2012-12-17

Smarta telefoner och stadsutveckling.

Telefon: röst på avstånd. Kanske är själva telefonen den minst använda funktionen i en "smarttelefon" (ST) inom en snar framtid. Telefonen har påverkat stadsutvecklingen historiskt: länge var avsaknandet av telefonen som uppfinning en begränsande faktor när det gällde byggnadshöjden i städerna. Informationsflödet inom olika organisationer var länge begränsat till metoden att skicka springpojkar med meddelanden mellan kontoren [1] vilket ställde specifika logistiska krav. Vi står idag möjligtvis inför en ny telefondriven-teknikrevolution som fundamentalt kommer att påverka våra "rörelser" och beteenden i staden [2] och som ger nya möjligheter för delaktighet och inflytande i stadsutvecklingsfrågor.

ST i kombination med sociala medier kan vara ett otroligt kraftigt verktyg: Kartor, GPS och kameran möjliggör snabb visualisering och en unik möjlighet för rumslig kommunikation som utgår från platsens upplevelse. Faktum är att det kan vara otroligt enkelt att formalisera användandet av sådana verktyg i stadsplaneringen i den offentliga förvaltningen. Det skulle vara intressant att använda kombinationen av Instagram och GPS för att vitalisera "nerifrån-upp" perspektivet i stadsutvecklingsfrågor: från synpunkter till detaljplaner eller invånarens upplevelse av stadsrummet till förslag på förändringar och åtgärder. Hur gör man då?

Initialt behöver:
1. Kommunen bestämma sig för att jobba med detta perspektiv.
2. Etablera en smart hashtag som är unik och enkel att kommunicera ut till invånarna (ex: #boråsutveckling)
3. Man kan också etablera en hashtag per detaljplan ifall man vill rikta specifika synpunkter (ex: #boråsutveckling #borås-viared1). Hashtaggen kan exempelvis anges på förstasidan i plandokumentet och även kommuniceras ut när planen släpps i media.

Sen kan invånarna själva:
4. Ta foton, kommentera och tagga inlägg genom exempelvis Instragram eller Twitter.
5. Personen som gör inlägget (eller tar fotot) kan själva välja att lägga ut detta på Twitter eller Facebook så att fler kan kommentera.
6. Inläggen kan också taggas geografiskt genom Instagram (GPS-funktionen) och hamnar därmed på en karta. Informationen får en viktig spatiell dimension.

För att fånga upp dessa inslag behöver kommunen sen,
7. Regelbundet skanna av vad som kommer in genom de #hashtag som man har etablerat
8. Dokumentera och slussa vidare ärenden. Detta kan en informationsavdelning göra eller en planansvarig direkt. Även politiker kan rutinmässigt skanna av den etablerade #hashtaggen.

Detta är mycket enkelt att göra. Exempelvis genom att använda sig av Gramfeed. Här har jag exempelvis kommenterat det pågående arbetet på Södra Torget i Borås tidigare under hösten: http://www.gramfeed.com/instagram/tags#sodratorget
Man kan också läsa kommentaren som jag bifogade samt se var bilden togs. Detta kan vara ovärderlig feedback för en stadsplanerare eller för de politiker som beslutar kring stadsutvecklingfrågor.

För att detta skall fungera måste konceptet:
9. Marknadsföras mot kommuninvånarna.

Visst hade det varit spännande att pröva detta koncept?


[1] Hägerstrand, Torsten "Tidens vidd och tingens ordning", s. 157
[2] Hur smartatelefoner kan bidra till mer hållbart transportsätt i städerna har Boråsaren Mia Pantzar skrivit mer om här.

2012-12-03

Musikåret 2012 - Det våras för psykadelika

En annan tendens eller trend under 2012 tycks vara det stora genomslaget för psykadelisk rock. Och då menar jag inte nostalgisk "det låter som förr rock" utan nyskapande musik. Kungen av dessa släpp måste väl ändå vara australiensiska Tame Impala. Deras förra album "Innerspeaker" (2010) skakade om musikvärlden som en bomb när den släpptes för snart tre år sedan och frågan är inte om "Lonerism" - som mer närmar sig popmusiken - är ännu mer hyllad och lättillgänglig. Andra spännande släpp är Svenska Goat "World Music" (kanske mer hyllat utomlands än allmänt känd i Sverige); Det självbetitlade "Melody's Echo Chamber"; "Beard Wives Denim" av Pond;  "Putrifiers II" av The Oh Sees;  Hyllade debutalbumet "TOY" av Londonbaserade Toy. Även hemlighetsfulla Jim Noir har släppt en poppsykadelisk platta "Jimmy's Show" efter några år i radioskugga. Vi har också Svenska släpp från förra året: Samling och The Amazing. Så kan det låta:

Tame Impala - Endors Toi


Toy - Reasons Why


















Melody's Echo Champer - You Won't Be Missing That Part Of Me




Goat - Golden Dawn


Jim Noir - The Cheese of Jims Command


















Pond - Fantastic Explosion of Time


















De något mer "rockigare" The Oh Sees




Samling - Stackars lilla värsting (2011) [SWE]




The Amazing - Gentle Stream (2011) [SWE]




För tidigare musiktips 2012: Hip-hop och "Den röda tråden i elektronisk musik"

2012-11-24

Musiktips! Ljudet av 2012.

