></div>
</b>Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-55396058424878928162012-04-11T08:38:00.001+02:002012-04-11T08:41:58.483+02:00Industiell symbios - effektiv resursutnyttjande<b id="internal-source-marker_0.20380862802267075"></b><br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLg4Qq_iEb1iypeztTeyvRjJdTlW1WMVRFxRlUGBUhp7ZhUP0mVizjLrlsEDFfwGBm6HPBfyZh_zagMTdOy09wr8tZfvY3k9YFF33ucYnKKHZk2Ku3hnODODeVeUlUi_5W_Rvj/s1600/symbios.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; display: inline !important; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="89" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLg4Qq_iEb1iypeztTeyvRjJdTlW1WMVRFxRlUGBUhp7ZhUP0mVizjLrlsEDFfwGBm6HPBfyZh_zagMTdOy09wr8tZfvY3k9YFF33ucYnKKHZk2Ku3hnODODeVeUlUi_5W_Rvj/s200/symbios.jpg" width="200" /></a><b id="internal-source-marker_0.20380862802267075" style="text-align: center;"></b></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<b id="internal-source-marker_0.20380862802267075"><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Industrial_ecology">Industriell ekologi</a> (IE) är en gren inom miljöteknik där det industriella systemet och dess miljöpåverkan studeras ur ett helhetsperspektiv. Den bärande punkten inom industriell ekologi är att vända miljöproblem till affärsmöjligheter genom systemlösningar som nyttjar befintliga teknologiska eller bioekologiska resurser på ett effektivt sätt. IE syftar till att utveckla det industriella systemet till att verka mer som ett naturligt kretslopp.</span></b></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<b id="internal-source-marker_0.20380862802267075"><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Industrial_symbiosis">Industriell symbios</a> (IS) som är den undergren till industriell ekologi, handlar om att koppla samman olika energi- och materiaflöden mellan industrier eller produktionsanläggningar för att nyttja resurser på ett effektivt sätt. Ett vanligt förekommande exempel på IS är att ett företag nyttiggör ett överskott av energi eller en restprodukt från ett annat, ofta närliggande företag.</span></b></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<b id="internal-source-marker_0.20380862802267075"><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> IS handlar alltså om att skapa samverkan mellan olika aktörer för att uppnå ett gemensamt ekonomisk och/eller miljömässigt nytta. Genom IS kan material- och energiflöden slutas eller optimeras exempelvis genom systemlösningar där ena industrins avfall kan bli råmaterial för en annan industri. </span></b></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<b id="internal-source-marker_0.20380862802267075"><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">I Linköping utreder man möjligheten att skapa en resurseffektiv systemlösning där miljöprestandan för Tekniska Verken förbättras samtidigt som spillvärme, koldioxid och biogödsel (från rötningsprocessen) används för att (när)producera mat tillsammans med lokala företag (Andersson 2010). Även Norrköping utreder frågan tillsammans med intressenter från näringslivet. Det finns i dagsläget några få aktörer i Sverige som använder sig av industriell symbios (IS) för att producera mat. Tomater som drivs upp i växthus som är olje- eller naturgasuppvärmda beräknas ha den största klimatpåverkan av alla grönsaker som vi äter. Därför är tomatodlingar extra intressanta i sammanhanget.</span></b></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<b id="internal-source-marker_0.20380862802267075"><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Sveriges näst största tomatodling heter </span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Elleholms tomatodling AB</span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> och är ett familjeägt Blekingeföretag med ett 20-tal anställda. Odlingen sker i ett växthus som är 2.55 hektar stort och som värms upp med överskottsvärmen från massabruket Södra Cell. Växthuset har ett maximalt effektbehov på 6.6 MW under årets kallaste dagar och kräver årligen 7500 MWh från industrin (ibid). För att ytterligare öka produktionstakten i anläggningen sprutas koldioxid (överskott) från en annan närliggande industri industri in i växthuset. Växthuset producerar 1.350.000 kg tomater per år (cirka 100.000 tomater per dag). </span></b></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<b id="internal-source-marker_0.20380862802267075"><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Tomater som produceras i växthus som nyttjar industriella överskottsresurser kan ha uppemot 80 gånger mindre klimatpåverkan än tomater odlade i konventionella växthus (Andersson 2010). En genomsnittlig odling i Sverige bidrar med 0.941 kg koldioxidekvivalenter per kg tomater; biobränsledriven tomatproduktion bidrar med 0,446 kg CO2-ekv; produktion som drivs av fossila bränslen bidrar med 2,381 kg CO2-ekv; Elleholms tomatodling 0,053 kg CO2-ekv och industriell symbios för Tekniska verken i Linköping beräknas bidra med 0,012 kg CO2-ekv/kg tomater (Andersson 2010:56). </span></b></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<b id="internal-source-marker_0.20380862802267075"><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det finns således stora miljö- och klimatvinster att göra med industriell symbios, samtidigt som miljöprestandan för industrierna ökar tack vare att spillenergi och andra slags biprodukter nyttjas på ett effektivt sätt. Motionären tror att det finns utrymme för lösningar som bygger på industriell symbios i Borås. Staden bedriver storskalig fjärrvärme- och biogasproduktion som genererar restprodukter som går att nyttja för olika ändamål. </span><span style="color: red; font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></b></div>
<b id="internal-source-marker_0.20380862802267075"><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></b><br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<b id="internal-source-marker_0.20380862802267075"><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Därför föreslår miljöpartiet de Gröna:</span></b></div>
<b id="internal-source-marker_0.20380862802267075">
</b><br />
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<b id="internal-source-marker_0.20380862802267075"><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Att kommunfullmäktige rekommenderar att Borås Miljö och Energi AB undersöker tillsammans andra berörda aktörer och förvaltningar förutsättningen för industriell symbios (IS) och realistiska tillämpningar tillsammans med näringslivet och adekvata organisationer.</span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></b></div>
<b id="internal-source-marker_0.20380862802267075">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><b><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></b><br />
<i>Referenser</i></span><i><br /><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Andersson, Stina (2010) “Resurseffektivare energi- och växthusföretag genom industriell symbios”. Linköpings Universitet.</span></i></b>Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-567796236092908792012-02-21T07:40:00.000+01:002012-02-21T08:09:42.154+01:00Vegetarisk matdag<span id="internal-source-marker_0.04282426182180643"></span><br />
<div dir="ltr" style="font-weight: bold; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj-iCfRqtNXpDpyCAu4R5KcXvWL-5RIecQYvW4XerGuiQ_FPSDYssYZMb4I2XMBYXkEunzOtTt3tPnoJEBrxzkkTXmL1N9tbfdZwSVkpD52W1MwtKwi8Au_s-IziWfFK4rJA7KC/s1600/ecoatkins.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="155" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj-iCfRqtNXpDpyCAu4R5KcXvWL-5RIecQYvW4XerGuiQ_FPSDYssYZMb4I2XMBYXkEunzOtTt3tPnoJEBrxzkkTXmL1N9tbfdZwSVkpD52W1MwtKwi8Au_s-IziWfFK4rJA7KC/s200/ecoatkins.jpg" width="200" /></a><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Förslaget att införa en vegetarisk skolmåltid i veckan har bland annat i Borås lett till en något märklig debatt. Det är en diskussion som både berör och provocerar. Givet det vi empiriskt vet om den storskaliga köttproduktionens negativa påverkan på miljön och klimatet, kunde detta beslut varit ett pragmatiskt steg i rätt riktning mot ett hållbarare samhälle. Ett samhälle som idag står inför flera svårlösta utmaningar. Det känns idag något trivialt att nämna den globala uppvärmningen och miljöförstöringen. Två frågor med högst kännbara konsekvenser för våra samhällen. </span></div>
<div dir="ltr" style="font-weight: bold; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Beslutsfattare har två underbyggda faktum att ta hänsyn till när vi genom våra beslut söker bidra till ett hållbarare samhälle: (1) storskalig köttproduktion givet de teknologier och metoder som används idag har en negativ miljö och klimatpåverkan; (2) köttkonsumtionen har ökat mycket kraftigt per person och år sedan 1980-talet. Det är de två effekterna tillsammans som utgör problemets kärna. </span></div>
<div dir="ltr" style="font-weight: bold; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Diskussionen förvandlades märkligt nog till en debatt om att <a href="http://coltingblogg.com/2012/02/01/till-kottets-forsvar-min-kronika-i-bt/">“demonisera köttet” </a>och “socialistiskt tvång”. Dessutom tar sig diskussionen ofta karaktären av “antigen eller” resonemang. Förslaget är inte att vara tänkt att lösa alla våra problem som rör kosthållning och/eller miljö- och klimatproblem. Förslaget syftar i sin enkelhet att minska köttkonsumtionen något. En måltid i veckan. Ett litet steg, men i rätt riktning givet de utmaningar vi står inför. Må hända är det ett litet steg som får marginella effekter på de problemet vi söker att mildra. Men ett litet steg är bättre än inget steg alls. </span></div>
<div dir="ltr" style="font-weight: bold; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">En vegetarisk måltid i veckan har också en symbolisk laddning. Den kopplar pedagogiskt samman matens ursprung och matproduktionens påverkan i en tid av urbanisering och globala varuflöden. Det kan också få fler människor att reflektera över sina matvanor kopplat till matens ursprung och produktion. Förslaget har pedagogiska poänger och för inte minst upp den viktiga kostfrågan på dagordningen.</span></div>
<div dir="ltr" style="font-weight: bold; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Det är naturligtvis så att vi beslutsfattare måste jobba med en mångfald av åtgärder som rör maten och kosthållningen. Det ena beslutet behöver inte utesluta det andra. Att minska på köttkonsumtionen är lika viktigt som exempelvis att komma tillrätta med att vi slänger runt en tredjedel av maten på tallriken. Onödig stort resursslöseri med knappa resurser - både ekonomiska och ekologiska.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><b>Att de politiska blocken i Borås har målat in sig i var sin ringhörna ser jag som ett politiskt misslyckande. Budskapet borde, såhär i efterhand, varit mer positivt formulerat och förslaget genuint förankrat i de politiska församlingarna. </b></span><span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Okunskap går alltid att bota med rationella resonemang och fakta. Politisk prestige däremot, kan döda de mest vällovliga besluten. Vi får komma ihåg vad frågan i grunden handlar om. Vår gemensamma framtid.</span></div>
<div dir="ltr" style="font-weight: bold; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 12px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Och jag glömde nämna. Jag är köttätare. Konstigt nog ger detta faktum i många församlingar ett större legitimitet i diskussionen.
