2007-12-14

Rebound-Effekt

Rebound-effekt och nollsummespel; Två viktiga och centrala begrepp när man pratar om hållbar utveckling, både ur ett miljö- och klimatperspektiv.
Rebound-effekten innebär den energibesparingar som man gör, ofta på grund av effektivare och förbättrad teknik, spenderas på andra energikrävande aktiviteter istället.
Det vill säga: energibesparingen man initialt gjort går förlorad, och vi uppnår i bästa fall ett nollsummespel.
Ett fall skulle kunna vara att man tar bilen oftare när man tankar biobränslen, eller att man låter alla lampor vara tända på grund av att man investerat i lågenergilampor och så vidare.
Risken med rebound-effekten är att den reella utvecklingen inte går framåt och att man i slutändan inte löser det grundläggande problemet: Vår livsstil.
Vi vill behålla vår energislukande och miljöbelastande livsstil och sätter därmed hoppet till teknikutvecklingen; tekniken blir målet istället för medlet.
Vilket är mycket olyckligt, då detta leder till att miljö- och klimatbelastningen kommer att ligga på samma nivåer som innan.

Det märks tydligt att politiker i ledande ställning inte är medvetna om eller intresserade av problematiken.
Jag lyssnade på folkpartisten Carl B Hamiltons inlägg om kärnkraft på SVT:s argument ikväll, ett ämne i vilket han förövrigt verkade mycket okunnig i.
(Vilket märktes när han drog paralleller mellan kolkraft och de senaste olyckorna i kolgruvorna (som i sak är riktiga), men i sammanhanget verkade Hamilton tro att Uran växer på buskar.)
För att återknyta till ämnet så drev Carl B Hamilton en tes att man skulle ersätta de fossila energislagen med kärnkraft. Det vill säga, ersätta de fossila energislagen till hundra procent, vilket i sig är helt riktigt. Kolkraft måste bort, och ersättas med förnyelsebara energislag.

Men frågorna som jag saknar i debatten är:

* Vad kan vi göra för att kunna förändra vår livsstil?
* Hur mycket och hur kan vi effektivisera vår energianvändning?
* Hur kan vi lagra den energi som vi överproducerar?


Det vill säga; Att enbart prata om hur många terawatt som måste ersättas med det ena och det andra är att tänka väldigt kortsiktigt.
Risken är dessvärre, att så länge dessa frågor inte ställs, så kommer det inte heller ske någon utveckling på klimatområdet.
Klimatarbetet kommer att trampa vatten, det har vi inte råd med.

8 kommentarer:

Johan Simu sa...

Okunning? Ge exempel på uttalande som är uppenbart felaktiga?(jag såg inte han på tv).

Han har ju inte heller fel i sak att kärnkraft kan ersätta fossila bränslen långsiktigt och att kärnkraft är väldigt attraktivt, speciellt om man jämför med kolgruvor.

Hur många har dött i kolgruvor bara i år? Hur många har dött totalt sett under all uranbrytning någonsin inräknat den smutsiga brytningen under 50-70 talen?

En energislukande livsstil är inte fel om energiproduktionen är ren. På vilket sätt är tex sveriges höga elkonsumtion ett problem?

Effektiviseringar är bra eftersom man får mer nytta ut ur samma energimängd. Men effektiviseringar bara för effektiviseringens egen skull i en utsträckning som inte är ekonomisk är inte meningsfullt, då är det bättre att fokusera på produktionen som är den egentliga boven, inte konsumtionen.

Majoriteten av människor gillar och kommer fortsätta överkonsumera så länge vi lever i fria samhällen. Utmaningen är att se till att produktionsmetoderna är acceptabla.

Heiti Ernits sa...

Det fanns flera exempel under programmet.
Men det som jag syftade på var att han motiverade kärnkraft med att det händer gruvolyckor vid kolbrytning.
Detta är, i sak, sant.
Kol måste bort. Och ersättas enligt mig av förnyelsebara energislag (kärnkraft är inte en av dessa).