Lite musiktips från det elektroniska hållet. Det är spännande hur vissa ljud, samplingar eller synthslingor kan bilda en musikalisk tråd som återkommer i olika skepnader. Trenden började visserligen redan under 2010/11...Vi får se ifall ni kan lista ut vad det är som är gemensamt för dessa låtar.

Österrikiska Cid Rim, först ut!
(Det finns också en fin RMX på denna med lyrics från Janet)



Beatmakaren Chief feat. Deheb

 Mak and Pasterman

















High-Klassified från Montreals hiphop-kollektiv ALAIZ



813 - Splinters of Violet Glass




Para One - Vibrations Followed by Poisoned Apples




SBTRKT - Ready Set Loop (från 2011)




Romare - I Wanna Go (Kanske något långsökt...)




Disclosure feat. Sinead Harnett - Boiling



XXYYXX - Love isn't made feat. Steffaloo



Simian Mobile Disco - Your love ain't fair


















Ta-Ku - Hey Justin

















2012-11-22

Budgetdebatt 2013 - inledning

Utopi. Det ordet härstammar från grekiska ou-topos. Och betyder ingen plats. Ordet har dessutom en dubbel betydelse och kan även betyda bra plats. Det finns en inbyggd hopplöshet i begreppet. Det ligger nära till hands att tolka begreppet som att det perfekta och goda samhället inte existerar eller kan existera i realiteten. En något mer pessimistisk tolkning skulle kunna vara: att det perfekta idealsamhället kan till och med vara en dystopi. Från att varit ett positivt begrepp så har utopibegreppet förvandlats till någonting negativt under 1900-talet. Kanske med rätta. Historien har varit en sträng lärare. Vi har sett hur fel det kan gå när en enskild tanke eller formel om hur samhälle skall ordnas -- dras till sin ytterlighet: från kommunism till marknadsfundamentalism. Från övertro till politikens och intellektets förmåga -- till övertro på marknadens förmåga att alstra välstånd utan att errodera den ekologiska bas som är förutsättningen för allt liv på planeten. Det är i ljuset av dessa misslyckanden - misslyckanden av grandiösa idéer som appliceras uppifrån ner på samhället - som vi skall tolka Herbert Tingstens berömda uttalande om “ideologiernas död”.
Jag tror dock att vi behöver återta utopibegreppet. Fast inte som ett begrepp som betecknar en slutgiltig tanke eller ett slutgiltigt idealtillstånd. Vi behöver “provisoriska utopier” för att låna ett begrepp från Ernst Wigforss. Det är ett ödmjukt, förhandlingsbart och sökande förhållningssätt till etablerade sanningar och samhällsmodeller.
Det är en vision om ett ständigt sökande efter lösningar på konkreta samhällsproblem samtidigt som blicken är fäst mot en framtidsbild om det hållbara samhället -- ett samhälle där människor lever ett gott liv i samklang med planetens förutsättningar. En anspråkslös vision. Men livsnödvändig. Men destå svårare att omsätta i handling. För -- samhället är inte en motor som går att plocka isär och ihop enligt en färdig ideologisk schema. En auktoritär metafor som var förhärskande inte alltför längesedan.
Vi lever i en annan tid idag. I en tid där vi står inför mycket allvarliga klimatförändringar; omfattande miljöförstöring och matförsörjningskris i många delar av världen, samtidigt som det i andra delar av världen dagligen slängs mer än hälften av all tjänlig mat. Vi lever i en tid av snabb urbanisering och omfattande social segregation. Vi lever i en tid där främlingsfientlighet och sociala klyftor ökar. Vi lever i en tid där våra högteknologiska samhällen står och faller med tillgången av fossil energi. Vi får inte för ett ögonblick glömma allvaret i dessa frågor.
Det vore lätt att tappa modet och börja ropa på starka ledare. Grandiösa lösningar. Vackra utopier där ändamålen helgar medlen. Det är inte lösningen. Det finns inga enkla lösningar. Vi behöver provisoriska utopier som formas gemensamt av alla samhällsaktörer med visionen om det hållbara samhället som ledstjärna. Vi lever i en tid där politikens huvuduppdrag borde vara att skapa sådana arenor för samhällsutveckling och dialog. Arenor där man länkar samman akademin, experter, civilsamhället, näringslivet och medborgare; Arenor som söker lösningar på konkreta samhällsproblem med ambitionen att skapa ekologisk och socialt hållbara samhällen: Från det lilla, lokala, gatuperspektivet till det stora samhällsövergripande perspektivet.
Det är när alla samhällsaktörer jobbar åt samma håll som den kritiska massan för samhällsförändring på allvar gör sig gällande. Medborgarnas och näringslivets engagemang är avgörande ifall vi skall nå en hållbar utveckling av samhället. Det känns därför glädjande att vi i Borås har börjat arbeta med dessa frågor på ett aktivt sätt vilket också budgetförslaget visar. Visionsarbetet, rådrumskonceptet och medborgardialogsprojektet är led i detta arbete. Ett led i att skapa de arenor och forum för medborgarinflytade och hållbar stadsplanering.
Varför skulle detta vara svårare? Dialog och inflytande är alltid svårare än färdiga lösningar som appliceras uppifrån ner. Både stora och små målkonflikter kommer att vara oundvikliga. De måste vi föra upp på förhandlingsbordet och lösa gemensamt. Klimatfrågan - som så många andra brännade frågor -  är kopplad till värderingar, beteenden och livsvillkor. Systematisk inflytande och dialog kommer att ta mer resurser och tid i anspråk. Det måste det få göra. De extra resurserna - i form av tid och pengar - som detta systematiska arbete kräver -- är en direkt investering i det hållbara samhället. Vi, politiker måste inse detta. Vi måste också inse att vi får dela makten med fler människor ----
För att knyta ihop detta. Låt oss återta utopibegreppet med målet om det hållbara samhället. Låt oss forma provisoriska utopier i vårt ödmjuka sökande efter svar på de problem som föreligger i samhället. Låt oss bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle och lämna över en planet till de kommande generationerna, som är i minst lika bra skick, om inte bättre, än den vi har idag. Mer av samma är inte lösningen. Mer av samma leder till en dystopi. Tack för ordet.