(Publicerat i Borås Tidning för några veckor sedan)
Debatt: <a href="http://www.bt.se/nyheter/boras/forslag-infor-vegetarisk-matdag-for-alla-boraselever%283113729%29.gm">BT1</a>,<a href="http://www.bt.se/nyheter/boras/sjukhusdietistenbr-%283113725%29.gm"> BT2</a>, <a href="http://www.bt.se/nyheter/boras/bt-fragar-eleverna-%283113728%29.gm">BT3</a>, <a href="http://www.bt.se/nyheter/boras/het-debatt-i-kommunstyrelsen-om-vegetarisk-matdag-i-skolorna(3122198).gm">BT4,</a> <a href="http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna?videoid=2147968&treeId=3010102">TV4</a>)</span></div>Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-51297537557124391072012-01-24T22:51:00.000+01:002012-01-24T22:53:15.932+01:00Stadsodling för ett hållbarare Borås<div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<b id="internal-source-marker_0.4854843073990196">
</b><br />
<div dir="ltr" style="display: inline ! important; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<b id="internal-source-marker_0.4854843073990196"><b id="internal-source-marker_0.4854843073990196"><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">1. Sammanfattning</span></b></b></div>
<b id="internal-source-marker_0.4854843073990196">
</b><b id="internal-source-marker_0.4854843073990196"><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Miljöpartiet de Gröna föreslår att Borås Stad skall utreda och peka ut platser som är lämpliga för stadsodlning samt att Borås stad skall förhålla sig positiv till initiativ från privatpersoner, företag och föreningar som vill etablera stadsodlingar i Borås. Vi menar dessutom att stadsodlingsperspektivet borde inkluderas tidigt i planeringssammanhang. Den urbana odlingen är en viktig strategi för att skapa hållbara städer.</span></div>
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<b id="internal-source-marker_0.4854843073990196"></b><br />
<div dir="ltr" style="display: inline ! important; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<div style="display: inline ! important;">
<b id="internal-source-marker_0.4854843073990196"><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">2. Bakgrund</span></b></div>
</div>
</div>
</span>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">2.1. Inledning</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Stadsodling kan beskrivas som en odling inom eller strax utanför stadens gränser. Stadsodling i sig är inget nytt fenomen utan har funnits i olika former så länge människan har varit bofast. Tidigare har matproduktionen stått i fokus men med tiden har man upptäckt även sociala och kulturella fördelar med odlingsformen. Över 800 miljoner människor världen över ägnar sig åt stadsodling. Mellan tio och femton procent av jordens matproduktion kommer från urban odling (Mougeot 2006). FN:s livsmedelsorgan FAO räknar med att i framtiden kommer städerna behöva producera en större andel av födan lokalt. </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Enligt Pinderhughes (2004) finns det ett antal orsaker till varför man väljer stadsodling: (1) egen odling av mat är absolut nödvändighet för matförsörjningen vilket är ett vanligt förekommande skäl i Afrika, Asien och Sydamerika; (2) Självförsörjning för hushållet som syftar till ett minskat beroendet av marknaden och råvarutillgången; (3) för att dryga ut hushållsbudgeten; (4) som sysselsättning och jobbträning; (5) rekreation och slutligen (6) som kommersiell odling. </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det finns några olika typer av stadsodlingar: (1) </span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Kolonilotte</span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">r består av odlingsbar mark som arrenderas ut av kommunen och som ibland får bebyggas; (2)</span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Gemensamhetsträdgårdar </span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">bygger på principen att en grupp av människor tar obebyggd mark i besittning för odling och/eller för att försköna sin omgivning; (3) </span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Urbana växthus -</span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> både vertikala (ex: <a href="http://plantagon.com/international/">Plantagon</a>) och konventionella; (4) </span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Takträdgårdar</span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">: odling på tak som är integrerad i takkonstruktionen eller utförs i anpassade lådor/kärl; (5) </span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Skolträdgårda</span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">r: odlingen integreras i skolans undervisning och knyter på så sätt ihop teori med praktik; (6) Conteinerodling: odling i krukor, lådor, korgar, burkar, plastpåsar och så vidare.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span>Annika Björklunds (2006) avhandling om svenska stadsjordars historia visar att stadsodling var vanligt förekommande under förindustriell tid i Sverige. Städerna ägde egna jordar som fördelades mellan invånarna och varje familj hade kålgårdar och djurhållning.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre;"> </span>I New York, Newark, Boston och Oakland har gemensamhetsträdgårdar blivit så uppskattade av stadens invånare att de utgör ett alternativ till städernas allmänna parksystem. En promenad i en stadsdel blir en upplevelse i olika grönsaker, odlingsmetoder och traditioner från hela världen. Trädgårdarna utgör ett inslag där människor kan få en inblick i hur mat odlas. De bidrar alltså med något även för dem som själva inte direkt deltar i trädgårdsarbetet (Lööw 2010). I närområdet finns stadsodlingar bland annat etablerade i Malmö, Lund och Göteborg.</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">2.2 Mötesplats</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Den sociala hälsan är kopplad till trivsel, trygghet och interaktion med andra människor; Känsla av sammanhang, att man känner att man betyder något och att det man gör känns viktig är några viktiga förutsättningar för välbefinnandet. Stadsodlingar kan fungera som mötesplatser i stadsmiljön. Människor av olika åldrar, bakgrund och ekonomiska förutsättningar samlas kring ett gemensamt intresse, hjälps åt och byter erfarenhet och kunskap.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Erfarenheter från hela världen har visat att stadsodling har många positiva sociala effekter: (1) stärkt “vi känsla”; (2) ökad känsla av identitet och samhörighet; (3) större socialt ansvar för området man verkar i vilket också har lett till minskad skadegörelse och nedskräpning; (4) trädgårdarna har också varit ett medel för integration av grupper som ofta diskriminerats i staden, som exempelvis kvinnor, etniska minoriteter och äldre (Viljoen 2005:57-84; Halweil & Niewenberg 2006; Armstrong 2000; Lööw 2010). Stadsodlingar mellan bostadshusen eller stadsdelar kan fungera som effektiva bryggor som kopplar samman människor och minskar segregeringen i stadsmiljön. I ett vidare perspektiv har det betydelse för en socialt hållbar utveckling.</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">2.3 Folkhälsa</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Förutom den fysiska hälsan påverkas även den psykiska hälsan positivt när folk odlar och/eller kommer i kontakt med grönska. Det har visat sig att trädgårdsarbete minskar stress, sänker blodtrycket och har en läkande effekt (Nalweil & Niewenberg 2006:53). Grahn & Stigsdotter (2003) genomförde en studie som visade att ju oftare personer besökte ett grönområde desto mer sällan kände de stress eller erfor stressrelaterade sjukdomar. Studien visade också att avståndet till ett grönområde påverkar hur ofta man besöker det. Ju längre avstånd desto mer sällan blir det besökt. Att ha många tillgängliga, gröna miljöer i staden blir därför viktigt för invånarnas hälsa och välbefinnande. Studier gjorda bland boende i lägenheter, har visat att utsikt med naturinslag bidrog till att de boende kände sig mer till freds med sitt bostadsområde samt att det på olika sätt bidrog till en känsla av välbefinnande (Lööw 2010).</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Som Lööw (2010) påpekar bidrar urban odling även till människors trivsel och känsla av tillhörighet till den plats de bor på, vilket i sin tur är viktigt för ett psykiskt välmående. </span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">2.4 Kunskap</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Borås är helt beroende av ett försörjande landsbygd, fungerande ekosystemstjänster och en global marknad för att kunna förse sina invånare med mat, fibrer och råvaror. Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer. Denna omständighet bidrar i många fall till det stora geografiska och “kunskapsmässiga” avståndet mellan råvaran och slutanvändaren. Barthel et. al. (2010) menar att odling i det urbana landskapet kan vara ett viktigt bidrag till att öka medvetenheten om ekologiska samband och kretslopp. Forskarna (ibid) menar dessutom att odlingspraktiken genom att exponeras för de urbana aktörerna även skapar ett ökat </span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">allmänt</span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> medvetande kring miljö- och klimatfrågorna.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Den praktiska odlingskunskapen var länge ett vanligt inslag i skolväsendet. Enligt den svenska folkskolestadgan från 1842 skulle eleverna lära sig att odla. Även läroplanen från 1919 tog upp odling. Målet var att elevernas kunskap om trädgårdsskötsel skulle skapa en kärlek till naturen. Följden var att de flesta skolor i början av förra seklet hade en egen skolträdgård. Under 60-talet försvann skolträdgårdarna. Bättre tider innebar att odling inte längre behövdes och ämnet togs bort ut läroplanen (Asp 2009). På senare år har många skolor som anslutit sig till “Grön Flagg” åter uppmärksammat odlingens pedagogiska potential (exempevis Sörmarksgårdens förskola i Borås). </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Malmö stad driver projektet “Gröna Skolgårdar” som syftar till öka elevernas praktiska och teoretiska kunnande i odlingsfrågor, men även att skapa grönare och mer attraktiva skolgårdar. Att se plantan växa, blomma och sätta frukt tack vare individens insats kan ge individen ökad tro på sig själv och sina kunskaper (Kaplan & Kaplan, 2005).</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Bristen på kunskap kan vara ett hinder för många att börja med stadsodling. I bland annat Beijing erbjuds alla som vill börja med odling men som saknar kunskap och erfarenhet utbildning i frågorna (Halweil & Niewenberg 2006). Det vore därför önskvärt att kommunen tar fram informationsmaterial och utser kontaktpersoner i odlingsfrågor.</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">2.5 Stadsutveckling</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Människor trivs i spännande och blandade stadsmiljöer. Etablerad stadsodling kan bidra till spännande stadsmiljöer och kontrastera mot vanligt förekommande ensidiga monokulturer. Stadsodling på tak, eller gröna tak och väggar kan ytterligare bidra estetiskt och arkitekturmässigt till stadsmiljön men framför allt syfta till en ökad hushållning med odlingsbar “mark” och knappa resurser. Hustak är en resurs som sällan tas tillvara på i städerna. De så kallade “gröna taken” kan både bidra till att minska dagvattenflöden uppemot 70 procent samt reducera energiförbrukningen i byggnaden under sommartid. </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Människor förväntar sig inte stadsodling eller liknande aktiviteter i staden vilket skapar en visuell och tankemässig brygga mellan natur och kultur, eller stad och landsbygd. Arkitekten Jan Gehl (2001) argumentetrar i boken “Life between Buildings” för att det framför allt är människornas aktiviteter som bidrar till att göra stadens platser intressanta. Stadsodling bidrar till att människor rör sig i områden och platser där rörelse och liv annars inte hade förekommit vilket då kan sägas bidra till att göra staden mer spännande och trivsam att vistas i. </span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">2.6 Ekologi</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Stadsodling kan bidra till att öka den biologiska mångfalden i staden. Odlinarna kan framför allt fungera som biologiska buffertzoner eller ekologiska bryggor mellan olika grönområden och därmed bidra positivt till den biologiska infrastrukturen. Blommande växter kan dessutom vara viktiga resurser för pollinatörer. Det finns storstäder där man föder upp bin i stadsmiljön, exempelvis på tak (Halweil & Niewenberg 2006). Bin är effektiva pollinatörer och bidrar med ökad produktivitet i fruktparker och stadsodlingar. I London fanns det (2006) över 5000 registrerade biodlare (ibid).</span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">2.7 Hållbar Utveckling</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">För att kunna nå ett långsiktigt hållbart Borås, skall staden utformas, planeras och utvecklas utifrån ett helhetsperspektiv, där de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling är väl tillgodosedda och integrerade. I förordningen om Hållbara Städer (SFS 2008:1407) 3 § betonas vikten av att politiska åtgärder </span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">”skall bidra till att skapa […] attraktiva och ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer”</span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Långsiktigt hushållande med naturresurser och ekosystem, demokratiska styrelseformer, social rättvisa, fungerande sociala nätverk, delaktighet, respekt för mänskliga rättigheter, god hälsa och jämlikhet är alla nyckelförutsättningar för en hållbar utveckling. I ett pressmeddelande den 28:e september 2010 lyfte FN:s livsmedelsorgan FAO fram den urbana odlingen som en viktig strategi för att skapa hållbara städer.</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Urban odling kan ses som en strategi som berör alla hållbarhetsaspekter med tonvikten på den sociala hållbarheten. I flera länder runt om i världen odlas grönsaker i staden vilket framför allt syftar till en ekonomisk och ekologisk hållbarhet. I Sverige handlar stadsodlingen snarare om att bidra till en social hållbarhet genom sina rekreativa värden och den initiativrikedom, kreativitet och de möten mellan människor som odlingar bidrar till.</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">3. Yrkande</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Därför föreslår miljöpartiet de Gröna:</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Att kommunfullmäktige beslutar att Borås Stad ställer sig generellt positiv till initiativ från privatpersoner, företag eller föreningar som vill etablera stadsodling</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Att kommunfullmäktige beslutar att Borås Stad inkorporerar stadsodlingsperspektivet i stadsplaneringssammanhang</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Att kommunfullmäktige beslutar att Borås Stad skall utreda möjligheterna till stadsodling och peka ut lämpliga områden i samarbete med de kommunala bostadsbolagen</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Att kommunfullmäktige beslutar att Borås Stad skall utreda möjligheterna till stadsodling på tak för befintliga hus eller nybyggnationer</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Att kommunfullmäktige beslutar att Borås Stad skall ta fram informationsmaterial om stadsodling samt utse en eller flera kontaktpersoner i frågan</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">4. Referenser</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Armstrong, Donna (2000) “A survey of Community Gardens in Upstate New York: Implications for Health Promotions and Community Development”. Health and Place, vol 6, no 4 (2000), s. 319-27</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Asp, Hanna (2009) “Hållbar utveckling genom stadsodling”. Institutionen för stad och Land: Landskapsarkitektur. Uppsala.</span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Barthel S, Folke C, and Colding J. (2010) “Social-ecological memory in urban gardens - retaining the capacity for management of ecosystem services”. </span><span style="background-color: white; color: #404040; font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Global Environmental Change</span></div>