Men det är väldigt märkligt att använde argumentet i det sammanhanget.
URAN-brytningen, som också sker i gruvor, är ingalunda bättre.
Det händer också olyckor i Urangruvor. Och miljöproblemen runt gruvorna och i delprocesserna i samband med uranproduktionen är i otaliga.


Utifrån hans argumentation lät det som att URAN-brytningen är bland det renaste man kan tänka sig: Vilket är fel.


"Hur många har dött totalt sett..."

Bra fråga. Leukemi är utbrett bland gruvarbetare. Men det luriga är att det kan ta flera år innan effekterna blir synliga.
Men det måste till mer forskning i ämnet.
Några som belyser detta:
Wise publikation:
http://www.europarl.europa.eu/stoa/publications/studies/20001701_en.pdf

BEIR VII Studien:
http://www.nap.edu/openbook.php?isbn=030909156X

Radium Hill:
http://www.sea-us.org.au/oldmines/radiumhill.html

Heiti Ernits sa...

"En energislukande livsstil är inte fel om energiproduktionen är ren"

Du måste bena ut begreppen "ren".
Dvs. ringa miljöbelastande, lånsiktig och uthållig, inte mycket idag som egentligen kan göra anspråk på detta.

Jag håller inte med dig.
Det gäller att resonera praktiskt och förankra argumentationen i verkligheten.

Du anlägger ett utopiskt pespektiv, du antar att vi har tillgång till ren och obegränsad mängd energi.

Så är ju inte fallet idag.
Därför måste vi börja spara energi. Vi måste också förstå sambanden mellan ohämmad och överdriven konsumtion (jag gör distinktionen "ohämmad" för att konsumtionen behövs idag med tanke på samhällskonstruktionen) och miljö- och klimatbelastningen.
Grundläggande ekologiskt ekonomi.
Vi har inte tillgång till obegräsad nämnd naturkapital, vi har inte heller tillgång till obegränsad mängd energi.

Sen måste vi väva in U-lands problematiken.
U-länderna strävar efter samma konsumtionsmönster och levnadsstandard som vi.
Man kan helt klart förstå detta.

I-länderna överutnyttjar resurserna i världen på ett ohållbart sätt; Vi kan=måste mötas på halva vägen (bildligt talat).





"Effektiviseringar är bra eftersom man får mer nytta ut ur samma energimängd"


Precis vad jag vänder mig emot.
Vi uppnår endast status quo med den argumentationen.
Vi måste i grunden skära ner vår energikonsumtion.



"...då är det bättre att fokusera på produktionen som är den egentliga boven..."

Det måste effektiviseras på alla fronter.
Framför allt måste vi komma tillrätta med slit och släng samhället.
Håller du med i detta?




"Majoriteten av människor gillar och....Utmaningen är att se till att produktionsmetoderna....."


(Skall svara senare ikväll, har lite bråttom nu)

=)

Johan Simu sa...

Ska försöka koncenterera mig på några punkter nu så att det inte blir ett hav av relaterade synpunkter :)

Kol vs uran. Även om du räknar in alla dödsfall från utsläpp från gruvdrift, kärnvapentester, tjernobyl, windscale ect så kommer dödsfallen vara vida lägre än endast något år av dödsfall vid kolbrytningoch då räknar jag inte ens in de 500 000 dödsfallen årligen från kolföroreningar. Kol är flera storleksordningar värre än uran ur varenda möjlig synvinkel! Därför är kols smutsighet ett giltigt argument för att byta till kärnkraft. Varenda kolkraftverk(1GWe) som ersätts med ett kärnkraftverk innebär 200 färre dödsoffer årligen(om man går efter ExternE's livscykelberäkningar). Se det jag skrivt om kol vs kärn här.
http://gronarealisten.blogg.se/1192986052_kolkraft_vid_vanlig_d.html

När det gäller cancer ect från uranbrytning så finns det inte en enda accepterad studie som påvisar någon statistiskt signifikant effekt på lokalbefolkningen. Att de som arbetat i gruvor fått cancer är säkerställt och man vet även anledningen. Idag däremot existerar inte den risken, stråldoser i urangruvor till arbetare är mindre än i tex järnmalmsgruvor.