2012-11-20

Before I Die...

"Before i Die" är precis som "I Wish This Was.." en urban innovation av Candy Chang. Även detta lyckade koncept är spritt över världen. Det finns även färdiga verktyg och material att köpa ifall man vill etablera konceptet i sin stad på ett enkelt sätt. 


Before I Die is an interactive public art project that invites people to share their hopes and dreams in public space.

Det handlar alltså om att uppmana människor att vara delaktiga och "ta plats" i stadens offentliga rum. "Before i die" uppmanar dessutom människor att  fundera över mer existentiella frågor och ge uttryck för sina drömmar, farhågor och förhoppningar; det kan ses som ett sätt att vitalisera stadens rum och etablera berättelser som knyter samman staden socialt. Grundfilosofin liknar syftet med "mobila gatukonstväggar". Skillnaden är att  "Before I Die"-konceptet går att kontrollera (en fast plats och utformning) vilket jag tror kan skapa en större acceptans bland politiker och stadsplanerare i Sverige. En vägg, svart färg, kritor och stenciler är allt som behövs. Och några engagerade medborgare och/eller konstnärer. Dokumentera och tvätta bort när väggen är full. Enkelt, eller hur?

Brooklyn. Dans framför "Before i Die": Get Hyped!

2012-11-15

Play Me, I'm Yours

En stor del av det som vi kallar för hållbar stadsutveckling handlar om att jobba aktivt med de offentliga utrymmen som finns i städerna. En viktig grundprincip är att människor skall trivas, "ta plats" och vistas i de offentliga ytorna. Platserna skall vara inbjudande och även uppmana aktiviteter och engagemang. Initiativ skall uppmuntras och det skall vara enkelt att skapa både spontana och planerade evenemang. Detta bidrar till stadens "puls" och skapar "liv". Staden är mer än bara konsumtion, arbete och transport. Det finns en massa småknep för att bjuda in människor att delta och engagera sig i stadens gatu- eller parkrum; ett fiffigt sådant är konceptet med Gatupianon som startades som ett konstprojekt av Luke Jerram. Grundtanken är enkel: 
"By creating a place of exchange ‘Play Me, I’m Yours’ invites the public to engage with, activate and take ownership of their urban environment".

Idag finns det mer än 700 pianon utplacerade runt om i världen: i busskurer, parker, gallerior, marknader, broar och även båtar. I många fall är dessa pianon utsmyckade av lokala konstnärer för lokal identitet. 


Tidigare inlägg om "urbana innovationer".

2012-11-12

I Wish This Was...

Jag fortsätter på serien om urbana innovationer och smarta stadsutvecklingsknep. Tidigare texter hittas under etiketten: Urbana Innovationer. Candy Chang från New Orleans har skapat en enkel men smart innovation för lokal delaktighet och inflytande i stadsutvecklingsfrågor: "I Wish this Was"; Som hon själv säger: "lovechild between Street Art and Urban Planning". Principen är enkel: använd klistermärken (eller liknande) som uppmanar människor att tänka till om den platsen, byggnaden eller området som avses och ge synpunkter direkt. Klistermärken är utformade på ett sådant sätt att underlaget inte förstörs. Pennor inkluderas. Klistermärkerna inventeras efterhand. Lösningen har blivit en succé världen över. Det är inte alltid man behöver applicera kostsamma och tidsödande verktyg för lokal utveckling och delaktighet. Detta kan vara ett konkret sätt att få in synpunkter från människor som bor och verkar i ett område och som har unik kunskap om vad som behövs i grannskapet; vilka affärsverksamheter saknas; vad som behöver fixas eller underhållas; eller större frågor av strategisk karaktär. Detta ersätter naturligtvis inte systematisk medborgarinflytande och stadsplanering, men kan nog vara ett roligt och vitaliserande sätt att få in konkreta synpunkter och skapa engagemang.

Det finns även en digital motsvarighet som är kopplat till sociala medier: https://neighborland.com/
.