<span style="background-color: white; vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Björk, Camilla & Eklund, Anna (2007) </span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Urban agriculture i den hållbara staden - en fältstudie i</span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-style: italic; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Managua”</span><span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. SLU</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Björklund, Annika. (2006) “Stadsodling, livsmedelsförsörjning och bebyggelseexpansion. Om </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">stadsjordarnas betydelse i svenska städer från medeltiden till idag”. Avhandling</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Grahn, P. & Stigsdotter, U. (2003). Landscape planning and stress. Urban Forestry & Urban Greening. Vol 2, pp 1-8.</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Halweil, B., Nierenberg, D. (2007) “Farming The Cities”. Starke, L. (red). “State of The World - Our Urban Future”. A Wordwatch Insitute Report on Progress Toward a Sustainable Society. W.W. Norton & Co. London.</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Kaplan, R. & Kaplan, S . (2005). “Preference, Restoration, and Meaningful Action in the Context of Nearby Nature. In: Barlett, P. Urban Place. Reconnecting with the Natural World”. Massachusettes Insitute of Technology. Massachusetts: The MIT Press.</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Lööw, Johanna (2010) “ODLA I STADEN FÖR VÄLBEFINNANDE - Om Sevedsbornas upplevelser av Barn i Stans odlingsprojekt”. Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp. SLU.</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Mougeot, Luc J.A. (2006) “Growing better cities”. Ottawa: International Development Research Centre.</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Starke, L. (eds) et al. (2007) ”2007 State of the World – Our Urban Future”. A Wordwatch Insitute Report on Progress Toward a Sustainable Society. W.W. Norton & Company. New York.</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Pinderhughes, R. (2004) “Alternative Urban Futures. Planning for sustainable development in Cities throughout the World”. Lanham: Rowman & Littlefield.</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span><div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="font-family: Verdana; font-size: 11px; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Viljoen, A., (red), Bohn, K:, Howe, J. (2005) “CPULs Continuous Productive Urban Landscapes: Designing Urban Agriculture for Sustainable Cities”. Elsewier, Oxford.</span></div>
<span style="vertical-align: baseline;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
</span></b></div>Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-56615286367862785882011-09-20T21:12:00.023+02:002012-08-14T12:57:55.460+02:00Motion - inför mobila gatukonstväggar i Borås<br />
<div style="text-align: justify;">
<b style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">1. Sammanfattning</b></div>
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><div style="text-align: justify;">
Motionärerna föreslår att Borås Stad skall etablera ett koncept med ‘mobila gatukonstväggar’. Förslaget tror vi bidrar till ett mer hållbart samhälle samt till en mer spännande och attraktiv stadsmiljö. Dessutom rimmar konceptet väl med Borås Stads ambitiösa konstsatsning och skulle genom sin “unikhet” bidra till att sätta Borås på kartan. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<b><div style="text-align: justify;">
<b>2. Bakgrund</b></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>2.2 Spontankonst, Street-art och graffiti</b></div>
</b><div style="text-align: justify;">
Street-art eller gatukonst beskriver en konstform som utövas i offentliga utrymmen, på exempelvis gator. Begreppet innefattar många olika slags konstformer: graffiti, kakel, textilier, stenciler, klistermärken, affischer, virkningar, videoprojektioner, dans eller sång i stadsrummet, byggnationer/artefakter (exempelvis rondellhundar) och så vidare. Det är inte sällan som gatukonst tangerar till aktivism; konstformen kan vara samhällskritisk, mana till förändring och/eller syfta till att omdefiniera begrepp eller platser i stadsrummet, men kan samtidigt handla om ren estetik och skaparglädje. </div>
</span><br />
<div>
<div style="text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><br /></span>
</div>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijeoUHQkAUUcKzOjxO1VmdGwZXP9o-JZr2hoROYOP6j2-rV7el74t-zTEu2NQIX-HAh8AHjSNL9F2ckbz2v1uS4Bz-qeafA37DWn3wQv3jb3wjCCWCXJPiGUVawwCkog3s7KWW/s200/2462818040_7862b80061.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" /></span></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">Banksy, gatukonst</span></td></tr>
</tbody></table>
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">Graffiti – eller ristningar - som uttryckssätt tros ha funnits så länge människan existerat. Målningarna i den idag äldsta kända grottan, Grotte Chauvet, antas vara minst trettiotretusen år gamla (Rosengren 2007:49). Förklaringsmodellerna för bilderna är många och spretiga; kanske handlar det rent av om ren skaparglädje och/eller önskan att lämna ett avtryck. Graffitin som begrepp användes för första gången av arkeologen Raphael Garrucci (1856) i syfte att skilja folkliga, spontana inskriptioner från officiella på antika monument och skulpturer (Segerud 2007:6). Modern graffiti är tätt förknippat med urbaniseringsprocessen; Graffiti i gatumiljö förekom tidigt i de utvecklade städerna kring Medelhavet. Graffitin kunde handla om allt från politisk karikatyr, textmeddelanden till samhällskritiska budskap och religiösa symboler som ristats in i byggnader eller artefakter. Men det var först på 1970-talet som graffitin som företeelse fick stilistiska ambitioner (Jacobson 1996:4). Idag är graffitin en bred och disparat företeelse med kopplingar till många subkulturer, praktiker och stilar. Lundborg (2010:9) vill skilja på spontankonst där exempelvis graffiti kan ingå och klotter. Spontankonst uppförs i det offentliga utrymmet med en konstnärlig intention medan klotter uppförs utan konstnärlig intension menar hon. Göran Christensen, chef för Malmö konstmuseum, definierar klotter som ett uttryck för förstörelselusta och graffiti som en konstform (Johansson 2006). Denna motion ansluter till ovanstående definition.</span></div>
<div>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<b><div style="text-align: justify;">
<b>2.3 Konstens roll i det hållbara samhället</b></div>
</b><div style="text-align: justify;">
Traditionellt har offentlig konst placerats i stadsrummet av orsaker som att höja det estetiska värdet av platsen: såsom monument över krigsförbrytelser/erövringar, eller för att introducera konst i det dagliga livet (Lundborg 2010:7). Men konsten och utformningen av stadsrummet är inte enbart en estetisk verksamhet. Stadens offentliga rum, dess byggnader, monument, gator kan förstås som en berättelse om staden. En berättelse som inbegriper stadens historia, kollektiva minnen och politiska och ekonomiska maktrelationer (Thörn 2006). Dessa berättelser knyter samman gångna händelser, generationer och livsöden med människor som rör sig i stadsrummet samtidig som nya berättelser ständigt blir till. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Urbanisten och stadsforskaren <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Jane_Jacobs">Jane Jacobs</a> menar att konstens roll i stadsmiljön kan ”[…] hjälpa oss förstå livet, för att visa oss vad saker och ting betyder, för att beskriva relationen mellan det liv var och en av oss förkroppsligar och livet utanför oss" (Jacobs 2006:403). Spontankonsten i det urbana landskapet är en samtidsmarkör. </div>
</span></div>
<div>
<div style="text-align: justify;">
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><br /></span>
</div>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjevr7SIq1uwFqeJtBmKrMEGHPwSQPo_IzvZew_Lh1mrLgkk5RnUNCO7IpUrjxMpyvDyayzJpXcmycX_XEFhM8aXXUEyfI3WqriJ0suLX7xPX_P4HARI3lRkZI558gmdnfJqLaY/s320/banksy-westbank-wall-balloon-girl.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" /></span></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">Banksy, Israelmuren</span></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Filosofen och demokratiförkämpen </span><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/John_Dewey" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">John Dewey</a><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"> såg konsten som en universell mellanmänsklig kommunikationsform; han menade att konsten stimulerar fantasin som gör det möjligt att empatiskt försätta oss i våra medmänniskors livssituation (Guillet de Monthoux 1993:52). Dewey var övertygad att konsten skulle leda till mer demokratiska samhällen. Författaren Santayana George menade att konsten har förmågan att bryta igenom de murar som skiljer människor åt, murar som är ogenomträngliga i vanliga organisationsformer. När gatukonstnären Banksy målar en liten flicka som genom att hålla i ballonger flyger över ”Israelmuren”[1] så händer det någonting intressant med betraktaren som liknar det som Dewey och Santayana var inne på. Man får genom konsten en intuitiv förståelse av drömmar, rädslor, förhoppningar, livsöden och fragment av de tankeströmningar som flödar i samhället. Spontankonsten kanske kan ”lyckas” där klassiska organisationsformer och institutioner har misslyckas. Konstens viktiga roll i ”Hållbarhetsdiskursen” är ofta alltför försummad i forskningen och samhällsdebatten.</span></div>
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<b><div style="text-align: justify;">
<b>2.4 Konsten i stadsrummet</b></div>
</b><div style="text-align: justify;">
Majoriteten av jordens befolkning bor idag i städer; denna urbaniseringstrend ser ut att fortsätta. Stadens täthet och funktionella blandning skapar grogrunden för en mångfald av verksamheter och kulturella utbyten. Städer är inte enbart attraktiva som arbetsplatser utan attraherar också människor som trivs i staden och njuter av den urbana mångfalden.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Ett urbant landskap innehåller många olikartade komponenter: arkitektur/gestaltning, infrastruktur, människor, verksamheter, konst, natur, artefakter, transportmedel och så vidare. Bortsett från det sociala rör vi och lever i ett ständigt flöde av ljus, ljud, känsel och lukter. Alla dessa flöden genererar levande urbana landskap; det är samspelet mellan dessa krafter som påverkar hur vi upplever och i slutändan trivs i vår miljö. Solens värmande strålar en våreftermiddag, lukten av nybakt bröd, fukten mot ansiktet från Viskan, gatumusikanten i fjärran, sorlet från ett utomhuscafé, utmanande arkitektur eller intresseväckande spontankonst på gatan.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Miljöpsykologerna S. Kaplan och R. Kaplan menar att människan föredrar områden som såväl möjliggör som stimulerar insamlande av kunskap (Böhler 2004:84). De menar vidare att ”komplexitet”; ”sammanhang”; "läsbarhet” och ”gåtfullhet” är viktiga faktorer när vi orienterar oss i vår omgivning. Intrycket av ett område är ”komplext” uppmuntrar till vidare undersökning. ”Gåtfullheten” gör området mer spännande, då vi får intrycket av att det finns mer information att inhämta. ”Läsbarheten” handlar om hur vi förstår och tolkar en viss omgivning. Miljöpsykologerna menar att det är de två sistnämnda faktorer som är de viktigaste för att vi skall trivas i ett område (ibid).</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Spontankonsten bidrar starkt till ”gåtfullheten” i det urbana landskapet. Borås Stad har det mycket lovvärda och positiva ambitionen att bli Sveriges skulpturstad. Samtidigt får vi inte glömma den kreativa spontankonsten. Stadsforskaren och urbanisten Jane Jacobs skriver att ”den moderna stadsplaneringen betungas av den olämpliga målsättningen av att omvandla städerna till genomtänkta konstverk” (Jacobs:406). Det är först när den enskilda människan tillåts att ”ta plats” i rummet, som rummet blir en plats (”Space to Place”). En känsla för platsen förutsätter delaktighet och att människor tillåts sätta sin prägel på staden. Det måste finnas utrymme för det spontana, kreativa och oplanerade för en hållbar stadsutveckling.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<b><div style="text-align: justify;">
<b>2.5 Konstformer på urbana allmänningar</b></div>
</b><div style="text-align: justify;">
Staden är också ett politiskt och socialt kulturlandskap. Som Catharina Thörn skrev innehåller detta politiska och sociala kulturlandskap ”stadens historia, kollektiva minnen och politiska och ekonomiska maktrelationer” (Thörn:10). Vad och vem som ”äger rum” i staden konstitueras i någon mening av formella och informella nätverk, lagstiftning, kultur, aktuella och historiska politiska beslut, ekonomiska förutsättningar, slump och så vidare.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Frågorna som uppstår i detta perspektiv handlar om hur och i vilken omfattning vi skall exponeras för exempelvis reklam i stadsmiljön; hur arkitekturen och byggnader gestaltas; vilka konstverk som skall etableras och på vilken plats; vilka ekonomiska aktörer har rätt till attraktiva lägen; hur infrastrukturen skall utformas och etableras och så vidare.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