För att sammanfatta om kärnenergi, de åsikter jag presenterar till dig är de som är allmänt accepterade bland radiofysiker, kärnkemister ect. Du borde helt enkelt sätta dig ner och snacka lite med personer inom de yrkesgrupperna så att du själv inser det till fullo. Vi kan diskutera i tusen år om kärnenergi och du kommer nog ändå misstro det jag säger. Om du verkligen vill se om dina åsikter har någon vetenskaplig grund så ring, maila eller sätt dig ner och prata med forskare inom området.

När det gäller ren energiproduktion så menar jag ren och hållar i jämförelse med dagens energiproduktion. Om vi tex ser på en värld som drivs av enbart kärnenergi och förnyelsebar energi så kan energiproduktionen multipliceras med en faktor 1000 innan utsläppen blir av samma storleksordning som de är idag. En nollvision för miljöpåverkan är föga meningsfull.

Men det är inga teoretiska problem med att 20dubbla världens energiproduktion samtidigt som miljåpåverkan skärs ner med en faktor hundra. Men då talar vi om ett perspektiv på 100 år eller mer! jag tror inte det kommer hända imorgon.

Inom de närmaste hundratalen åren kommer vi inte lida brist på någon viktig energi eller mineraltillgång så länge vi går ifrån fossila bränslen. Det blir lite som den klassiska debatten mellan Julian Simon ooch Paul Ehrlich. Simon's syn har gång på gång bevisats rätt hittils när det gäller mineraltillgångar, resursanvändning osv. Idag har vi större kända tillgångar av i princip varenda mineral jämfört med under 70 talet och det finns inget som tyder på att det kommer börja gå neråt. Att oroa sig för en resurs eller energibrist är meningslöst, enda energiproblemet vi står inför är att öka produktionen av icke fossil energi nog snabbt för att klara oljepeaken.

Energieffektiviseringar främsta uppgift i mina ögon är att skära ner på ökningen av energibehovet medans världen utvecklas så att vi har en rimligare chans att begränsa utbyggnaden av fossil energi. Men jag ser inte effektiviseringar som ett mål i sig. Det finns ingen mening med en effektivisering så länge den inte har en konkret miljömässig eller ekonomisk vinst.

Att effektivisera elanvändande i sverige tex har inte särskilt stor gynsam påverkan på miljö. Det gäller att effektivisera rätt annars är det slöseri med tid. Men nollenergi hus och sådana exempel på energieffektiviseringar är jag 100% för eftersom det är sunt förnyft att bygga sådana kåkar, eller snarare det är jävligt idiotiskt att inte bygga dom. Om du läst Monbiots bok ”heat” så gillar jag mycket av hans tankar för det finns mycket man kan göra.

När det gäller slit och släng samhälle så vill jag heldre se ett slit och återvänd samhälle. Men det viktigaste i grunden är att göra produktionen ren, så länge det släpps 15 nya mobilmodeller i månaden så kommer folk byta ut sina mobiler. Det går inte bromsa de teknologiska framstegen och det går inte broms folks vilja av att ha nya och bättre saker, det hör ihop med vår mest grundläggande natur. Därför är det produktionen som är nyckeln eller en diktatur där folk inte får konsumera fritt.

Det är lättare att förändra energiproduktionen i grunden, det är trots allt "bara" en tekniks fråga, än det är att radikalt förändra folks beteende. Varje strategi som bygger på att människor ska betee sig på ett radikalt annorlunda sätt är dömd att misslyckas från början.

Heiti Ernits sa...

Jösses, du är produktiv =)

Kol vs. Uran.
Jag håller med dig om att kolkraft är sämre än kärnkraf ur ett klimat- och hälsopespektiv.
(Då har jag förvisso inte räknat med riskerna med avfallet, som vi egentligen inte vet
någonting om, men det kan vi lämna därhän i den här diskusionen)
Det har också livcykelanalysen (ELU) som jag tidigare skrev om visat.


