Gröna gerillan

Skall vi delegera alla samhällsbeslut till våra politiker och tjänstemän? Vill du själv förändra din omgivning? Hacka systemet på ett finurligt sätt? Tycker du att din omgivning är trist; är du sugen på förändring? Ta saken i dina egna händer vet jag. Världskulturmuseet i Göteborg har dragit igång en process som skall syfta till att ansiktslyfta centrala Göteborg. Rörelsen kallar sig för den Gröna gerillan; gerillan ger sig ut på Göteborgs gator och torg, med fickorna fulla av frö-bomber och granater för att förgröna det som förgrönas kan. Lämpligt nog har världskulturmuseet vårtemat ”Take Action, 83 sätt att förändra världen”. Andemeningen är att du skall bygga det samhälle du själv vill leva. Alternativa lösningar går före experternas och politikernas (väl)vilja. Det är också ett sätt att konfrontera rådande system och bryta ner dessa. Utställningen handlar om människor som ockuperar mark, vägrar lyda order, bildar clownarméer, virkar egna Gucciväskor eller startar egna banker.
Ta med dig lite solrosfrön, köp dig ett träd eller två och plantera dessa på ställen som du tycker skulle behöva en ansiktslyftning. Do it yourself är en vitamininjektion rakt in samhällskroppen men även i människosjälen.

Jag skulle också vilja tipsa om en artikel skriven av Otto von Busch.

Klustervapen

Ungefär för ett år sedan röstades förslaget för ett förbud om klusterbomber ner i riksdagens utrikesutskott, eftersom folkpartiet svängt i frågan. Klusterbomber är ett särskilt hemskt vapen då många civila skadas årtionden efter konfliktens slut. Man anar det berömda militärindustriella komplexet. Sverige tillverkar bombkapsel 90 (Bk90) som kan integreras med JAS Gripen; mycket lönsam affär således. Som en liten parantes så använts inte vapnet över Svensk territorium då den anses ha för många risker för civila. Not in my backyard. Nu samlas politiska röster över hela EU för ett totalförbud av klustervapen. Vad som skall inräknas därom tvistar de lärde; så även inom den Svenska regeringen, där Birgitta Ohlsson (fp), all heder åt henne, verkar vara den opponerande kraften. Även socialdemokraten Urban Ahlin har svängt i frågan. Ahlin har tidigare varit för att Sverige skall tillverka och sälja klustervapen. När fan hamnar i opposition blir han religiös. Jag hoppas verkligen att konventet i Dublin i maj kommer att innebära slutet för Europatillverkade klustervapen. Läs mer om detta på Svenska Freds.


Tidigare inlägg i samma tema.

Frustration

Vem har sagt att kommunpolitik är tråkigt? Jag får ständigt slåss för att andra politiker (läs resten av majoriteten i Borås) skall respektera skyddsvärda naturområden. Möten är yviga och diskussionerna är heta. Begrepp som biologisk mångfald och ekologi är så gott som okända, även inom nischade facknämnder som miljönämnden, som jag själv sitter i, eller rättare sagt: de är just enbart begrepp och ingenting annat. Det skall byggas och exploateras in absurdum; det märks tydligt att mycket av miljötugget för många politiker är enbart läpparnas bekännelser, begreppet ”Hållbar Utveckling” är dagens modeslogan. Grundideologin verkar vara atomistisk till sin karaktär och perspektiven sällan långsiktiga. Nåja, man får väl kämpa på, men jag vågar knappt tänka på hur klimatet för en miljöpartist måste ha tett sig för ett antal år sedan.

Ett mindre obegripbart inlägg i samma tema.

Jag skulle också vilja tipsa om en ny söksajt som använder Google alternativt Yahoo för sökning, men där varje sökning ger ett bidrag till trädplantering. Var tusende sökning ger ungefär två nya träd. Gott folk, dax att paxa Ecocho till startsidan!
(Tack Markus för länken)

Bristen på bostadspolitik?