I någon mån sker det en ständig ”struggle for urban space” (Brugmann:163) i städerna. Hur städerna utvecklas och hur stadens allmänningar (gator, torg, offentliga rum och parker) brukas och förändras angår alla stadens invånare. Det handlar inte enbart om att skapa legitimitet för den representativa demokratin och den offentliga byråkratin, utan också om att lyfta den stora mångfalden av uttrycksformer, livsstilar, behov, tankar/kunskap och drömmar som finns i samhället, in i stadsplaneringspraktiken (Healey 1997).</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Det krävs medvetna politiska beslut och/eller överenskommelser mellan de olika urbana aktörerna hur staden skall utvecklas. Det är viktigt att inkludera alla grupper (med betoning på de marginaliserade i samhället) i stadsutvecklingen för att minska risken med att ekonomiskt starka aktörer blir den dominerande faktorn i stadsutvecklingen (Brugmann 2009; Jacobs 2006). Alla invånare har rätten till sin stad. I vilken omfattning och vilka aktörer som skall ”äga rum” i stadsrummet borde i ”de bästa av världarna” avgöras genom mellanmänskliga förhandlingar. I praktiken saknas det ofta adekvata organisationsformer för sådana aktiviteter. Erfarenheten visar att den representativa demokratin (med tillhörande tjänstemannaorganisation) är relativt ”trög” inför lokalt initierade, spontana och/eller småskaliga projekt.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Spontankonsten borde enligt ovannämnda perspektiv ha en självklar plats i stadens urbana kulturlandskap. Ett konkret problem är att spontankonsten – speciellt graffiti – kan orsaka intressekonflikter i stadsrum som genomsyras av starka intressenter och/eller exponeras för ett omfattande befolkningsgenomflöde. Ett annat problem att oönskad spontankonst som ämnar lämna ett avtryck (ex: graffiti på en husfasad) kan orsaka negativa ekonomiska konsekvenser för fastighetsägaren (saneringskostnad). Ett konkret och pragmatiskt sätt att närma sig detta problem – i brist på förhandlingsmekanismer och deliberativa demokratiska procedurer - är införandet av så kallade ”mobila gatukonstväggar”.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<b><div style="text-align: justify;">
<b>3. Lösningsförslag</b></div>
<div style="text-align: justify;">
<b>3.1 Mobila Gatukonstväggar</b></div>
</b></span><br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><img border="0" height="150" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEim3kesjHR6mk0wUrHMSzqSqdCXSLdZEeIPc_1E_5ldS7w7g4ddgYiXC931SHUodjv5r1Bi1j3gxpFz-Uzn9NcCDJ6fLGFIUIg_08f0wpTMnEJBq-ctQWsFV66XlBNV_rMpP265/s200/framed.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" width="200" /></span></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;">Exempelvis mobil</span></td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div style="text-align: justify;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Mobila gatukonstväggar kan vara ett sätt att lösa denna intressekonflikt samtidigt som ett visst mått av spontanitet och oförutsägbarhet behålls i konceptet. De så kallade ”lagliga” graffitiväggar som etableras på olika håll i landet har en mer ”statisk karaktär” och bidrar kanske inte i lika hög grad till den levande stadsbilden och ”gåtfullheten” i det urbana landskapet. Det är av högsta vikt att väggarna (eller tavlorna) har (1) olika fysiska dimensioner (storlek och utformning); (2) de skall kunna etableras/monteras på olika sätt (exempelvis hängas på fastighetsväggar eller ställas på marken) samt att väggarna skall (3) flyttas runt slumpmässigt och/eller ”hängas om” i stadsmiljön med jämna intervaller. Det är också viktigt att (4) väggarna/tavlorna utformas på ett sådant sätt att färgen inte råkar hamna på bakomliggande material (ex: husvägg). Beroende på hur väl konceptet utlöper bör man fundera över ifall väggarna/tavlorna skall ha en begränsad ”livstid” varefter de töms på sitt innehåll. Det hade också varit spännande ifall väggarna/tavlorna kunde auktioneras eller slumpas ut till kommuninvånare eller tillåtas rentav plockas hem utan kostnad.</span></div>
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: small;"><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Som namnet antyder behöver inte enbart graffiti appliceras på dessa gatukonstväggar utan allsköns spontankonst skall kunna utföras på där: foto, meddelanden, kakel, virkningar, stenciler, klassisk måleri och så vidare.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
En positiv effekt av att väggarna flyttas runt i stadsmiljön mellan stadsdelar och kvarter är att berättelserna får en större spridning i det urbana landskapet. Ett kreativt projekt exempelvis på Göta kan då exponeras även i centrala Borås eller andra stadsdelar. Dessa väggar/tavlor kan komma att utgöra ett intressant, spännande och unikt inslag i stadsmiljön och kan komma att bli viktiga urbana landmärken.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Motionärerna är övertygade om att privata fastighets- och markägare kan ställa sig positiva till detta koncept[2]; i slutändan handlar det om att skapa ett mer hållbart samhälle där människor tillåts att ”äga rum” i offentligheten samtidigt som man bejakar konstens förlösande kraft och dess viktiga roll i ett hållbart samhälle. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Förutom hållbarhetsaspekterna med spontankonsten finns det i Borås relativt stor efterfrågan på så kallade “lagliga grafittiväggar”. Bland annat har Ungdomsrådet tillsammans med kulturföreningen “Tåget!” länge drivit frågan vilket gör motionen än mer angelägen att bifalla. </div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
[1] se bilderna <a href="http://tinyurl.com/42zxb99">http://tinyurl.com/42zxb99</a></div>
<div style="text-align: justify;">
[2] Detta kräver en initial inventering från kommunens sida</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<b><div style="text-align: justify;">
<b>3. Yrkande</b></div>
</b><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Därför föreslår vi Heiti Ernits (MP), Ida Legenmark (V), Sofia Bohlin (S) och Anna Grahn (Väg):</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Att kommunfullmäktige beslutar att Borås Stad skall etablera ett koncept med ‘mobila gatukonstväggar’ enligt lösningsförslaget i motionen.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<b><div style="text-align: justify;">
<b>4. Referenser</b></div>
</b><div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Böhler, Tom (2004) ”Vindkraft, landskap och mening. En studie om vindkraft och människans rumsliga preferenser”. Globala Studier. Göteborgs Universitet.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Brugmann, Jeb (2009) ”Welcome to The Urban Revolution – How Cities are changing the World”. Bloomsbury Press. New York.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Johansson, Karin (2006). ”Kulturminister vill ha hårda tag mot graffiti”. Sydsvenskan 24 oktober 2006.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Guillet de Monthoux, Pierre (1993) ”Det sublimas konstnärliga ledning”. Studier i företagsekonomi. Nrenius & Santérus förlag. Göteborg.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Healey, Patsy (1997) “Collaborative Planning: Shaping places in fragmented societies”. Hong kong: macmillan press Ltd.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jacobs, Jane (2004) ”Den amerikanska storstadens liv och förfall”. Daidalos AB, Göteborg</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Jacobsson, Staffan (1996) ”Den spraymålade bilden – grafittimåleriet som bildform, konströrelse och läroprocess”. Lund. Aerosol Art Archives.</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Lundborg, Hanna (2010) “Staden och Konsten”. Konstfack, Ädellab/Metallformgivning</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Rosengren, Mats (2007) ”de Sautuolas språng”. Glänta, 4.07</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Thörn, Catharina (2006). ”Kampen om staden och offentlighetens omvandling”. Storstadensomvandlingar. Daidalos: Göteborg</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Santayana, George (1955) "The Sense of Beauty". Sidorna 110-112</div>
<div style="text-align: justify;">
<br /></div>
<div style="text-align: justify;">
Segerud, Linus (2007) “Graffiti, konst eller <a href="http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/polis-nolltolerans-mot-graffiti-ar-estetisk-censur">klotter</a>?”. Luleå Tekniska Universitet.</div>
</span></div>
</div>
Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-37206583133097763382011-09-16T08:45:00.012+02:002011-09-16T16:41:59.040+02:00Rio-Rio - behovet av aktiv urbanism<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioUlp73MaxEudqKnBfY_XKK7RtLbdwIe8cZzOk8B6Vg2CusJB0S-7wXYKJfQUqM2LRr1n-W_vdcBZu6BGUj4bI7x8eEBop4WPaXR4nIcDGA8YwcBslT2FiVchcSwR5oPapEti3/s1600/demokrati_mr.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 142px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioUlp73MaxEudqKnBfY_XKK7RtLbdwIe8cZzOk8B6Vg2CusJB0S-7wXYKJfQUqM2LRr1n-W_vdcBZu6BGUj4bI7x8eEBop4WPaXR4nIcDGA8YwcBslT2FiVchcSwR5oPapEti3/s200/demokrati_mr.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5652965017747065186" /></a><p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana">Rio Rio båten blir kvar meddelar ordförande i park- och naturnämnden (<a href="http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.722898-politikerna-backar-rio-rio-blir-kvar">GP 14/9</a>). Ett oerhört glädjande och inte minst, oväntad besked för många som har engagerat sig i frågan. Framför allt är beskedet positivt för Göteborg som stad. <b>Politikerna som har beslutat i frågan skall ha ett stort eloge för sin prestigelöshet samt för modet att ändra beslutet!</b><o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana"><span> </span>Denna tvära kursomläggning visar dessutom att lokal <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Principles_of_Intelligent_Urbanism">urbanism</a> och aktiva medborgare kan påverka samhällsutvecklingen – även om segern i detta specifika fall berodde på lyhörda politiker och aktiv opinionsbildning snarare än delaktighet i stadsutvecklingsprocessen och förebyggande urbanism.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana">Beslutet att båten skulle bort från Rosenlund efter årsskiftet (<a href="http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.588397-rio-rio-maste-bort">GP 1/04</a>) rörde i gång en häftig diskussion under senvåren och bidrog till att folk från Göteborg och annorstädes engagerade sig aktivt i frågan. Debattartiklar publicerades (<a href="http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.596048-tvinga-inte-undan-rio-rio">GP 8/04</a>; <a href="http://elingrelsson.se/2011/05/14/staden-har-blivit-en-handelsvara/">GP 14/5</a>), blogginlägg skrevs (<a href="http://heiti.blogspot.com/2011/04/brann-inte-vara-skepp.html">1</a>;<a href="http://www.zaramis.nu/blog/2011/03/30/idiotiskt-att-ta-bort-riorio/">2</a>;<a href="http://sociologisuget.wordpress.com/2011/04/08/skapa-ett-varierat-stadsliv-i-hela-staden/">3</a>;<a href="http://blogg.gp.se/goteborgsbloggen/2011/03/30/rio-rio/">4</a>), <a href="http://www.namnlista.se/radda-rio-rio-goteborg/">namnunderskrifter</a> skapade, sociala medier nyttjades <a href="http://www.facebook.com/raddariorio">flitigt</a> och <a href="http://www.facebook.com/event.php?eid=139874502771484">manifestationer</a> anordnades. Engagerade människor träffades och arbetade mot ett gemensamt mål: att båten skulle få stanna kvar. Men framför handlade aktivismen om att på olika sätt visa att beslutet var fattat på felaktiga grunder; att nämndens och tjänstemännens bedömning att <i>”Rio Rio-båten tillför ingenting”</i> inte stämde överens med den verkligheten som många av stadens aktörer upplevde och verkade i. Det vill säga att det existerade en kunskapsskillnad mellan förvaltningens uppifrån-ner perspektiv och det lokala perspektivet. En problematik som är ständigt närvarande i den modernistiska stadsplaneringstraditionen.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana">Många stadsplaneringsintresserade kommer osökt att tänka på hur den legendariska urbanisten Jane Jacobs under 1960-talet drevs till aktivism genom stadsplaneraren Robert Moses ”blinda” och hårdhänta framfart i New York. <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Jane_Jacobs">Jane Jacobs</a> propagerade för någonting så enkelt som ett nedifrån-upp-perspektiv i stadsplaneringen. En aktiv urbanism som utgår från stadens aktörer och de relationer och mönster som emanerar för våra sinnen när man sätter ”örat mot marken” och ”blicken på gatan”. Tanken att utgå från det lilla genom lokala studier av komplexa samband var omdanande och bröt mot mycket av den modernistiska tanken om skolade experter som bestämmer stadens utveckling från ett von oben-perspektiv. Däremot inte sagt att perspektiven är oförenliga, snarare kompletterande. Det måste samtidigt finnas en sammanhållande kraft som ser helheten.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana">Under 1970-talet växte kritiken mot funktionalismens storskaliga totalplanering i Sverige. Kritiken ledde till en nyorientering bland arkitekter och planerare som tog intryck av urbanister som Jane Jacobs. Småskalighet och brukarinflytande blev honnörsord (Åsberg, s.14). Dessvärre förändrade detta metodologiska paradigmskifte inte stadsplaneringen i praktiken på grund av stelnade juridiska, administrativa och ekonomiska strukturer (Hagson, 2004). <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana">Trots omfattande förändringar i plan- och bygglagen under de senaste decennierna har brukarinflytandet ofta inneburit att förvaltningarna följt lagens minimikrav på samrådsförfarande och utställningar (Lindblom et al. 2001:240ff). Många mindre beslut som kan ha omfattande konsekvenser på stadens känsliga socioekonomisk samband kan fattas av enskilda tjänstemän utan något större insyn från allmänheten. Exempelvis beslutet att säga upp hyresavtalet för Rio Rio-båten. Man kan med fog påstå att stadsplaneringen i praktiken är fragmenterad vilket gör att den för medborgaren framstår som svår att överblicka och förutsäga (ibid, s. 248). <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana">Ibland inbjuds invånarna med allehanda metoder att delta i planeringen, ibland sker planeringen i slutna rum utan någon insyn (ibid, s. 248) och ibland kläs redan färdigförhandlade planer i formella processer som är ämnade att legitimera de tysta överenskommelserna (ibid, s. 238). Man kan också problematisera övertron på den ”representativa demokratins” förmåga att företräda den mångfald av idéer och tankar som florerar i samhället eller staden. <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana">För att komplicera bilden ytterligare finns det i många kommuner en tendens att låta exploatörerna indirekt eller direkt - genom dolda förhandlingar - styra stadsplaneringsprocessen genom att delegera mycket av planeringsarbetet till ekonomiskt starka exploatörer (ofta på grund av resursbrist på planeringskontoren, som i sig är resultatet av medveten eller omedveten politik) (ibid, s. 236ff).