Dock vet jag inte hur det förhåller sig med de nya kolkraftverken
som det forskas på.
Dvs. att man leder in koldioxiden i olika kavitet samt renar
utsläppen av kemikalier och partiklat upp till 99 procent.
Men så ser det inte ut idag, så den diskusionen kan vi nog också lämna.



Min inriktning är snarare Kol versus Sol & Vind & Vatten +
energilagring + energieffektiviseringar.
Min ståndpunkt är att vi måste ersätta de fossila bränslerna med
miljövänligare och hållbara alternativ.
Dock tror jag också att det är av högsta vikt att vi skär ner vår
energiförbrukning.
Det blir mycket enklare och "billigare" att ersätta den fossila sektorn
ifall den totala energiförbrukningen minskar.
Det säger sig självt.




"Idag däremot existerar inte den risken"
Jag tvivlar på detta. Det finns fortfarande risker och läckage från lakningbassänger som gör att
de som jobbar i gruvan eller bor i närområdet löper en större
risk att exponeras.






"....accepterade bland radiofysiker, kärnkemister ect. Du borde helt enkelt sätta dig ner och snacka
lite med personer inom de yrkesgrupperna så att du själv inser det till fullo..."

Visst är det viktigt med debatt, det är viktigt att alla agrument kommer fram och nöts mot varandra.
Men Radiofysiker, kärnkemister etc. är oftast teoretiker eller ingengörer som konstruerar modeller och tar fram
tekniska lösningar. De åtnjuter stora kunskaper som jag har all respekt för.
Men det säger ingenting om den praktiska tillämpningen: riskerna, mänskliga faktorer, slarv, dåliga
rutiner, oförutsägbara händelser, politik etc.
Ursäkta analogin, men det är lite som att prata om vapnens förträfflighet med
vapentillverkarna.




"..En nollvision för miljöpåverkan är föga meningsfull..."
En nollvision för miljö- och hälsopåverkan är ett mål som man kan arbeta mot.
Även om jag inser det orimliga i att nå dit fullständigt.
Men det är ändå viktigt att sträva dithän.







"Inom de närmaste hundratalen åren kommer vi inte lida brist på någon viktig energi eller mineraltillgång ".

För det första måste du ponera att det är en relativt liten klick av männskligheten som
utbyttjar den större delen av kakan i dagsläget!
Befolkningen växer. Fattiga länder håller på att lyftas upp ekonomiskt.
De annamar våra konsumtionsmönster och eftersträvar samma livsstil.
Vi ser bara toppen av isberget idag.
Redan idag finns det brister i råvarutillgången inom vissa områden, där efterfrågan är långt större
än tillgången.
Inom ekologiskt ekonomi finns det en term kallad Carrying Capacity, som utrycker ekosystemets och jordklotets
förmåga att långsiktigt underhålla en viss djur population eller den mänskliga samhället med hänsyn till
befolkningsmängd, resurskonsumtion, tekniskt utveckling, handelsutbyte och ekonomiskt tillväxt.


Nu när du ändå nämnde Paul Ehrlich (det finns mycket fr.äschare
forskning inom området idag men jag nämner ändå detta)
Han har fiffigt illustrerat delar av problemen med en matematisk ekvation.

I = P * A * T

I => Belastningen på miljön som ett resultat utifrån Konsumtionen.
P => Population
A => Konsumtionen per capita (Rikedom)
T => Teknologifaktor

(Teknologifaktorn utrycks i bråk: effektivare och bättre teknik -> minskning av I)
Även om den ekvationen är gammal, förenklad, generell (den omfattar inte hela konceptet),
så illusterar den problematiken på ett grovt sätt.