2012-11-11

Musiktips - HipHop

Det är alltid lite knepigt att prata om trender inom musiken. Med all sannolikhet handlar det som vår egen subjektiva val av fokus i det myller av existenser som råder. Det man söker hittar man. Men jag dristar mig ändå till någon slags trendspaning. För mig personligen har hiphop-musiken börjat ta en allt större plats. Jag tycker framför allt att det sker många intressanta fusioner mellan genrer som hiphop, house, folk, techno, indiepop, jazz, progressiv rock och andra stilar. Kanske i större grad än tidigare. Gangstarap och bling-bling får allt mindre utrymme. Det är tilltalande för örat och utmanande för intellektet. Även om musiken också blir mer "krävande" för lyssnaren. Någonting annat som tycks hända är att DJ'n åter igen hamnar i fokus. Diskjockeyn står på egna ben som artist. Kanske är det därför turntablismen och beats tycks få en ökad betydelse i en musikscen där rappen varit dominerande en längre tid. Samtidigt tycks mängden kreativa kollektiv där musik, konst, mode, filosofi, film och litteratur korsbefruktar varanda öka; tänk bara på Odd FutureDas Racist eller det mycket spännande och relativt okända kollektivet från Montreal ALAIZ. I Sverige kanske Ozone Fukkaz kan räknas till trenden. Allt detta har ju skett under ett antal år. Kan man tala om en tipping point än? I den alternativa hiphop-scenen börjar även öppet homosexuella artister ta plats. Detta var länge otänkbart i den något konservativa och homofoba hophop-kulturen. Idag har vi spännande artister som Le1f Mykki Blanco och Zebra Katz som tituleras som Queer rappare. Nog orerat. Här kommer det några kokreta tips.

Captain Murphy - The Killing Joke


Fån det smått otroliga albumet av Flying Lotus - Getting There


















The Glaslamp Killer - "Breakthrough" (med Gonjasufi)



High-Klassified från Montreals ALAIZ-kollektiv. Feta beats!





Panther & The Supafly - "Slapstick" (även de från Montreal-scenen)



















Kendrick Lamar ft. Dr Dre - "Compton" (grym album!)




















Robert Glasper - Black Radio (Remix EP)




















Thundercat - Walkin'n



















Kool A.D (medlem i Das Racist) - La Piñata



















Death Grips - Get Got



















Co. fee - Gypsy Skirs







Jean Grae - Kill Screen (mäktig video)







Georgia Anne Muldow - Seeds




















Rapsody - The Drums (helt outstanding skiva!)




















JJ DOOM - Gov'nor (Samarbete med MF DOOM och Jneiro Jarel)


















Jneiro Jaren - N.A.S.A (2011). De beatsen!







Elaquent - Parallel





















Ta-Ku - Hey Justin




















Degiheugi - Un Jour comme un autre






Andra artister att håll koll på: ODDISEE//ONRA//QUACKERS//MR:TROY//HOMEBOY SANDMAN//SAMIYAM//NAMELESS//APOLLO BROWN//DIBIA$E//THEESatisfiction//DRUGS//GONJASUFI//BRETÓN//SPEECH DEBELLE//ANA TIJOUX//MED//REGGIE WATTS//MADVILLAIN//MF DOOM/SERENGETI/DARK TIME SUNSHINE//JESSE BOYKINS III//CHIEF//KWES.//AESOP ROCK//ST X LIAM//MR DIBIASE//MELLOWHYPE....

2012-11-07

Mobila stolar

En utmaning när det gäller stadsutveckling och -planering är hur man skapar eller kan bidra till att de offentliga ytorna i staden blir attraktiva och inbjudande för människor som rör sig i staden. I realiteten handlar det alltså om att människor skall trivas i de urbana rummen och därmed uppehålla sig i stadsrummet. Som arkitekten Jan Gehl brukar säga: stadens kvalitet handlar inte om att se hur många människor som rör sig i staden, utan om hur många människor som stannar upp i rummet och njuter av det som sker. En konkret lösning som har prövats världen runt, är att placera ut olika slags sittplatser med varierande utformning på olika platser i staden. Det kan vara fasta installationer, konstverk eller andra slags artefakter som trappor och dylikt som kan nyttjas som uppehållsplatser. Det kan även handla, som i bland annat New York, “flyttbara stolar”[1]. 

Det visar sig att sådana “flyttbara stolar” är speciellt attraktiva. Det som händer är att människor “annekterar” platsen och gör det till sin egen genom att anpassa sittplatsen utifrån sina egna premisser: även om det gäller så lite som att flytta stolen några decimeter. Flyttbara stolar ger dig möjligheten att socialisera och umgås genom att anpassa stolens position så att kommunikation kan ske enkelt i en grupp. Mobiliteten ger dig också möjligheten att vara i fred och skapa en “ficka” av ro och eftertanke i en livlig miljö.


Stadsplaneringspioniären och urbanisten William H. Whyte var en av de första att undersöka detta fenomen. Läs mer här “The Power of the Movable Chairs”.

[1] En fråga som New York's stadsplaneringsdirektör Amanda J.M. Burden har drivit.


2012-08-16

Anförande - Mobila Gatukonstväggar


Tack för ordet herr ordförande; Åhörare, presidie och fullmäktigeledamöter

Jag skall börja med att visa ett bildspel så att ni får en känsla av vad som kan räknas in i begreppet gatukonst. För er som inte kan se detta så skall jag lägga upp en länk till bildspelet på twitter under hashtaggen #Boras.

Jag tänkte inleda med en kort genomgång om vad motionen om “mobila gatukonstväggar” handlar om samt bemöta några av de argument som har framkommit från remiss-instanserna.