<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana">Nåväl. Nog problematiserat. Det är ett faktum att vi i Sverige (och i många andra länder) inte lyckats med att ”på riktigt” införliva medborgarna i stadsplaneringsprocessen i någon högre grad (förutom några halvhjärtade försök men där man ändå inte har lyckats att undvika uppifrånstyrningen och godtycklig filtrering av åsikter) (ibid, s. 242-245). <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana">En nyckelförutsättning för ”hållbar utveckling” är just delaktighet. Hållbarhetsforskningen lyfter ständigt fram bristen på <i>reell</i> delaktighet och inflytande som ett av de viktigaste hindren för att kunna nå en hållbar utveckling. Det handlar inte bara om ökad legitimitet för operativa beslut när invånarna och samhällets olika aktörer själva varit med och förhandlat fram visioner, samhällsmål och strategierna för att nå dit (Sidaway 2005). Delaktigheten syftar också till att inkludera lokal kunskap och erfarenhet i stadsplaneringsprocessen. Det handlar om att inkludera vad <i>”invånarna […] värdesätter i livet och varför”</i> enligt Jane Jacobs och att respektera hur städerna fungerar i grunden (s. 436). En tes som fortfarande står sig. En hållbar stadsutveckling förutsätter att alla människor får utrymme och möjlighet att sätta <i>sin </i>prägel på staden. <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana">För att kunna nå dit krävs det en organisation som även inkluderar det <i>lokala perspektivet</i> (exempelvis kunskap och erfarenheter) genom proaktiv urbanism som utgår från vår ”livsmiljö”. Det är vi gemensamt som bestämmer hur samhället eller staden skall utvecklas: från det lilla (ex: om Rio-Rio båten skall vara kvar på Rosenlund) till det stora med övergripande visioner och samhällsmål. Ordet expert härstammar från experience och i någon mån är vi alla experter på vår livsmiljö.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana">Småskaligheten och brukarinflytandet var honnörsorden på 70-talet så låt oss skapa forum och metoder för att realisera de orden 40 år senare. Vi måste våga tänka nytt, utanför de konventionella ”förvaltningstraditionerna” och organisationsmodellerna som ”sitter i väggarna” på de kommunala förvaltningarna landet runt. Visst, det kommer att kosta mer i termer av tid och resurser, men vi måste se detta som en investering i ett långsiktigt hållbart samhälle. <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana">Nåväl. Inlägget tog utgångspunkten i fallet Rio-Rio. Vi har på några månader gjort en resa från <i>”Rio Rio-båten tillför ingenting”</i> till <i>"Rio Rio är ett positivt inslag i området. Vi har förstått att båten är en viktig mötesplats för många olika slags människor, säger Marina Johansson (S), kommunalråd och ordförande i park- och naturnämnden."</i>. <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana"><b>Gott så! Låt oss sända en tacksam tanke till nämnden och parkförvaltningen, kanske rentav en blomma! Och tack alla de människor som har engagerat sig i frågan!</b><o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana"><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"><span style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family:Verdana">PS. Det kommer snart ett mer konkret inlägg om visionsarbetet i Borås (”Borås 2025”) och behovet av en ’strategisk allians’ med stadens aktörer och en hållbarhetsorganisation samt vikten av delaktighet och inflytande kopplat till hållbarhesdiskursen.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana; line-height: 19px; " >Se också <a href="http://gbg.yimby.se/2011/09/trottoarens-funktioner-tr_1046.html">Yimby's studiecirkel</a> om just Jane Jacobs.</span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%; "><b><span lang="EN-GB" style="font-size:8.0pt;line-height:150%;font-family: Verdana;mso-ansi-language:EN-GB"><br />Referenser<o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:150%"><span class="Apple-style-span" ><span style="line-height: 150%; ">Jacobs, Jane (2004) ”Den amerikanska storstadens liv och förfall”. </span><st1:place><st1:city><span lang="EN-GB" style="line-height: 150%; ">Daidalos</span></st1:city><span lang="EN-GB" style="line-height: 150%; "> </span><st1:state><span lang="EN-GB" style="line-height: 150%; ">AB</span></st1:state></st1:place><span lang="EN-GB" style="line-height: 150%; ">, Göteborg<o:p></o:p></span></span></p> <p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" ><span class="Apple-style-span" style="line-height: 24px; "><span lang="EN-GB" style="line-height: 150%; ">Hagson, Anders (2004) "Stads- och trafikplaneringens paradigm". Chalmers Tekniska Högskola.<br /><br />Lindblom, A. (reds), Begtsson, B., Borevi, K., Elander, I., Hertting, N., Khakee, A., Lind, H., Persson, T., Sandstedt, E., Strömberg, T., Turner, B. (2001) "Den nya bostadspolitiken". Första upplagan, april 2001. Författarna & Borea Bokförlag.<br /><br /></span></span></span></p><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" ><span class="Apple-style-span" style="line-height: 24px; "><span lang="EN-GB" style="line-height: 150%; ">Sidaway, Roger (2005) ”Resolving environmental disputes: from conflict to consensus”. </span><span style="line-height: 150%; ">Earthscan, UK.</span></span></span></p><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 19px; " >Åsberg, Johannes (2010) "En radikal och progressiv stadspolitik - en provisorisk utopi". Arenagruppen.</span></p><p class="MsoNormal"> <span class="Apple-style-span" style="line-height: 150%;"><o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:150%"><br /></p>Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-91235308754466513332011-08-18T10:14:00.004+02:002011-08-18T10:17:52.387+02:00Borås Stad 2025 - Vision och Strategi<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGPqCbpE9OjTr2Xh90SmdwCP4zR0325hpYtVVAllj423tricwfLkFfl-pxKh-D-rtENmyImx11Qj-sPiQYTvmL91GE3qTb7AYuZA-X8GDEkkwSon7iwFI51mS5-wVgB9Z2HO1W/s1600/peter_orn.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 213px; height: 320px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGPqCbpE9OjTr2Xh90SmdwCP4zR0325hpYtVVAllj423tricwfLkFfl-pxKh-D-rtENmyImx11Qj-sPiQYTvmL91GE3qTb7AYuZA-X8GDEkkwSon7iwFI51mS5-wVgB9Z2HO1W/s320/peter_orn.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5642106647223509682" /></a><p class="MsoNormal" style="line-height:150%">Idag drar arbetet med att skapa en vision för ett hållbart Borås 2025 igång! Klockan 14:30 kommer <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Peter_%C3%96rn">Peter Örn</a>, ordförande i <a href="http://www.hallbarastader.gov.se/bazment/hallbarastader/sv/forum.aspx?a=114">Delegationen för hållbara städer</a>, att hålla ett inspirationsanförande på Folkan, Kårhuset.</p><p class="MsoNormal" style="line-height:150%">Projektet "<b>Borås Stad 2025 – Vision och Strategi"</b> syftar till att ta fram en gemensam vision och strategier för hur Borås Stad skall utvecklas på ett hållbart sätt. Arbetet med visionen skall särskilt beakta samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner. Detta är ett långsiktigt arbete som sträcker sig flera år i framtiden och kommer att inkludera många aktörer förutom politiker – näringsliv, kommuninvånare, frivilligorganisationer och så vidare. Det är vi gemensamt som bestämmer hur Borås Stad skall utvecklas.</p> <p class="MsoNormal" style="text-indent:65.2pt;line-height:150%"><span> </span>Initialt kommer politiker i fullmäktige, ungdomsrådet och ledamöter i presidier och bolagsstyrelser ta del av ett antal workshops och seminarier som handlar om hållbar utveckling. Parallellt med detta sker ett arbete med att justera den kommunala organisationen till att bättre kunna hantera de svårigheter och utmaningar som hållbarhetsproblematiken innebär. Bland annat kommer man att se över den kommunala budgetprocessen och styr- och ledningssystemet. Resultaten från det initiala projektet kommer att presenteras under våren 2012. Detta arbete skall bli oerhört spännande!</p>Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-32869874269436780542011-07-25T21:13:00.003+02:002011-07-25T21:19:00.148+02:00Deltagarbudgetar - att vitalisera demokratin<p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana; line-height: 18px; " >Politiker och stadsplanerare har alltid ställt sig frågan hur man kan engagera medborgarna i stadsplaneringen och i den politiska processen. Svaret på den frågan är allt annat än självklar och enkel. En annan fråga som intresserar beslutsfattare är hur man kan öka det <i>sociala kapitalet</i> i samhället. Det vill säga: samarbete, tillit, sociala nätverk, känsla av delaktighet och mening. Återdemokratiseringsprocessen släppte under 1980-talet loss en kreativ våg av nytänkande gällande politiska verktyg i Östeuropa och Latinamerika (Souza 2001:159).</span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span class="Apple-style-span" ><i style="mso-bidi-font-style:normal"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">Deltagarbudgetar</span></i><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; "> är en intressant innovation som har sina rötter i staden Porto Alegro i Brasilien. Staden stod, efter diktatorns fall 1988, inför ett svårlösligt dilemma: det saknades fungerande institutioner som inkluderade alla medborgare i den politiska processen – framför allt den stora mängden fattiga. <o:p></o:p></span></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; " >Korruption och nepotism genomsyrade det politiska och ekonomiska systemet. Man bestämde att prioriteringsordningen för investeringar och service, skulle beslutas enligt en <i style="mso-bidi-font-style:normal">transparent deltagarprocess</i> där invånare skulle vara delaktiga genom direktdemokratiska metoder. Detta demokratiska experiment blev en formidabel succé och spreds snabbt i världen (Starke et al. 2007:180).<span style="mso-spacerun:yes"> </span>Medborgar- eller deltagarbudgetar är ett samlingsbegrepp för metoder som används för att involvera medborgare i beslutsprocesser om hur resurser används inom kommuner och landsting.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; " >Formerna och den monetära omfattningen för deltagarbudgetar varierar kraftigt från stad till stad och mellan nationer. Deltagarbudgetar kan variera från relativt små investering i exempelvis en skolkafeteria, till att avgöra investeringsprioriteringar eller dess omfattningar i en investeringsbudget eller absoluta eller procentuella belopp i den kommunala budgeten vars ändamål bestäms av medborgarna via direktdemokratiska metoder.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; " >Erfarenheterna från Latinamerika visade att medborgarnas engagemang ökade kraftigt, den sociala sammanhållningen stärkes, legitimiteten för politiska beslut ökade, den civila aktiviteten ökade i samhället, kunskapsnivån ökade hos medborgare, tjänstemän och politiker, långsiktigheten och proaktiviteten ökade i beslutsprocessen, problemfokus skiftade från ett individuellt perspektiv till att se helheten, känslan av delaktighet samt förtroendet och tilliten för det politiska processen ökade markant (Souza et al. 2001). Inte minst bidrar deltagarramverket till att strukturellt stärka beslutsprocessen över politiska mandatperioder (ibid., s.179).<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; " >Några andra viktiga faktorer som Souza (2001:169;176) lyfter upp i sin forskning är att deltagarbudgetar kan leda till högre grad till inkluderandet av marginaliserade grupper i samhället: låginkomsttagare och lågutbildade. Det är två grupper som tenderar att vara underrepresenterade i den representativa demokratin; Vilket gör att deltagarbudgetar kan vara ett vitaliserande komplement till den representativa demokratin. <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; " >Inte minst om vi betänker att utvecklingen i Europa går mot att färre röstar, antal medlemmar i politiska partier minskar och det faktum att misstron ökar mot politiker och politiska institutioner samt uppfattningen att kommuner och landssting är ineffektiva när det gäller att använda resurser utifrån medborgarnas behov (SKL 2009:3).<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; " >Mellan 2000 och 2006 ökade antalet kommuner som använder deltagarbudgetar från 200 till 1200 världen över (ibid., s. 181), i Europa använder mer än 50 städer olika former av deltagarbudgetar i beslutsprocesser (Starke et al. 2007:180). Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Portugal är bland annat några av länderna som etablerat deltagarekonomi i sina beslutsprocesser. Under 1990-talet spreds metoden till Europa där bland annat Bertelsmannsstiftelsen i Tyskland genomförde ett antal pilotprojekt för att utveckla metoden. I Bertelsmannsstiftelsens utmärkelse ”Världens bästa kommun” hade man som en del i kriterierna att kommuner skulle involvera medborgare i budgetprocessen. Tavastehus i Finland och Christchurch på Nya Zeeland var två kommuner som lät medborgarna tycka till om budgetprioriteringar. Christchurch, som fick motta utmärkelsen ”Världens bästa kommun”, blev en förebild för utvecklingen av medborgarbudget i Europa (SKL 2009:2).<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; " ><span style="mso-spacerun:yes"> </span>Konceptet med deltagar- eller medborgarbudgetar har börjat etableras i Sverige. Sedan 2008 driver intresseorganisationen <i style="mso-bidi-font-style:normal">Sveriges Kommuner och Landsting</i> (SKL) projektet <i style="mso-bidi-font-style:normal">Medborgardialog</i>. Under projektet etablerades ett nätverk för deltagarbudgetar där fem försökskommuner fick möjlighet att etablera försök med deltagarbudgetar: Avesta, Haninge, Örebro, Hudiksvall, Uddevalla och den Norska kommunen Fredrikstad. <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; " >Även SKL betonar det faktum att deltagarbudgetar har lett till att <i style="mso-bidi-font-style:normal">”människor går från protestaktiviteter till ett mer konstruktivt förhållningssätt till kommunala prioriteringar och beslut när man ges möjlighet att delta i prioriteringen av resurser”</i> samt att: <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-top:0cm;margin-right:42.55pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:42.55pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify"><span style="font-family: Verdana; " >Medborgarbudget har vidare ökat medborgarnas kunskaper om den komplexa verksamhet som kommuner och landsting har ansvar för. Till slut så kan det ge möjlighet för förtroendevalda att få ökade kunskaper om medborgarnas behov, värderingar och prioritering av vad kommunen/landstinget ska åstadkomma. Medborgarnas värderingar kan på så sätt bli ett viktigt underlag i beslutsprocesser. En systematisering av medborgarbudget kan också innebära att förtroendet och tilliten till de styrande - förtroendevalda kan öka (SKL 2008).