Du nämner också Julian Simon (som brukar oftast åberopas
av libertarianer som försvarar tillväxt in absurdum).
Julian var nationalekonom av den neoklassiska skolan och var inte forskare inom ekologisk ekonomi.
Han och många neoklassiska ekonomer har ett väldigt förlegat sätt att se på ekonomin och resursallokeringen.
Kolla lite på beijerinstitutet eller ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska studier)
(http://www.beijer.kva.se/ & http://www.itps.se/)






"Att oroa sig för en resurs eller energibrist är meningslöst"

Absolut inte! Det är en högst aktuellt ämne, med tanke på ovansagda.
Jag rekomenderar läsning av denna forskningsrapport från ITPS, som tar upp frågan med hållbar utveckling.
Väldigt intressant rapport som lyfter de senaste forskningsrönen inom ekologiskt ekonomi.
http://www.itps.se/Archive/Documents/Swedish/Publikationer/Rapporter/Allm%C3%A4nna/A2006/A2006_009_webb.pdf




"...släpps 15 nya mobilmodeller i månaden så kommer folk byta ut sina mobiler..."


Vilket i grund och botten handlar om att varorna är för billiga i dagsläget.
Att konsumenter driver på efterfrågan och prisdumpningarna beror också på
bristerna på kunskap om vad den handligen orsakar i ett livscykelperspektiv.
Det gäller både ur ett miljö (råvarotillgång, utslätt, miljögifter) och ett socialt perspektiv(=arbetsvillkor, lön etc).

Det är väldigt märkligt att det kostar mer att producera en ny vara än att laga den.
Håller du inte med i det?

Johan Simu sa...

Yes :)

Jag måste bara ta en snabb kommentar om avfallsfrågan. Vi vet väldigt mycket om avfallsfrågan. Det finns nog inte många andra frågor som är så väl belyst och undersökt som kärnavfallsfrågan. Det finns inget rimligt scenario som kan leda till att det blir en fara för allmänheten. Vi kan skippa den diskussionen nu som du sa, men det finns helt enkelt inget som kan hända som innebär en fara. Jag ska ta och skriva ett blogginlägg någon dag om alla de barriärer, både naturliga och byggda av oss, som förhindrar en storskalig spridning av aktinider även om behållarna själva går sönder.

När det gäller att ersätta fossila bränslen så talar vi om en ofattbart stor uppgift, redan idag är fossila energiproduktionen på över 400 exajoule. Det går inte välja mellan alternativen, ska vi ha en rimlig chans att bara sakta ner utbyggnaden av kolkraft i indien och kina så måste de använda allt. Effektiviseringar, förnyelsebar energi och kärnenergi. Att försöka lösa det utan någon av de komponenterna är i mina ögon önskedrömmar.

När det gäller lakbassänger i gruvor ect så är risken ofantligt liten att det ska leda till en stor stråldos till någon. Det är bara se på vilka koncentrationer som krävs av de olika ämnena, deras löslighet, hur nära närmaste städerna är ect. Man kan inte argumentera mot något genom att säga "risken finns", får det öppnar dörren för väldigt suspekta argument. Tex så kan jag argumentera mot vindkraft eftersom arbetare trillar och dör eller risken att en vindsnurra ska lossna i en storm och blåsa in i ett hus. Det blir väl krystat. Riskanalyser måste vara kvantitativa.

Jag förstår inte riktigt vad du menar med att de yrkesgrupper jag nämde skulle sakna de erfarenheter och synvinklar du belyser. Vi pratar ändå om de människorna som faktiskt arbetar med det dagligen, som ser alla misstag människor gör ect. De vet allt om de praktiska tillämpningar, om riskerna med klantighet ect. Just därför vill jag att du ska sätta dig ner och prata med dom!

Felet med en nollvision är att det alltid slutar med att man öser orimligt mycket resurser för att få allt mindre resultat.

Jag vet att en rätt liten klick människor använder majoriteten av resurser, men det finns ofantligt mycket resurser kvar. Oftast är det utvinning och/eller produktion som är flaskhals, inte den faktiska resursmängden. Jag är inte insatt i Carrying capacity men det om något måste ha ofantligt många fria variabler som man måste trixa runt med för att få något vettigt resultat ut av modellerna.