Det finns två slags städer. Den ena staden är ett museum; Det är en stad där invånarna bjuds in som passiva betraktare av stadens utformning; Det är en stad som skapas av ekonomiskt inflytelserika aktörer och starka politiker. Den andra staden är en aktiv och levande stad - en stad där invånare bjuds in att vara delaktiga i stadens utveckling och gestaltning. En stad som byggs gemensamt och där alla invånare tillåts ta plats. En stad där kreativitet och initiativrikedom uppmuntras.
Detta är det grundläggande syftet med vår motion. Införandet av “Mobila gatukonstväggar” kan vara en pusselbit i arbetet med att skapa en levande och inkluderande stad. Men även en mer spännande och intressant stad. Vi vill lyfta fram spontankonsten som en viktig strategi i strävan efter delaktighet och socialt hållbara städer. “Mobila gatukonstväggar” handlar om att på ett kontrollerat sätt bjuda in invånarna att sätta Sin prägel på Sin stadsmiljö. Konceptet med “mobila gatukonstväggar” bygger på en mycket enkel princip: kommunen hänger ut blanka tavlor av olika storlek och utforming utan konstnärlig avsändare i stadsmiljön och bjuder in invånare att vara aktiva konstnärer; Gammal som ung; Erfaren som oerfaren.
För att skapa mer spänning, spontanitet och liv i konceptet föreslår vi dessutom att dessa tavlor flyttas runt i staden. Därav namnet: “mobila gatukonstväggar”. Vad är gatukonst kanske många undrar. Skillnaden mellan konventionell konst och gatukonst handlar till syvende och sist om placering. Gatukonst utförs som namnet antyder på gatan - den konventionella konsten hänger på gallerior och konstmuseum. Gatukonsten kan som ni inledningsvis såg ta många kreativa uttryck och spännande former.
Vi tycker dessutom att det hade varit spännande ifall tavlorna kunde köpas eller bortskänkas till stadens invånare efter dess begränsade livslängd.

Jag skall nu bemöta några argument som har förekommit i debatten:

Den borgerliga gruppen i kommunstyrelsen skriver att “de negativa påföljderna som både Tekniska nämnden, Stadsdelsnämnd Öster och Brottsförebyggande rådet redovisar väger tyngre än de positiva effekterna”. Så vilka argument använder de nämda nämnderna i sina motiveringar till att avslå motionen. Jag sammanfattar några av argumenten:

Stadsdel Öster skriver att “mobila gatukonstväggar” riskerar att bli en klotterplank utan något konstnärligt värde. Hur man har bedömt denna risk eller sannolikheten för att “konceptet” skall bli en klotterplank utan konstnärligt värde framkommer inte i yttrandet från stadsdelen. Vi kan konstatera att det finns risker med alla politiska förslag och reformer. Konceptet med med “mobila gatukonstväggar” är unikt och oprövat. Vi måste vi våga testa innan vi dömer ut idéen på förhand. Vi kan också konstatera att det är väldigt enkelt att sluta med “mobila gatukonstväggar” ifall det visar sig att konceptet inte fungerar som avsett.

Vidare skriver Stadsdel Öster att “Graffiti som spontankonst, ofta betraktad som klotter, är i många fall liktydlig med skadegörelse”. Förslaget med “mobila gatukonstväggar” handlar absolut INTE om att vi skall tillåta den typen av graffiti som är liktydligt med skadegörelse på egendom. Solveig Hollari, som är BRÅs nationella expert på klotterförebyggande åtgärder - är också väldigt tydlig med att graffiti ÄR ett lagligt uttryck medan klotter är det olagliga uttrycket. Att sätta likhetstecken mellan grafitti  som spontankonst och illegal klotter är dessvärre helt fel. Exempelvis har Grand-hotell i Borås använt gatukonsttavlor två sommrar i rad på den vägg som vetter mot Lilla Brogatan. Detta är knappast olagligt klotter.
“Mobila gatukonväggar” är enkelt uttryckt tomma tavlor där all slags konst kan utföras legitimt i gatumiljön. Det kan vara foto, måleri, kakel, virkningar, pärlplattor eller graffiti. Fantasin och tavelutformingen sätter gränserna. Det är kommunen eller fastighetsägarna som ställer ut tavlorna och bjuder in invånarna att smycka staden. Detta är knappast skadegörelse.

Stadsdel Öster och Borås Stads Brottsförebyggande råd skriver att “Legala väggar ej lett till minskning av klotter”. Att minska klottret i staden är inte heller motionens intention. Det finns andra åtgärder och metoder för sådant. Vilket gör  detta argument orelevant för motionen. Men låt mig ändå undersöka argumentet. Först och främst handlar inte motionen om införandet av så kallade “legala graffitiväggar” som är vanliga både i Sverige och utanför landet. Konceptet med mobila gatukonstväggar är mig veterligen unikt. Kanske i världen. Sen är det sant att det inte finns något vetenskapligt belägg för att så kallade “legala graffitiväggar” varken ökar eller minskar klottret, vilket Brås expert Solveig Hollari också konstaterar. Alltså: det finns inga empiriska och vetenskapliga belägg för varken minskat eller ökat klotter idag.
Brottsförebyggande rådet med Hollari i spetsen startade ett antal pilotprojekt tillsammans med ett antal kommuner i Sverige kring “lagliga graffitiväggar” för att skaffa sig mer fakta och statistik kring klotterproblematiken. Projekten var inte “strikt vetenskapliga” men visade ändå på ett antal intressanta trender. Exempelvis visade försök från Nacka kommun att klotterutvecklingen minskade med 40%. Men jag vill återigen betona: Det finns inga vetenskapliga belägg. Och vill slutligen återigen betona att “mobila gatukonstväggar” ingalunda är ett verktyg för att minska klotter.