<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; " ><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; " >Det handlar i grund och botten om att öka det civila engagemanget och mängden socialt kapital i samhället, samt vitalisera demokratin i stort. Deltagarbudgetar kan bidra till att stärka de <i style="mso-bidi-font-style:normal">sociala</i> och <i style="mso-bidi-font-style:normal">ekonomiska</i> dimensionerna när vi pratar om <i style="mso-bidi-font-style:normal">hållbar utveckling</i>.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; text-indent: 65.2pt; "><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 18px; " ><br /></span></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; "><o:p><span class="Apple-style-span" ><b>Denna motion är skickad till Kommunfullmäktige i Borås och kommer att beslutas om i höst. </b> </span></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"><b style="mso-bidi-font-weight:normal"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; " >Referenser<o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:150%"><span class="Apple-style-span" ><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">SKL (2008) Url: <i style="mso-bidi-font-style: normal">http://www.skl.se/vi_arbetar_med/demos/demokratiutveckling/</i></span><i style="mso-bidi-font-style:normal"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">medborgardialog/natverk_medborgardialog/natverk_medborgarbudget</span></i></span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:150%"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana; line-height: 18px; " >SKL (2009) <i style="mso-bidi-font-style: normal">”Faktablad – Projektet Medborgardialog</i>”. Faktablad nr 5 Medborgarbudget. Januari 2009.</span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; " >Url: h<i style="mso-bidi-font-style:normal">ttp://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=d78ad3d1-5b79-42f0-baa1-1e57c3ed9cdf&MediaArchive_ForceDownload=true<o:p></o:p></i></span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height:150%"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana; line-height: 18px; " >Souza, Celina (2001) <i style="mso-bidi-font-style:normal">”Participatory budgeting in Brazilian cities: limits and possibilities in buildin democratic institutions”</i>. Environment and Urbanization Vol 13 No 1, April 2001. Sage.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height:150%"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana; line-height: 18px; " >Starke, L. (eds) et al. (2007) <i>”2007 State of the World – Our Urban Future”</i>. A Wordwatch Insitute Report on Progress Toward a Sustainable Society. W.W. Norton & Company. New York.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:9.0pt;font-family:Verdana"><o:p> </o:p></span></p>Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-72807560427565967972011-04-08T09:05:00.008+02:002011-04-08T21:53:42.584+02:00Bränn inte våra skepp!<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4SAtGnqdrFZJKBOD3WPg_WGHmwSC5Hcs-Rps6LIlOnlDAliPcXWKC-M4uqVoNIc0s4T-1VzRhHN5-herux6XSAE82C3tjaF92qdjYNFenBJgROhJFU3ci1vsPzKVOoWj36vxz/s1600/rio.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><span class="Apple-style-span"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 240px; height: 320px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4SAtGnqdrFZJKBOD3WPg_WGHmwSC5Hcs-Rps6LIlOnlDAliPcXWKC-M4uqVoNIc0s4T-1VzRhHN5-herux6XSAE82C3tjaF92qdjYNFenBJgROhJFU3ci1vsPzKVOoWj36vxz/s320/rio.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5593301673698411026" /></span></a><p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">När <a href="http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.588397-rio-rio-maste-bort">artikeln</a> ”Rio Rio måste bort” (GP 31/3) publicerades dubbelkollade jag datumet två gånger. Dessvärre var det inte ett förstaapril skämt, även om tonen och innehållet i artikeln mycket väl hade kunnat indikera på detta; Meningar som <i>”Rio Rio-båten tillför ingenting”</i> och <i>”Hela Rosenlund skall nämligen fräschas upp”</i> osar av en svunnen tid. En tid där grävskopan gjorde sitt och dialogen kom i efterhand, i bästa fall. Meningarna skvallrar om en ”uppifrån-ner” stadsplaneringslogik som handlar om att separera, släta ut och ”snygga till” utan hänsyn till ifall det finns befintliga fungerade och levande urbana ekologier.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; "><span> </span>”If it aint broken, don’t fix it” som urbanisten Kerstin Eliason och etnologen Joakim Forsemalm nyligen uttryckte sig på en workshop om den ”inkluderade staden” <a href="http://alvstranden.com/forumroot/aelvrummet-kommentera/?post_id=2142">(Älvrummet 2011)</a>. Vi får inte glömma bort det existerande livet i stadsrummet; de kulturella och fysiska yttringar som bidrar positivt till stadens dynamik. Detta kräver lyhördhet och försiktighet i stadsplaneringen, vilket gör att stadsutvecklingen måste utgå från gräsrötterna, den lokala kunskapen.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">Ordförande för ”Park- och naturnämnden” Marina Johansson (S) menar att alla politiker i nämnden är överens om att Rio Rio-båten inte tillför någonting till staden. Här har vi ett tydligt uppifrån-ner perspektiv. Det finns många människor som inte delar denna uppfattning. Inklusive undertecknad som har tillbringad flera underbara sommarnätter dansandes till hänförande musik på båten. Rio Rio-båten har under många år varit en ljuspunkt i Rosenlundsområdet – ja, i hela Göteborg. <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">De vattenburna lokalerna har skapat förutsättningar för kreativa och annorlunda lösningar som har tillåtit unika klubb- och dansevenemang äga rum. Den annorlunda kostnadsbilden påverkar naturligtvis: lokalerna följer inte samma prislogik som resten av staden; vilket underlättar överbryggande av de <a href="http://heiti.blogspot.com/2010/11/stratifiering-genom-urbana-barriarer.html">ekonomiska barriärerna</a> som i övrigt tenderar att likrikta staden. Samma typ av ekonomiska logik tillåter ”långgatorna” i Göteborg inhysa ett myllrande mångfald av brokiga verksamheter (Forsemalm 2007). Nya idéer kräver gamla hus som urbanisten Jane Jacobs uttryckte det; Eller båtar. Inte minst är det intressant att fundera kring Göteborgs identitet kopplat till vattnet och båtlivet. Som en uppenbarligen mycket nöjd klubbesökare från Stockholm <a href="http://langreinatlandet.blogspot.com/2009/06/lil-kvalitetsmarkta-utestallen-del-3.html">uttryckte</a> det:<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-top:0cm;margin-right:42.55pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:42.55pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; "><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-top:0cm;margin-right:42.55pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:42.55pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; "></span></p><blockquote><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">Vad är skillnaden mellan Göteborg och Stockholm? Att ett sådant ställe [Rio Rio] finns inte i Stockholm.</span></blockquote><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; "><o:p></o:p></span><p></p> <p class="MsoNormal" style="margin-top:0cm;margin-right:42.55pt;margin-bottom: 0cm;margin-left:42.55pt;margin-bottom:.0001pt;text-align:justify;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; "><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;line-height:150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">Båten har uppenbarligen blivit ett spännande landmärke i det urbana landskapet. Det attraherar människor. Uppskattade Indieklubbar som ”Slice of Life”, ”100 Knop”, “Woody West”, “Klubb FASTIK!”, ”Shambler”, <a href="http://www.expressen.se/noje/musik/1.1203999/billigt-pa-rosenlund-oppet-for-alla-utom-torskarna">”Billigt på Rosenlund”</a>, ”Beli Konj Club”, ”Fandago”, ”The Glory boat” med flera har lockat danssugna och musikintresserade från när och fjärran till Rio Rio. Internationella artister som DJ Mehdi, Uffie, Busy P., Curtis Vodka, Justice <a href="http://glorycrew.wordpress.com/2008/08/22/news-da-vare-dags/">med flera</a>, har lirat skivor på båten, vilket sannerligen sätter Rio Rio på världskartan.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">Det vitt omtalade salsa- och sambahänget, som länge varit enda sitt slag i Göteborg, lockar danssugna från hela regionen. Rio Rio är en av de få inrättningarna som har lyckats att hålla igång salsastället år efter år på veckobasis.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">Uppenbarligen är de politiker och tjänstemän som påstår att Rio Rio inte ”tillför någonting” okunniga om den myllrande mångfald som huserar på båten och som attraherar både Göteborgare och turister, samt bidrar till ett levande och spännande näringsliv. Vi måste även se båten i sitt sammanhang. Rio Rio är en viktig del av den sociala och ekonomiska ekologi som bidrar till stadens sociala, kulturella och ekonomiska mångfald. Som någon uttryckte: båten är en viktig ”antisegregationsmotor”; den hjälper till att överbrygga olika slags fysiska, sociala och ekonomiska barriärer i den urbana miljön. Den skapar turbulens i ett område som i övrigt är relativt dött, tråkigt och statiskt. <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">När politiker och makthavare börjar prata om att ”rusta upp” eller ”snygga till” reser många urbanister och medborgare med rätta ragg. Ofta innebär detta att någon arkitekts våta dröm eller politisk utopi appliceras uppifrån ner på ett område, efter att grävskopan gjort sitt. Oavsett om det finns en fungerade urbana ekologier i området: ”Vi lyssnar på vad du säger och tar med oss det”. Period. Uppenbarligen har vi inte lärt oss någonting av historien. Det är ironiskt att man lägger enorma summor på att bjuda in internationella experter som om och om förklarar för makthavare och planerare att man bör ta tillvara på de originella, roliga, oväntade och speciella om man vill skapa attraktiva och dynamiska stadsmiljöer. Tydligen är avståndet långt mellan kunskap och handling.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span class="Apple-style-span"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; "><span> </span><span> </span>En viktig lärdom efter <a href="http://heiti.blogspot.com/2011/01/100-ar-av-stadsplanering-vad-kan-vi.html">hundra år av modern stadsplanerig</a> är att detta, Le Corbusianska paradigm, sällan fungerar. </span><span lang="EN-GB" style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">Läs för all </span><st1:state><st1:place><span lang="EN-GB" style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">del</span></st1:place></st1:state><span lang="EN-GB" style="line-height: 150%; font-family: Verdana; "> Peters Halls omfattande bok om 1900-talets stadsplaneringshistoria <i>”Cities of Tomorrow: An intellectual History of Urban Planning and Design in the Twentieth Century”</i>. </span><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">Detta “uppifrån ner” stadsplaneringsperspektiv är, och har historiskt varit, ett effektivt sätt att döda det unika, spontana, kreativa och myllrande i en stad.<span> </span>Ohållbar stadsplanering par excellence. Nu är evenemangsstaden i ropet. Nog kliar det i fingrarna hos många makthavare: det brokiga skall rätas upp och strömlinjeformas enligt en specifik och trendriktig ”mall”. <o:p></o:p></span></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align:justify;text-indent:65.2pt;line-height: 150%"><span style="line-height: 150%; font-family: Verdana; ">Den fråga vi bör ställa oss: vill vi ha sterila och likriktade monokulturer i vår stad, eller vill vi ha spännande, brokiga verksamheter som bidrar till stadens urbana mångfald? Staden växer underifrån, den alltför tillrättalagda staden tenderar att kväva den initiativrikedom som annars gynnar både ett rikt kulturliv och entreprenörskap. Bygg snarare på. Organisk och lyhörd stadsutveckling handlar om att ta tillvara det fungerande i en stad och bygga vidare snarare än riva upp och bygga nytt. Lägg till fler båtar. Varför inte båtbostäder för exempelvis studenter? Bygg till café- och restaurangverksamheter. Använd rosenlundsbron kreativt. Bryt upp en bit asfalt för lite urban gardering. Och så vidare. Men för guds skull, döda inte båten! Utan båten sjunker Göteborg djupare ner i leran.<br /><br /></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana; line-height: 19px; ">PS. Det arbetas lite här och där med att försöka anordna någonting positivt kring detta; Kanske en minifestival eller en stödspelning. Gå med i facebookgruppen <a href="http://www.facebook.com/home.php?sk=group_211336545558557">”Rädda Rio Rio”</a> och håll er uppdaterade och/eller engagera er i frågan.</span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana; line-height: 19px; "><a href="http://www.zaramis.nu/blog/2011/03/30/idiotiskt-att-ta-bort-riorio/">Anders Svensson</a>, <a href="http://sociologisuget.wordpress.com/2011/04/08/skapa-ett-varierat-stadsliv-i-hela-staden/">Sociologisuget</a> & <a href="http://blogg.gp.se/goteborgsbloggen/2011/03/30/rio-rio/">Henrik Wallgren</a> skriver också om Rio Rio. Läs <a href="http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.596048-tvinga-inte-undan-rio-rio">debattartikeln</a> i GP.</span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 19px;"><br /></span></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 19px;"><b>Referenser</b><br /><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 51, 51); font-family: verdana; line-height: 16px; "><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif; "><span lang="EN-GB"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span">Hall, Peter (2002) <i>”Cities of Tomorrow – An Intellectual History of Urban Planning and Design in the Twentieh Century”</i>. Third Edition. Blackwell publishing. </span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span><st1:country-region><st1:place><span lang="EN-GB"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span">UK</span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></st1:place></st1:country-region><span lang="EN-GB"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span">. Sidorna 60-63<br /></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 19px;"><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 51, 51); font-family: verdana; line-height: 16px; "><span class="Apple-style-span">Jacobs, Jane (2004) ”Den amerikanska storstadens liv och förfall”. Daidalos AB, Göteborg<br /></span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Verdana, sans-serif; "><span lang="EN-GB"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><br />Forsemalm, Joakim (2007) "Bodies, bricks and black boxes: power practices in city conversion". Akademisk avhandling. Digressiv Produktion</span></span></span></span></span></span></span></span></span></span><span lang="EN-GB" style="font-size: 11px; "><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small; "><br /></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></span></p>Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-18844773237126799892011-02-25T23:39:00.038+01:002011-03-01T09:33:50.942+01:00Staden och allmänningarnas tragedi<p style="font-size: 10pt;text-align: justify; line-height: 150%; "><b><span style="line-height: 150%; ">Allmänningarnas tragedi</span></b></p><img src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi90W9zOTlQLj0IbMLvhvv3DtMcyRvdgMWF3CePo0oa418EAFUioiT0u6SFW6KubPtjsqRBzFkxvU20_dNitZIp-ijF1zvksvLiSgNCcGWFkVjjwIWhba9opsMGFHIoOwyu4uyJ/s200/Garrett_Hardin.jpg" style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 150px; height: 177px;" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5577922801105675714" /><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span class="Apple-style-span"><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Ekologen <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Garrett_Hardin">Garrett Hardin</a> myntade under 1960-talet uttrycket <i>”allmänningarnas tragedi”</i> för att beskriva det <i>överutnyttjande </i></span></span><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">som tenderar att uppstå när en allmänning – exempelvis betesmark – inte är reglerad. Lösningen för Hardin stod mellan statlig reglering och privatisering. Teorin har varit mycket kritiserad genom årtionden. Empirin tyder på att det går att lösa resursnyttjande och fördelningsproblematiken så länge det finns fungerande <i>lokala</i> sociala institutioner och nätverk. E</span>linor Ostrom fick nobelpriset för sina banbrytande insatser i ämnet. Det har också visat sig att vare sig statlig eller privat ägande garanterar att en resurs nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt (Feeny et al. 1990) .