När det gäller Ehrlich grova förhållande så är det inget problem så länge T krymper i proportion till att A ökar för att det hela ska vara ok, det är det som är den stora utmaningen. Vi vet att befolkningen kommer stabiliseras runt 9-10 miljarder, det finns ingen tvekan om det. Frågan är bara hur vi ska förse alla med energi, vatten och mat. Vi måste fokusera på produktionen.

När det gäller mobiltelefonexemplet så håller jag med dig om att man måste se till att miljökostnaderna reflekteras i priset, jag är helt och hållet för att internalisera alla externa kostnader så fort som möjligt. Endast då kommer miljömässigt bra produktion prioriteras. Råvarutillgång är ju dock ett problem som löser sig själv i det perspektivet eftersom råvaran bestämmer en stor del av produktionskostnaderna.

Sen håller jag givetvis med om att mycket av det vi gör är oerhört slösaktig. Men när det handlar om mobiler, datorer ect så har jag inget emot konsumtionen, men vi måste ta hand om avfallen istället för att bara skeppa det till afrika och indien som vi göra idag.

När utvecklingen rullar på med den hastighet som sker inom elektronik så finns nog inget alternativ till slit och släng, allt blir omodern på några månader. Då står vi inför valet att göra produktionen och avfallshanteringen hållbar, eller att sätta restriktioner på människors tillgång till nya produkter. Jag ställer mig starkt mot varenda försök att göra det sistnämda eftersom teknologiska framsteg för med sig mer nytta än skada.

Som sagt varje strategi som kräver att människor ska bete sig annorlunda är dömd att misslyckas, om det är något historien lärt oss så är det att människor inte förändras! Vi måste se till att våra aktiviteter är miljövänliga, inte att försöka storskaligt ändra på våra aktiviteter.

Heiti Ernits sa...

"När utvecklingen rullar på med den hastighet som sker inom elektronik
så finns nog inget alternativ till slit och släng när allt blir omodern på några månader."

Håller inte med dig.
Man klarar sig alldeles ypperligt utan att behöva köpa det allra senaste
hela tiden.
Här har vi pudelns kärna med vår överkonsumtion
Min TV-apparat som jag köpte 1997 fungerar perfekt och när den kommer att gå sönder skall
jag försöka laga den innan jag ens tänker på att köpa en ny.
Min mobiltelefon har jag tills den blir utsliten.
Går skärmen sönder, så försöker jag skaffa en ny skärm istället
för att slänga den gamla på tippen och köpa en ny.

Vi behöver satsa mer på tjänstesektorn;
Det är ganska talande när vi i Borås på 100.000 invånare
har enbart två ställen där man kan reparera elektronik.


"Vi måste se till att våra aktiviteter är miljövänliga, inte att försöka storskaligt ändra på våra aktiviteter"


Vi behöver göra både och.

Johan Simu sa...

Det är en skillnad mellan att bara "fungera" och att klara det man vill att den ska klara. Själv är jag definitivt inte pryltokig, bryr mig inte om mobiler, tv apparater odyl. Men däremot så är spel ett stort fritidsintresse och jag ser ingen som helst anledning till att inte köpa tex nyaste xboxen eller ny dator ifall jag har råd.

Men framförallt så är det konsumtionen av teknikprodukter som driver utvecklingen, Nyttan från datateknik överväger lätt miljöskadan. Nästan all modern teknik och vetenskap existerar på grund av den enorma utvecklingen i datakraft.

Utan den stora konsumtionen hade vi inte suttit här nu och diskuterat. Mer datakraft är dessutom en absolut nödvändighet för nästa stora tekniska revolution som kommer ske inom gen/bioteknik och nanoteknik.

Att köpa frukt från malaysia är idiotiskt och det är även idiotiskt att fiska i nordsjön, frakta fisken till polen och rensa den innan man kör den till affärer i göteborg. Det finns mycket idiotiskt med dagens system men 90% av idiotin ligger i hur man producerar och fraktar produkterna. Det hade inte spelat så stor roll om vi byter mobil två gånger om året ifall materialen i mobilerna återanvänds i den utsträckning det är möjligt.

Konsumtion är inte av ondo om den driver en teknikutveckling som gynnar mänskligheten.