Borås Stads Brottsförebyggande råd samt de borgerliga ledamöterna i kommunstyrelsen menar dessutom att “det föreligger en avgränsningsproblematik mellan illegal och legal graffiti”. Detta är också ett oerhört märkligt argument. Motionen är extremt tydlig på den punkten. Det är fysiskt avgränsade tavlor man hänger ut. Gatukonst som exempelvis foto, kakel, virkning, målningar eller graffiti som utförs på dessa tavlor är lagliga och högst fysiskt och juridiskt avvgränsade. Det kan inte bli en tydligare avgränsning mellan illegala och legala konstformer.
Vidare menar Brå och de borgerliga ledamöterna att det som “sker i det offentliga stadsrummet ska förankras i en demokratisk process”. Jag blir lite förvirrad här. Det är ju precis det vi gör här i denna församling. Bifaller vi  motionen så har vi förankrat detta i en demokratisk process. Vi beslutar inte heller om om innehållet i varenda banner eller reklamskylt i stadsrummet; På samma sätt skall vi inte heller besluta om innehållet i varenda “mobil gatukonstvägg”. Då hamnar vi farligt nära tankegods från totalitära samhällen och ideologier.
Det är stadens invånare som bjuds in att fylla tavlorna med kreativt innehåll på ett legitimt och kontrollerat sätt. Precis som för all reklam i stadsmiljön så styrs uppförandet och hanteringen av “mobila gatukonstväggar” av en kommunal förvaltning.


Så låt oss slutligen ställa en fråga: vill man ha staden som en kuliss eller en levande stad. Vilken stad vill vi bidra till. Låt oss pröva detta koncept. Låt oss utvärdera. Skulle det inte fungera så är det bara att avsluta konceptet. Jag är övertygad om att detta skulle kunna bidra till en mer spännande och levande stad. Jag tänker inte yrka på något just nu utan lyssna in argument i debatten. Tack för att ni lyssnade.







2012-05-28

Remissvar - Borås 2025

“Sustainable development is development that meets the needs of the present
without compromising the ability of  future generations to meet their own needs.
It contains within it two key concepts: the concept of “needs” in particular the

essential needs of the world’s poor, to which overriding priority should be given;
and the idea of limitations imposed by the state of technology and social
organization on the environment’s ability to meed present and future needs.”
(WCED 1987)

Hållbar Utveckling - Visionen om ett hållbart Borås 2025

Under 2011 initierade Borås Stad ett visionsarbete som skulle leda fram till en bild hur ett hållbart Borås skulle kunna se ut 2025. Visionen är tänkt att fungera som en målbild för alla kommunens verksamheter men även vara en ledstjärna för det civila samhället och näringslivet i Borås. Visionen och dess underliggande strategier kan ses som en strategisk alians mellan politiker, tjänstemän, näringsliv och allmänhetens som får stadens aktörer att jobba åt samma håll: mot ett långsiktigt hållbart Borås. Det långsiktiga hållbara Borås syftar även till att bidra till en långsiktig hållbarhet på det globala planet. Borås Stad är sammankopplad med resten av världen: både i termer av behovet av resurser samt kulturella och bio-geologiska flöden. Det är därför avgörande att visionen har den legitimitet som krävs; delaktighet och inflytande från samhällsaktörerna är legitimitetsskapande och avgörande ifall visionen bär på en förändringskraft. Visionen behöver möta Boråsarnas samlade sociala, kulturella, ekonomiska och resursmässiga behov för framtiden samtidigt som visionen och strategierna skall vara förankrade i en hållbarhetsdiskurs. Givet de hållbarhetsutmaningar Borås står inför behövs en kraftfull vision om ett annorlunda Borås presenteras. Annars stannar visionen till att enbart bli en vision utan att ta hänsyn till de utmaningar och målkonflikter som hållbar utveckling i praktiken innebär. Detta vore mycket olyckligt då den samlade politiska intentionen med visionsarbetet var att skapa en vision om ett hållbart Borås.
På det abstrakta planet handlar en hållbar utveckling om att definiera vad som skall vara hållbart i längden och vad som skall utvecklas i samhället. Den klassiska definitionen av hållbar utveckling handlar om att försöka angripa vad som skall utvecklas respektive göras hållbar genom en uppdelning av frågekomplexet i tre eller flera delar. Det vanligaste uppdelningen sker i en ekonomisk, en social/kulturell och en ekologisk dimension. Dimensionerna är ömsesidigt beroende och sammankopplade. Ett annat perspektiv lyfter fram hållbar utveckling som en ständigt pågående läroprocess som handlar om att möta en föränderlig omvärld och de socioekonomiska utmaningar som uppstår i våra samhällen.
Världsbanken definierar utvecklingen av det sociala dimensionen i samhället som målet med hållbarhetsdiskursen: alltså välfungerande samhällen där människornas och de kommande generationernas andliga, kulturella, sociala och grundläggande materiella behov tillfredsställs över tid. Världbanken menar vidare att den ekologiska dimensionen är ramen för denna sociala utveckling; det krävs alltså att den ekologiska dimensionen skall vara långsiktig hållbar för att kunna uppräthålla våra samhällens funktion nu och i framtiden. Lite förenklat handlar det ekologiska hållbarheten om att våra ekosystem skall kunna producera de resurser, tjänster och råvaror som våra samhällen behöver för att kunna överleva och må bra nu och i framtiden. Det handlar också om att minska den negativa påverkan på naturen och människornas hälsa.
Den ekonomiska dimensionen är medlet för att utveckla samhället sociokulturellt samtidigt som ekosystemen och resursbasen skall hålla över tid och inte överexploateras. Översatt till det ekonomiska språket handlar det om att hushålla med naturkapitalet som mark, luft, ekosystemstjänster, vatten samt ändliga och förnyelsebara naturresurser över tid samtidigt som den långsiktiga ekonomiska produktionen av tjänster och produkter som bidrar till den sociala dimensionen upprätthålls. Man kan också definiera de hållbarhetsdimensionerna ur ett ekonomiskt perspektiv översatt till kapitaltermer: det handlar om att utveckla det sociala kapitalet samt humankapitalet men samtidigt hushålla med naturkapitalet och det tillverkade kapitalet (de skall “hålla” över tid).