När den nuvarande regeringen avskaffade ränte- och investeringsbidragen för nybyggnation av hyresrätter fick det till följd att nybyggnationen mer eller mindre avstannade på grund av olönsamhet. Idag byggs det enbart nya och dyra bostadsrätter som få människor med ’normal’ utkomst har råd med, för att inte tala om studenter. Avskaffandet av stoppregeln har lett till ett accelererande förlopp där många hyresrätter ombildas till bostadsrätter. Jag tror att de flesta kan skriva under på att det behövs en blandning av både hyres- och bostadsrätter i ett samhälle; men det vi ser idag är en likriktning av bostadsmarknaden som kan få ödesdigra konsekvenser. Regeringen har också yttrat sig positivt till att marknadsanpassa hyrorna för hyresrätterna: återigen går lönsamhet före samhällsnytta. Barbro Engman förbundsordförande i hyresrättsföreningen är med rätta orolig över den utredning, som kommer att presenteras för Mats Odell imorgon, där det föreslås att hyrorna skall marknadsanpassas.
Problemet som kan uppstå är många och ödesdigra: Folk som inte har råd att bo kvar, försämrad möjlighet för invandrare att etablera sig i attraktiva områden (=slår mot integrationen), omöjligt för studenter att hitta boende (det saknas även studentboende idag), omöjligt att etablera sig på bostadsmarknaden utan banklån etc. etc.
Jag är mycket tveksam över att "marknaden" skulle vara en god kraft när det gäller bostadspolitiken: "marknaden" har inte historiskt hitintills inte visat sig vara en ansvarsfull aktör oavsett etableringsområde.

Tidigare inlägg i samma tema.

Hållbar utveckling

Visst är bilden talande? Människor, samhälle och ekonomi är beroende av ett fungerande ekosystem. Ekosystemet är själva förutsättningen för allt liv och är i en förlängning själva grunden för all mänsklig aktivitet: inklusive ekonomin. Även den sociala dimensionen är beroende av en fungerande ekologi. Men det tycks som regeringen inte riktigt insett detta. Ekonomin (den inre cirkeln) sätts alltid i första rummet; vilket även den senaste budgetpropositionen visar: den slår hårt mot både människor (den sociala dimensionen) och klimatet (den ekologiska dimensionen). Den utveckling som vi ser vi världen idag (=klimatförändringar) beror på att ekonomin alltid har satts första rummet. Den förhärskande synen har varit att naturen skall tämjas och enbart tjäna som en försäljningsvara. Jag hoppas på en förändring.

Bristen på vettig skogspolitik

Fjorton ledande forskare oroas över den Svenska skogspolitiken; men rätta skulle jag säga. Den förda Skogspolitiken, som har rötter lång tillbaks i tiden, har främst varit inriktad på produktion och har naturligtvis haft en viktig roll att fylla i den svenska ekonomin. Däremot är skogspolitiken driven in absurdum åt det ena hållet medan ekologin har hamnat i skymundan. Det finns en politisk enighet om att den biologiska mångfalden skall bevaras, vilket också har fastslagits i de nationella miljömålen – nämligen målet om ”Levande Skogar”. Men tyvärr uppstår det som vanligt en klyfta mellan politisk handling och de uppsatta målen, det är ingalunda unikt: samma sak gäller många av de andra nationella miljömålen.

Den biologiska mångfalden allvarligt hotad när det gäller skogen men forskare ser faktiskt även stora förändringar när det gäller faunan generellt. Det finns oerhört få orörda skogar kvar i Sverige, och ljuset av detta blir regeringens senaste skogspolitiska utspel än märkligare; vars essens kan sammanfattas med att tillväxten i skogen måste öka. Begreppet naturkapital får inte kidnappas av de neoklassiska ekonomerna och göras om till ett endimensionellt begrepp.

En ensidig (ickediversifierad) skogsbruk för med sig även andra nackdelar. Bland annat leder det till att skogen får minskad motståndkraft mot sjukdomar och insektangrepp (t.ex. granbarkborren); det vill säga att ekosystemets och populationens förmåga att motstå förändringar har en direkt koppling till den biologiska mångfalden. Men även klimatförändringar spelar en roll: Monokulturer av gran, med sina ytliga rotsystem, är mycket känslig för stormar, vilket tydligt de senaste stormarna visat. Som skogspolitiken utformas idag kommer vi inte nå målet om att förlusten av biologisk mångfald ska ha upphört till 2010. Det måste till öronmärkta ekonomiska resurser för vända den nedåtgående spiralen. Forskarna manar politiker att öka andelen skyddad naturskog från 5 procent (vilket är en låg siffra jämfört med många andra länder) till 10 procent; det kommer att kosta pengar, men det är billigt om man jämför alternativet om vi inte gör någonting överhuvudtaget. Vi måste värna om våra naturliga skogar och vi måste slå vakt om den biologiska mångfalden; annars kan de långsiktiga konsekvenserna bli förödande för vårt ekosystem.