</p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span class="Apple-style-span"><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Urbanisten Jeb Brugmann menar att även Stadens unika <i>”ekonomiska möjligheter”</i> skall betraktas som en allmänning som delas av invånarna (Brugmann:150). <b>Vi pratar alltså <i>inte</i> om (i och för sig viktiga) urbana allmänningar som offentliga rum, parker, gator och torg.</b></span></span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; "><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 24px; "><b><span style="font-size: 10pt;line-height: 24px; ">Stadens socioekonomiska turbin</span></b></span></span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"></span>Städer har historiskt bidragit till unika sociala och ekonomiska möjligheter för dess invånare – men inte minst erbjudit skydd (fri<i>stad</i>). Stadens unika och attraktiva egenskaper bidrar till att suga in flöden av människor, råvaror och idéer från periferin. Vi har redan tidigare försökt definiera Stadens skala, densitet, nätverk, sociala strukturer, samlokalisering, synergier och infrastruktur driver en ekonomisk turbin som genererar ekonomiskt välstånd. Märk väl, att det inte behöver vara en relation mellan <i>ekonomisk tillväxt</i> och ett <i>ökat välstånd</i> (Jackson).</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; text-indent: 65.2pt; font-size: 8pt; "><span class="Apple-style-span"><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; "><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSY0Fa9BWzjnhcenWBSlO2APL22DDYR8E6OTJtARD0HyZ-KuqOGGiNDcMRaB63c2nunZRUyvkp2tV6jD0vdlqWeXAdaz_uPdg5Zg_r-kMt9VMSNBzmv8v3cQ4z0SWpxtFXkr4a/s1600/friction.jpg"><img style="margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; width: 200px; float: left; height: 114px; cursor: pointer; font-size: 8pt; " id="BLOGGER_PHOTO_ID_5577763419901825618" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSY0Fa9BWzjnhcenWBSlO2APL22DDYR8E6OTJtARD0HyZ-KuqOGGiNDcMRaB63c2nunZRUyvkp2tV6jD0vdlqWeXAdaz_uPdg5Zg_r-kMt9VMSNBzmv8v3cQ4z0SWpxtFXkr4a/s200/friction.jpg" /></a></span></span><span class="Apple-style-span"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 18px; "><br />Stadens densitet bidrar till intensifierandet av olika ekonomiska och kulturella flöden vilket genererar omfattande kulturell och <b>social <i>friktion</i></b>. Friktionen leder - trots begreppets innebörd - till ökat <i>handlingsutrymme</i>. Friktionseffekten från denna aggregerade interaktionen mellan individer och icke-mänskliga aktörer (divider), bidrar till ökat <i>handlingsrymd</i>. </span></span><span class="Apple-style-span" style="line-height: 16px; ">Enkelt uttryck: samarbete skapar <i>samhällen</i> med ökad flexibilitet och förmåga till handling. Sannolikheten fler möten, interaktion, aktiviteter, upplevelser, tankeutbyten ökar i stadssystemet. </span><span class="Apple-style-span" style="line-height: 19px; ">Vi vet också att stadens utspridning (sprawl) eller <b>minskad densitet</b>, förstör mängden socialt kapital (Putnam 2000). </span><span class="Apple-style-span" style="line-height: 16px; ">På samma sätt som Staden, ökar Internet <i>närheten</i> eller <i>tillgängligheten</i> till andra tankar: <b>föreningen är därför mycket kraftfull</b>. Håll denna tanke i huvudet när vi kommer till stycket om revolution. </span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; text-indent: 65.2pt; font-size: 8pt; "><span class="Apple-style-span" style="line-height: 16px; "></span><span class="Apple-style-span" style="line-height: 16px; ">Sambanden mellan dessa olika sociala och ekonomiska komponenter är intrikat och innehåller kritiska informations-, kommunikations- och tidsfaktorer: tillblivelsen av höghus som byggnadsform fordrade telefonen som uppfinning. Telefonen bidrog till ökad <i>handlingsrymd</i>, vilket undanröjde begränsningharna för ”uppfinningen” höghus (Hägerstrand:157), vilket möjliggör ökad densitet, och så vidare. Denna dynamik mellan tankar, människor och icke-mänskliga aktörer är komplex.</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; "><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLEDbDUVAkn5Mez7oXEhyphenhyphenImRu4Y8tKTHHHyHbS3JYTIDFpYU7fy-zBMYhL0WpaDBGmbW7hKhsIgfcDpmdKHoUJ9FWuJtdFM1T3EPBZYlDmqe28vCjLDt4fZmGGclRL38l6k07q/s1600/turbine.jpg"><img style="margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; width: 200px; float: left; height: 175px; cursor: pointer; font-size: 8pt; " id="BLOGGER_PHOTO_ID_5577762241483711330" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhLEDbDUVAkn5Mez7oXEhyphenhyphenImRu4Y8tKTHHHyHbS3JYTIDFpYU7fy-zBMYhL0WpaDBGmbW7hKhsIgfcDpmdKHoUJ9FWuJtdFM1T3EPBZYlDmqe28vCjLDt4fZmGGclRL38l6k07q/s200/turbine.jpg" /></a>Det är denna friktionsgenererande <i>socioekonomiska turbin</i> som kan betecknas som en allmänning. Då uppstår den första frågan: kan denna allmänning överutnyttjas och/eller är fördelningen av<i> resursen</i> ojämn. Alltså: får alla medborgare en rättvis del av stadens unika möjligheter – om inte: vilka<a href="http://heiti.blogspot.com/2010/11/stratifiering-genom-urbana-barriarer.html"> fysiska, ekonomiska eller sociala barriärer</a> förhindrar detta. </span>Brugmann (s.150) menar att olika motstridiga särintressen, och själviska strategier renderar i längden <b>dysfunktionella städer</b>: långt drivet egenintresse förstör stadens känsliga socioekonomiska ekologi. Det är i ljuset av ovan sagda vi kan förstå varför revolutionen i Iran – som startade i Bazaarerna (tänk: socioekonomisk turbin och fördelning) – både kunde <i>bli till </i>(associationer, närhet, nätverk, synergier vilket genererar handlingsrymd) samt dess drivkrafter (socioekonomiska orättvisor) (Brugmann:66ff).</p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; text-indent: 42.55pt; font-size: 8pt; "><span class="Apple-style-span"><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"> </span>Revolutionen närdes av det faktum att man ignorerade avgörande delar av stadens lokala dynamik. </span><span style="line-height: 19px; font-size: 8pt; " class="Apple-style-span">Liknande mönster upprepades i Tunisien: <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Mohammed_Bouazizi">Mohamed Bouazizi</a> protesterade mot att myndigheterna berövade honom hans varuvagn genom att tända eld på sig själv. Snarlika händelser ägde rum i Urümqi (2009), Egypten, Algeriet och så vidare.</span></span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; "><span class="Apple-style-span"><b><span style="line-height: 150%; font-size: 10pt;"><span class="Apple-style-span">Mångfaldens självdestruktivitet</span><br /></span></b><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Precis som oceaner, korallrev och betesmark är stadens socioekonomiska strukturer (exempelvis: den ekonomiska turbinen, sociala nätverk och kulturella artefakter) känsliga vilket ökar risken att drabbas av ”allmänningarnas tragedi”. Urbanisten Jeb Brugmann sammanfattar:</span></span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; margin-top: 0cm; margin-right: 42.55pt; margin-bottom: 0pt; margin-left: 42.55pt; font-size: 8pt; "><span lang="EN-GB">If competing groups systematically develop and use city’s density, scale, association, and extension economies at cross purposes, as a strategy for their group’s advantage at the expense of another’s then the urban advantage of the whole city gets compromised (Ibid).</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Det är i städerna som “allmänningarnas tragedi” har störst sannolikhet att uppstå; Staden skiljer sig jämfört med betesmark eller lokala fiskeresurser på flera viktiga avseenden. Dels är staden som ett komplext socioekonomiskt och teknologiskt system s<a href="http://heiti.blogspot.com/2010/11/simcity-just-for-lulz.html">vårt att avgränsa</a> i tid och rum och dels innehåller staden många fler (anonyma) aktörer.<br /></span><span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"> </span>Aktörernas diversifierade strategier i staden behöver inte vara <i>negativ</i> på ett grundläggande plan så länge man inte <i>motverkar</i> varandras syften på ett övergripande plan (Jacobs, s. 271). Det är en viktig insikt att <i>själviska </i>och<i> kortsiktiga strategier</i> kan lamslå dynamiken hos den socioekonomiska ekologin, vilket i längden slår mot <i>alla</i> urbana aktörer. Dessa strategier tenderar att förstöra stadens mångfald – med urbana monokulturer och fördärvad dynamik som följd. Brugmann ger en intressant beskrivning av den intrikata mikroekonomiska dynamiken:</p><span class="Apple-style-span"><br /></span><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; margin-top: 0cm; margin-right: 42.55pt; margin-bottom: 0pt; margin-left: 42.55pt; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; " lang="EN-GB">The different markets within a city – whether for fish, houses, parking spaces, or engineering contracts – are defined by local and regional customs, laws, conventions, infrastructure, and spatial relationsshis. Many different forces in the city, not just its buyers and sellers, shape how each market works. In turn, each market determines wich business model can thrive in the city. By constraining the types of business models that succeed in a city, a market also shapes the way the city itself develops [...] [a]t their most mature stage of development, different local markets cluster activities together to create unique efficencies and synergies in the physical form of a citysystem (s:254).</span></p><span class="Apple-style-span"><br /></span><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Urbanisten Jane Jacobs identifierade i sin forskning ett antal faktorer som tenderar att förstöra den urbana socioekonomiska mångfalden.<br /></span><span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"> </span>Framgångsrika urbana habitat - populära områden eller kvarter - där stora flöden av människor vistas, besöker, passerar igenom och/eller nyttjar kommers eller infrastruktur, har en förmåga till självdestruktivitet. Konkurrensen växer och blir den ekonomiska motsvarigheten till modefluga. De som vinner striden om utrymmet kommer enbart representera ett smalt segment av de många verksamheterna som <i>tillsammans</i> skapade framgången (Jacobs:273). Det är en Pyrrhusseger, skriver Jacobs, <i>”eftersom processen har förstört ett komplicerat, välfungerande system av ömsesidigt ekonomiskt och socialt stöd” </i>(ibid).<br /><span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"> </span>Verksamheterna som gör de största vinsterna kommer att kopieras av ekonomiska starka aktörer, och därmed tränga undan eller kväva de mindre framgångsrika verksamheterna: det uppstår svårgenomträngliga mikroekonomiska <a href="http://heiti.blogspot.com/2010/11/stratifiering-genom-urbana-barriarer.html">barriärer</a> (ex: dyra lokaler eller dyr mark) som blir effektiva filtreringsinstrument. <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Gentrifiering">Gentrifiering</a> bidrar till denna utveckling.</p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; text-indent: 65.2pt; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Imitation och kopiering är grunden för utveckling – både hos biologiska och urbana ekosystem, men en strikt och patologisk kopiering kan per definition likställas med <i>cancer</i>. Cancer kan beskrivas som en accelererad och okontrollerad rörelse från heterogenitet till monokulturer av exempelvis celler, ekonomiska verksamheter eller tankar. Få och stora aktörer kommer att <i>äga</i> rum. <i>Handlingsrymden</i> och associationerna minskar. Resiliensen minskar. Området ”dör”.</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; text-indent: 65.2pt; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Lyhörd "stadsplanering för mångfald", blandning av gamla (billiga hyror) och nya hus, funktionell blandning samt fasta hyror är några av motåtgärderna enligt Jabobs (282ff).</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; "><b><span style="font-size: 10pt;line-height: 150%; ">Historiska läxor</span></b></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span class="Apple-style-span">Etablering av externa köpcentrum som genererar statiska urbana korridorer för varor och bilburna människor, funktionsseparering, prioritering av bilar framför människor, utglesning, etablering av bostadsmonokulturer, separering av allmännytta och bostadsrätter, <a href="http://heiti.blogspot.com/2009/05/att-alska-urbana-ekologier-ett-gront.html">rivning av gamla hus</a>, bristande dialog (top-down), ojämn fördelning av nyttorna från den socioekonomiska turbinen, ad-hoc planering, företräde för ekonomiskt starka aktörer i stadsplaneringen, omedveten eller medveten etablering av <a href="http://heiti.blogspot.com/2010/11/stratifiering-genom-urbana-barriarer.html">urbana barriärer</a> och så vidare – är alla metoder för att effektivt förstöra stadens dynamik. Vi har att göra med ”City of Crisis” för att tala med Brugmann (s:150).</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; text-indent: 65.2pt; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Vi måste hitta <b>metoder</b> för att <b>motverka</b> denna ”allmänningarnas tragedi” som vi kan förstå genom ”mångfaldens destruktivitet” (Jacobs) och lång drivna egenintressen (Brugmann). Vi måste dels <b>öka friktionen</b> hos den socioekonomiska turbinen och dels se till att alla urbana invånare kan ta del av denna resurs. Vi måste skapa levbara urbana ekologier.