Social hållbarhet
Den sociokulturella dimensionen i hållbarhetsdiskursen syftar till att upprätthålla levbara samhällen nu och i framtiden. Det är viktigt att stadens arbete för att konkretisera visionen om ett hållbart Borås 2025 är forskningsbaserad och följer de nyckeltal och mått som de senaste decenniers hållbarhetsforskning lyft fram (se Dempsey et al. 2009; Littig & Greissler 2005). Detta innebär även stora revideringar av välfärdsbokslutet i Borås och framtagandet av nya mål och nyckeltal för verksamheter och den kommunala budgeten. Det är vanligt med uppdelning av den sociala dimensionen i tre delar: (1) social rättvisa och möjligheter; (2) livskvalitet samt (3) hållbara samhällen (“sustainability of Community”).
Den (1) sociala rättvisan handlar om tillgången och tillgängligheten av olika typer av resurser i samhället samt om att utjämna de barriärer som bidrar till ojämna individuella förutsättningar för åtkomst av resurser. Den definitionen harmoniserar även med Brundtlands ursprungsdefinition av hållbarhet som lyfter fram den sociala rättvisan mellan generationer som en viktig hållpelare. Det handlar alltså om hur resurser tilldelas och distribueras i samhället idag och hur resurser bevaras för de kommande generationerna. Det handlar inte enbart och naturresurser eller ekonomiska resurser, utan även konkreta samhällsresurser som grönområden, offentliga utrymmen, skola, vård, omsorg, affärer, bostäder, lokaler för företag och organisationer, mark för företagsetableringar, fritids- och sportfaciliteter, infrastruktur, finansiella och offentliga institutioner och så vidare (ibid).
Dimensionen som handlar om (2) livskvalitet berör individuella premisser som (i) inkomst; (ii) relativ fattigdom; (iii) arbetslöshet; (iv) utbildningsnivå; (v) hushållets förutsättningar; (vi) psykisk och fysisk hälsa; (vii) trygghet och säkerhet samt (iix) subjektivt välbefinnande. Dessa faktorer skapar förutsättningar för individen att kunna förverkliga sina drömmar och sin vardag.
Dimensionen (3) Hållbara samhällen syftar till att bena ut hur samhällen fungerar i realiteten och är samtidigt ett mått på det sociala och kulturella kapitalet i samhället. Det handlar om (i) hur sociala nätverk och social interaktion fungerar i praktiken; (ii) i hur stor grad samhällsaktörerna är delaktiga och har inflytande över stadens utveckling; (iii) hur stabilt lokalsamhället är; (iv) tillit människor emellan samt till de demokratiska institutionerna; (v) stolthet och en “känsla för platsen” där man bor och verkar; samt reell (vi) säkerhet och känsla av trygghet. (för en djupare genomgång och problematisering av respektive undergrupp se Dempsey et al. 2009).
Det är de uppräknade faktorerna (och många fler) som skall utvecklas i hållbarhetsarbetet inom ramen för den ekologiska dimensionen och inom ramen för en global social rättvisa (WCED, 1987). Direkt uttryck: att skapa “lokal hållbarhet” utan det globala- och/eller framtidsperspektivet är inte att bidra till en hållbar utveckling. Detta kräver också en medvetenhet om hur stadens och medborgarnas aktiviteter som boende; varu- och tjänsteproduktion; mobilitet; konsumtion; råvaror och energi påverkar människor, djur och natur i andra länder och de framtida generationerna.