Gubbslem

Hur uppstår socialt ”slem” (Phlegm)? Det vill säga hur organiseras och varför uppstår de sociala nätverken för likasinnade; det kan handla om etnicitet, kön, intressen eller andra faktorer som får ”slemmet” att hålla ihop. Karl Palmås, Christopher Kullberg med flera, har gjort ett försök att illustrera förekomsten av manliga nätverk i bloggosfären: det vill säga, män som skriver om män och länkar till män, m.a.o. bloggarnas homosocialitet. Karl är intresserad av varför manliga nätverk hela tiden uppstår. Fokuset ligger inte på att identifiera de befintliga strukturerna, utan snarare att analysera tillblivelsen av dessa. Avsaktandet av kvinnor i dessa nätverk är talande. Från detta experiment är det inte långsökt att dra paralleller till sociala konstellationer i samhället, vilket gör problemet ytterst angeläget. Det intressanta i det här fallet är också hur studiet i sig påverkar studieresultatet: för har inte jag precis blivit en del av gubbslemmet?

Bland annat har Evelina, Heja Världen och Jimmy skrivit klokt om ”Follow The Phlegm” projektet.

Kortsiktigt tänkande

När regeringen efter försäljningen av Vin & Sprit fick runt 50 miljarder till statskassan föddes en stilla tanke hos mig. Jag var övertygad om att regeringen skulle komma att använda dessa pengar till skattesänkningar. Mina farhågor visade sig vara befogade. Idag heter det på DN-debatt att ” Vår samlade bedömning är att samhällsekonomin medger utrymme för nya reformer under 2009 och 2010”. Detta kom dock tidigare än vad jag hade räknat med.

Det är sorligt. Sveriges infrastruktur, då framför allt järnvägen, är oerhört eftersatt. Vi måste få fler järnvägar och snabbare tågförbindelser, kraven kommer från både industrin och privatpersoner: att bygga ut infrastrukturen kommer att ta tid och kosta mycket pengar. Vi behöver stora satsningar på miljö- och energiområdet. Vi måste stärka skolan och rusta upp skolmiljöer. Vi befinner oss i en eventuell konjunkturnedgång och det världsekonomiska läget är oerhört ansträngt; vilket gör det ytterst osäkert när vi kan få de ekonomiska reformutrymmena igen. Det här utspelet ser jag enbart som kortsiktig populism, vilket, tror jag, kommer att stå samhället dyrt i slutändan.

Copyleft, en motkraft?

Begreppet Copyright är en immaterialrättslig term som syftar till att skydda upphovsrätten av ett litterärt eller konstnärligt verk. Upphovsrätten är per definition samma sak som nyttjanderätt. Det vill säga konstverket, produkten eller datorapplikationen får ej kopieras, spridas eller utnyttjas om man inte äger licensen(er). Det finns dock några alternativa motrörelser. Richard Stallman myntade ett alternativt begrepp redan 1984, nämligen Copyleft – all rights reversed. Copyleft, tillskillnad från Copyright, medger användarna långtgående rättigheter att modifiera och sprida ett verk. Se också Creative Commons. Inom opensource-världen (öppen källkod) talar man om bland annat om GNU (General Public License), som är en fri licensform för datorapplikationer. Den växande open source rörelsen har många beaktansvärda vinster: ökad kunskapsspridning, motverkande av brain-drain (främst från utvecklingsländerna), balansutjämning mellan I- och U-länder, prispress, motverkande av monopol, förbättrad samarbete, öppnare företagskulturer, lyhördare företag osv. Den växande rörelsen har lett till att många företag börjar använda sig av öppen källkod istället för att satsa stora pengar på egen utveckling; Dessa företag livnär sig genom att sälja tjänster: t.ex. support, installation, paketering och utbildning. Fördelarna är många då produkten ingalunda är låst utan utvecklas ständigt via opensource-forum och av slutanvändarna. Produkten blir i slutändan ofta mer flexibel och välgenomtänkt. Maktbalansen har sannerligen rubbats.