</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; "><b><span style="font-size: 10pt;line-height: 150%; ">Strategisk allians</span></b></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; "><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjAyJyPLKuPMi3Ak8Ht5My6zUxFoZptIJDfjVWgtfEyoWrqCifZg8oyqdEg1vLTuPfgewfyF2WW5uiE2rtTqw0WO5ROIIUINSY7jtsIxf8rR1mk2etXxLKZJeWWL1fGUm1W0gd/s1600/08wwln-urbanism.graphic.600.jpg"><img style="margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; width: 176px; float: left; height: 200px; cursor: pointer; font-size: 8pt; " id="BLOGGER_PHOTO_ID_5577769514266125378" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjAyJyPLKuPMi3Ak8Ht5My6zUxFoZptIJDfjVWgtfEyoWrqCifZg8oyqdEg1vLTuPfgewfyF2WW5uiE2rtTqw0WO5ROIIUINSY7jtsIxf8rR1mk2etXxLKZJeWWL1fGUm1W0gd/s200/08wwln-urbanism.graphic.600.jpg" /></a>Jeb Brugmann kallar städer, där man skapat en stabil, långsiktig allians mellan olika urbana aktörer (näringsliv, NGO’s, invånare, forskare, praktiker, politiker) och intressenter för ”strategiska städer” (Brugman: 131). Alliansen syftar bland annat till att få alla urbana aktörerna att dra åt samma håll (244), skapa synergier och öka mängden socialt kapital. I vissa städer, exempelvis Barcelona, Chicago, Vancouver och Curitiba, bedrivs enligt Brugmann, en aktiv ”urbanism” som genomsyrar den förda politiken, institutioner och praktiker (ibid).</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; text-indent: 65.2pt; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Brugmann ramverk består av en (1) strategisk allians som håller samman olika intressenter och driver på utvecklingen, (2) lokala aktörer som stadsutvecklingen skall utgå ifrån, och (3) strategiska institutioner som skall stå för utförande, expertis, kontinuitet och uppföljning (Brugmann:227). Denna socioekonomiska stadsutvecklingsmodell, menar Brugmann, syftar till att ena aktörerna till att gemensamt skapa dynamisk, levande och en långsiktig hållbar stad, utan att vara beroende av enskilda aktörer eller politiska mandatperioder. Borås Stad försöker att ta ett steg i denna riktning genom att etablera ett strategiskt samverkansramverk genom att skapa ett <a href="http://heiti.blogspot.com/2008/11/hllbarhetsrd.html">”Hållbarhetsråd”</a>.</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; text-indent: 65.2pt; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Peter Barnes, är inne på liknande tankar i sin bok<i> ”Capitalism 3.0 – a Guide to Reclaiming the Commons”</i>, som menar att man måste skapa institutioner som är långsiktigt hållbara. Barnes lösning för hantering av allmänningar landar i <i>stiftelser</i>. Politiska system är mer oberäkneliga – politiker byts ut, eldsjälar försvinner och partier/ideologier skiftar över mandatperioder - menar Barnes. En parantes: av samma anledning försvaras tv-licensen som betalningsmetod för public service (allmänning) i Sverige.</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; text-indent: 65.2pt; font-size: 8pt; "><span class="Apple-style-span"><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Brugmanns strategiska allians <i>kan</i> i teorin skapa en grund för en stabil ekonomiskt bas och myllrande marknader, tillgång till kapital och solida företag, stark civil sektor och engagemang, välfungerande infrastruktur och till att stärka det sociala kapitalet i staden (Brugmann:160). </span><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; " lang="EN-GB">Men som Brugmann själv skriver<i>:”[t]o establish and institutionalie such practices, local political, civic, business, and technical interest have to form a stable alliance to advance them against resistance from both expedient and entrenched interests”</i> (ibid:161). </span></span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; text-indent: 65.2pt; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Svårigheten ligger i implementeringen av ett sådant institutionellt regim i praktiken: det handlar om förvaltningskultur, delaktighet, graden av politisk vilja men också hur befintliga maktstrukturer gestaltas i städer. Brugmann menar att vi måste börja bedriva en <i>aktiv urbanism </i>[1]: vilket innebär radikalt förändrade stadsplaneringsmetoder.</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; "><b><span style="line-height: 150%;font-size: 10pt; ">Elinor Ostrom</span></b></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; "><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioOHqNmbRxyRmXrtd-JDAM_N9F9a64XYikqTPfQHPPAy8Z9yrZ6ecbYPkAG0fmel5dlFR24QAv8SBKD4KZoRi28aSExjC_oo0KcDX4BQo6YA31ZCRPq8nbzEeW_0_FxP1goNaN/s1600/ostrom.jpg"><img style="margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; width: 200px; float: left; height: 185px; cursor: pointer; font-size: 8pt; " id="BLOGGER_PHOTO_ID_5577769514758728850" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioOHqNmbRxyRmXrtd-JDAM_N9F9a64XYikqTPfQHPPAy8Z9yrZ6ecbYPkAG0fmel5dlFR24QAv8SBKD4KZoRi28aSExjC_oo0KcDX4BQo6YA31ZCRPq8nbzEeW_0_FxP1goNaN/s200/ostrom.jpg" /></a>Kan vi använda Elinor Ostroms forskningsresultat för att förstå varför den urbana socioekonomiska allmänningen tenderar att missbrukas eller/och fördelas ojämnt över befolkningen? Statsvetaren Bo Rothstein <a href="http://ekonomistas.se/2009/10/19/bo-rothstein-reflektioner-angaende-ekonomipriset-till-elinor-ostrom/">skriver</a> att <i>”[Ostroms forskning] avser grupper som är rätt små, starkt homogena och som under väldigt lång har kunnat ackumulera socialt kapital genom omfattande personliga nätverk. Förhoppningarna att hennes resultat är applicerbara på stora och heterogena grupper där aktörerna är anonyma för och saknar sociala kopplingar med varandra är möjligtvis ogrundade”</i>. Det verkar hopplöst när vi betraktar staden – som allmänning - som både innehåller anonyma aktörer och är svåravgränsad i tid och rum.</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; text-indent: 65.2pt; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Om vi utgår från Rothsteins analys kanske kan Ostroms forskningsresultat nyttjas ifall vi hittar metoder för att dels<b> (1) öka det sociala kapitalet och dels (2) <i>synliggöra</i> stadens aktörer för varandra, men inte minst genom att (3) <i>definiera staden</i> som en allmänning som alla har rätt att ta del av på lika villkor: dess unika kulturliv och socioekonomiska fördelar.</b> Och som vi har varit inne på tidigare: analysen av de ekonomiska, fysiska och sociala <a href="http://heiti.blogspot.com/2010/11/stratifiering-genom-urbana-barriarer.html">barriärer </a>är trängande!</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; "><br /></span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Kommande inlägg kommer att handla om de praktiska och politiska slutsatserna vi kan dra av tankarna kring ”staden som allmänning”; ex: radikala stadsvårdsfonder, offentliga rum, <a href="http://heiti.blogspot.com/2008/11/capitalism-30.html">stiftelser</a>, <a href="http://heiti.blogspot.com/2008/10/deltagarekonomi-och-medborgarbudgetar.html">medborgarbudgetar</a>, allmänintressebolag, lokala ekonomier, lokala protokoll för stadsutveckling, lokala valutor, mikrolån, DIY-kultur, arbetstidsförkortning, införande av enstaka<a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Temporary_Autonomous_Zone"> T.A.Z.</a> eller analys av <a href="http://heiti.blogspot.com/2009/09/lokal-ekonomi-tapp-igen-lackorna.html">ekonomiska läckor</a>. </span></p><span class="Apple-style-span"><br /></span><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span class="Apple-style-span"><b><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; " lang="EN-GB">Noter<br /></span></b>[1] In a true urbanism, buildings are designed and combined in creative ways to bring production, commerce, culture, and residential life together to create specific economic, social and political advantages for their user community (Brugmann: XV).</span></p><span class="Apple-style-span"><br /></span><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span class="Apple-style-span"><b><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; " lang="EN-GB">Referenser<br /></span></b>Barnes, Peter (2006) <i>”Capitalism 3.0 – A guide to reclaiming the commons”</i>.</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span class="Apple-style-span"><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; " lang="EN-GB">Brugmann, Jeb (2009) <i>”Welcome to The Urban Revolution – How Cities are changing the World”</i>. </span><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; " lang="EN-GB">Bloomsbury Press. New York.</span></span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; " lang="EN-GB">Feeny, D. et al. (1990) ”The Tragedy of the Commons: Twenty-two Years Later”. Human Ecology 18.</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Hägerstrand, Torsten (1991) ”<i>Om tidens vidd och tingens ordning”</i>. Gösta Carlestam & Barbro Sollbe (red). Statens råd för byggnadsforskning. Stockholm. </span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span class="Apple-style-span"><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; " lang="EN-GB">Jackson, Tim (2009) “Prosperity without growth: economics for a finite planet”. Earthscan.</span>London.</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span style="line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Jacobs, Jane (2004) <i>”Den amerikanska storstadens liv och förfall”</i>. Daidalos AB, Göteborg </span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span style="font-size: 8pt; line-height: 150%; " lang="EN-GB">Putnam, R.D., (2000) <i>“Bowling alone”</i>. Simon and Schuster.</span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span style="font-size: 8pt; line-height: 150%; " lang="EN-GB"><br /></span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><span style="font-size: 8pt; line-height: 150%; " lang="EN-GB"><b>Några blogginlägg</b></span></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; ">Jimmy Sand bloggar: <a href="http://jimmysand.com/vilka-ar-malen-for-en-gron-politik/?">"Vilka är målen för en grön politik?"</a><br />Karl Palmås om <a href="http://www.isk-gbg.org/99our68/?p=464">Whitehead</a><br />Charlotte om <a href="http://kamfertext.blogspot.com/2011/02/hur-jag-blir-vegetarian-igen.html">drjuretik</a><br /><br /></p><p class="MsoNormal style1 style2" style="text-align: justify; line-height: 150%; font-size: 8pt; "><br /><br /></p>Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-32467924.post-67909369756698340162011-02-15T22:03:00.007+01:002011-02-16T09:22:22.763+01:00KonstpausJobbar på ett inlägg om Staden som en "socioekonomisk" allmänning där jag utgår från Jane Jacobs tankar kring stadens mångfald och Jeb Brugmanns banbrytande bok "Welcome to The Urban Revolution – How Cities are changing the World” och jag hoppas på att hinna presentera något denna vecka. Tills dess någa länktips (<a href="http://cityrepair.org/">City Repair</a> & <a href="http://www.pps.org/">Project for Public Spaces</a>) och inspirerande bilder!<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2BQZzJwGvIHmmWyXDwU6ePG9bo07EUNOfUUJmgECnFozAxrQ7oH5YcShKJz_qe96WmRVm8qFvcNOXpzt9utYHMsx-yFhSGwffu1MJh6Oh_uMJDyd9Ruin1GmxZ3ceb62Vy5dk/s1600/673.x600.at_.urban-gardening.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 267px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5574025533721120466" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2BQZzJwGvIHmmWyXDwU6ePG9bo07EUNOfUUJmgECnFozAxrQ7oH5YcShKJz_qe96WmRVm8qFvcNOXpzt9utYHMsx-yFhSGwffu1MJh6Oh_uMJDyd9Ruin1GmxZ3ceb62Vy5dk/s400/673.x600.at_.urban-gardening.jpg" /></a><br /><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi53b7W1UmnAEfi9-Oy-YY6SGtFtvcuLFsvouHfoAVqA9P__4MK4-KZsDHe1bg7GlXMSronJMS2sJgQ_XjDzrzaC9t893lpXoEcNagUnzkgSEsZWUba8LroxOVuuHyvOXO5BIFS/s1600/UAhomes.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 380px; FLOAT: left; HEIGHT: 252px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5574025529100860898" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi53b7W1UmnAEfi9-Oy-YY6SGtFtvcuLFsvouHfoAVqA9P__4MK4-KZsDHe1bg7GlXMSronJMS2sJgQ_XjDzrzaC9t893lpXoEcNagUnzkgSEsZWUba8LroxOVuuHyvOXO5BIFS/s400/UAhomes.jpg" /></a><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAJdbJ2nIVEdSt5w0XsOua0xwerjPTZ9brci9t3agB8OajMyN0UrB2NKyPPdZ9mZ1fKAAZ1Px1VLTxvdDMOBjJ3zrdSKHSGDaZwo7hkUM8iPvQqgLhS1FNJcvFQMiRkDyrjzdB/s1600/168087_482341978470_517623470_5749873_5476551_n.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 292px; FLOAT: left; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5574025533085053218" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAJdbJ2nIVEdSt5w0XsOua0xwerjPTZ9brci9t3agB8OajMyN0UrB2NKyPPdZ9mZ1fKAAZ1Px1VLTxvdDMOBjJ3zrdSKHSGDaZwo7hkUM8iPvQqgLhS1FNJcvFQMiRkDyrjzdB/s400/168087_482341978470_517623470_5749873_5476551_n.jpg" /></a><br /><br /><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgC5s2sSGkHsFtMg7x4DaPEwRCcMOokGN1otXpptQSYtsMHV6opJVjTaN5qBcyMyqCeTagsGW6OqyEGIXaS58ZRnmv468B3JFZ6kTY4-gMrHGEX9EMlqFRucaUsykeB-CeXeuM1/s1600/veggiecar2.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 256px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5574025526986004274" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgC5s2sSGkHsFtMg7x4DaPEwRCcMOokGN1otXpptQSYtsMHV6opJVjTaN5qBcyMyqCeTagsGW6OqyEGIXaS58ZRnmv468B3JFZ6kTY4-gMrHGEX9EMlqFRucaUsykeB-CeXeuM1/s400/veggiecar2.jpg" /></a><br /><br /><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXYKhv6B3yYp0SOyOmAlHv1_F2BT7UBbW72vmsnL1IFP-bbLqhFEQnmExQ01UO2iTbHPQnlSvRynDy7QOYwuk6zIWbzPWnEIuDTdTNls20eT897xP0mXbMXzkG79TzDvFAKq7f/s1600/green-roof.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 300px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5574025948489971106" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXYKhv6B3yYp0SOyOmAlHv1_F2BT7UBbW72vmsnL1IFP-bbLqhFEQnmExQ01UO2iTbHPQnlSvRynDy7QOYwuk6zIWbzPWnEIuDTdTNls20eT897xP0mXbMXzkG79TzDvFAKq7f/s400/green-roof.jpg" /></a><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYpZIkmhwR29IKNtIm52H-2pDeRo5nrG9XuVLcA3fjT-tZyivAZ6MuNWf73HTdOtfSRPolTzj79rExX7GAkxv9BNa6kyEBG9fPoQen0NXYGaj2l52phYmR8pYacp59GIVVtiUj/s1600/64e42029_goatsonroof.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 400px; FLOAT: left; HEIGHT: 267px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5574025537505905250" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYpZIkmhwR29IKNtIm52H-2pDeRo5nrG9XuVLcA3fjT-tZyivAZ6MuNWf73HTdOtfSRPolTzj79rExX7GAkxv9BNa6kyEBG9fPoQen0NXYGaj2l52phYmR8pYacp59GIVVtiUj/s400/64e42029_goatsonroof.jpg" /></a><br /><br /><br /><br /><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div>PS. <a href="http://biospolitikos.blogspot.com/2011/02/fredriks-freakshow.html">Angående</a> Fredrik Reinfeldt's <a href="http://www.dn.se/sthlm/reinfeldt-domer-ut-hyresratter">kommentar</a> om bostadssegregationen i Stockholm. </div><div>Updatering 16 Feb: Läsvärt om <a href="http://approximationer.blogspot.com/2011/02/agoismens-patetitk.html">Ägoismen!</a></div>Heiti Ernitshttp://www.blogger.com/profile/06298175427120341807noreply@blogger.com0