Yet another modeblogg

Vad gör man med kläderna som blivit omoderna, för stora, gått sönder? Skall man slänga och köpa nytt eller återanvända, laga och sy om? Jag föredrar nog det sistnämnda. Do-it-yourself (DIY) trenden tycker jag är väldigt intressant, även på ett politiskt plan. Däremot saknar jag själv, tyvärr, all kunskap om sömnad och skrädderi; jag kan väl sy in en knapp på sin höjd. Tummen mitt i handen så att säga. Jag har två alternativ: antigen får jag skaffa mig utrustning och lära mig sy eller så måste jag ta hjälp av en skräddare. Jag har gjort det sistnämnda. En annan fördel, förutom det rent miljömässiga och politiska, är att jag bidrar till det lokala näringslivet. Jag köper tjänster, kunskap istället för produkter vilket bidrar till den lokala ekonomin. New Economics Foundation (NEF) har myntat ett begrepp som heter LM3 (Local Multiplier 3) och är en vidareutveckling av begreppet multiplikatoreffekt. Ett exempel kan vara på sin plats. Skräddaren får 200 kr i betalning går över gatan till livsmedelshandlaren och köper varor av denne för 150 kr, som i sin tur äter för 100 kr på kvarterskrogen. Den ursprungliga transaktionen på 200 kr har då gett upphov till affärer för ytterligare 250 kr. Det finns undersökningar som visar att om man handlar för 100 kr i en lokal butik ger detta upphov till andra affärer för ytterligare 54-68 kronor i den lokala ekonomin; handlar man däremot på en stormarknad ger detta endast upphov till affärer, som mest, för 14 kr.

Som sagt. Jag var hos skräddaren nyligen och jag är mycket nöjd. Plötsligt kan jag använda mina gamla kostymer och flera par jeans som legat längst bak i garderoben. Jag är övertygad om att vi kommer att behöva laga, förvalta, vårda, göra-om och köpa tjänster i större utsträckning i framtiden.

Btw: Hur 'hackar' man modebranchen?

Steget från tanke till handling

Enligt statistiken från vägverket har koldioxidutsläppen från trafiken ökat kraftigt det senaste året, detta trots att folk köper bränslesnålare bilar och bilar som drivs av biobränslen. Personbilstrafiken ökade med 2,8 procent och de tunga transporterna ökade med hela 5,8 procent under 2007. Vägverket tillägger också att det är den största trafikökningen för ett enskilt år sedan slutet av 1980-talet. Men tanke på den stundande pågående klimatförändringen och den samfällda miljö- och klimatdebatten runt om i världen, i medier och inom politiken, så kan man inte bli annat än nedslagen. Är det månntro rebound-effekten vi ser? Oavsett vad, så visar det tydligt att den opinionsyttring som vi ser, inte har någon reell verkan på den praktiska handlingen. Detta kommer att ställa nya – tuffare - krav på politiker och makthavare: vi måste handla, nu!

Teknologi som metod

Hur ser Internet ut? Jag försökte förklara hur Internet fungerar för min svärmor igår kväll och råkade därmed snubbla över ett fascinerande försök till visualisering av Internet. Bilden är väldigt talande; Internet är dynamisk och växande: ett elektroniskt universum. Den ändrar ständigt struktur och riktning; i bästa fall kan vi få en ögonblickbild av tillståndet. Den blir en förlängning av människans medvetande, en informationsbärare om man så vill: Wiki, opensource, bloggar, hacktivism, tidskrifter, nyheter, peer-to-peer nätverk, fildelning, virtual reality, sociala nätverk, forum, konst osv. Samtidigt som Internet kan vara ett stöd för demokratin och det fria ordet så finns det risker, sårbarheter och brister: Övervakning, censur och desinformation. Men samtidigt gör själva grunden i Internetstrukturen att informationen alltid kommer att hitta andra vägar, informationen kommer alltid att vara motsagd och redundant. Men i slutändan handlar det om människor, teknologin är en metod, ett stöd. Det förutsätts fortfarande aktiva människor: Människor som bidrar och ifrågasätter.