Social hållbarhet - nuläge och frågeställningar
Frågeställningar som konkretiseringsarbetet utifrån visionen bör ställa sig utifrån en nulägesanalys: vilka fysiska, sociala och ekonomiska barriärer hindrar den (1) sociala rättvisan, (2) livskvaliteten och (3) hållbara samhällen och i förlängningen den levbara staden? Hur distribueras och fördelas resurserna och hur den faktiska tillgängligheten gestaltas givet hur folk lever, arbetar och var de bor? Vilka barriärer skapar segregation och utanförskap och hur skall man kunna överbrygga dessa genom aktiva policybeslut och fysisk bebyggelse? Vilket inflytande har människor både unga och gamla över sin tillvaro och hur staden gestaltas, utvecklas och styrs? Hur stor är graden av alienation kontra hur välfungerande är de sociala nätverken? Hur ser möjligheterna för sociala interaktioner i samhället ut och vilka fysiska, sociala och/eller ekonomiska barriärer går att överbrygga för att bidra till fler möten, nätverk och interaktion? Det handlar inte minst om att definiera det sociala och kulturella kapitalet i utifrån en nulägesbeskrivning och etablera metoder och insatser för att öka det kapitalet ur ett hållbarhetsperspektiv. Hur ser folkhälsan ut? Hur ser utbildningsnivån ut? Hur trivs människor i respektive stadsdel? Är Boråsarna rädda och otrygga och i sådan fall varför? Hur stor är samhällets negativa påverkan på miljö, klimatet och naturen? Bidrar Boråsarnas livsstil och den offentliga sektorns efterfrågan till överexploatering av både förnyelsebara och ändliga naturresurser? Hur påverkar våra kulturella normer och ekonomiska incitament den ekologiska problemkomplexet?
Världbanken har definierat “governance” som interaktion mellan formella institutioner och civilsamhället. Governance är både en del i hållbar utveckling men också som ett sätt att nå hållbar utveckling (“good governance”). Frågan uppstår hur vi skapar fungerande institutioner som kan svara på de olika hållbarhetsutmaningar som vi står inför samtidigt som stabilitet och kontinuitet garanteras över politiska mandatperioder och trender?  Se även tabellen (från Dempsey et al. 2009) nedan för faktorer som påverar den “urbana sociala hållbarheten” och som borde vara givna analysfaktorer när man jobbar med hållbar stadsplanering.

Ekologisk hållbar utveckling
Ur ett hållbarhetsperspektiv handlar det om att de ekologiska systemen skall hålla över tid. Distinktionen mellan ekologisk hållbar utveckling och ekologisk hållbarhet är viktig. Ekologisk hållbar utveckling handlar om att nå en ekologisk hållbarhet samtidigt som samhällets behov tillgodoses nu och i framtiden.
Ekologisk hållbarhet handlar om att ekosystemstjänster skall kunna producera det våra samhällen behöver för att överleva och må bra nu och i framtiden. Ekosystemtjänsterna kan delas upp i ett antal undergrupper: (1) understödjande system som är grundläggande för allt liv som exempelvis primärproduktion, fröspridning, närings- och vattencykler; (2) Reglerande system som kan handla om pollinering, skadedjurkontroll, predation, jordbildning, klimatreglering, luft- och vattenrening; (3) kulturella system bidrar till estetiska och kulturella värden; samt (4) Tillgodoseende system som producerar mat, energi, råvaror, mineraler, fibrer, medicin och andra nyttigheter som kommer våra samhällen till gagn.
Översatt i ekonomitermer handlar det om att leva på naturkapitalets ränta för de resurser som inte går att substituera genom alternativa resurser (tillverkad kapital) eller teknologiska landvinninga. Givet detta skall uttaget från naturen understiga vad naturen kan producera; vidare skall utsläppen från våra samhällen vara mindre än naturen kan ta hand om (Harris 2003; Daly 1994).

Ekologisk hållbar utveckling - nuläge och frågeställningar
En viktig frågeställning är hur mycket och på vilket sätt kan medborgare, näringsliv, den offentliga sektorn och frivilligorganisationer kan bidra till att uppnå en ekologisk hållbar utveckling lokalt, regionalt och globalt. För att kunna angripa den frågan måste vi veta hur stor är materia- och energigenomströmningen (samhällsmetabolismen) genom boråssamhället idag i förhållande till andra städer i världen? Hur energi- och resurseffektiva är våra offentliga byggnader? Hur effektivt tas samhällets avfall hand om? Hur påverkar våra verksamheter, konsumtion och transporter luft, vatten, närmiljö och mark? Hur påverkar den befintliga markanvändningen och stadsutglesningen ekosystemtjänster och den biologiska infrastrukturen? Hur hållbara är våra försörjningsystem? Hur stor är genomsnittsboråsarens ekologiska fotavtryck? Vilken negativ påverkan finns det på lokala ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden?
Det är också fullt möjligt att även utveckla den ekologiska dimensionen: exempelvis är den biologiska mångfalden i Sverige starkt knuten till mänsklig hävd genom exempelvis slåtter och öppna kulturlandskap. Detta är dessvärre ett perspektiv som sällan framkommer i hållbarhetsdiskussionen.

Ekonomisk hållbar utveckling
Redan Brundtland-rapporten slog fast att ekonomin skall stå i samhällets tjänst för att producera de varor och tjänster som tillgodoser våra och de framtida generationernas grundläggande behov (WCED, 1987) som mat, kläder, boende, transportation, hälsa, utbildning och så vidare (Harris 2003:2ff). Ett annat perspektiv handlar om att ekonomin - eller den hållbara ekonomin - syftar till att hushålla med knappa kapitalresurser som naturkapital, humankapital och tillverkad kapital på lång sikt. Vissa delar av kapitalet är utbytbara (“substituerbara”) medan andra typer av naturresurser (exempelvis ekosystemstjänster eller vatten) är svårersätteliga eller omöjliga att byta ut mot andra kapitalformer (även kallat för kritisk naturkapital) (Daly 1994:25). Ekonomin är medlet för den sociala hållbarheten samtidigt som de långsiktiga ekonomiska produktionssystemen och den ekonomiska stabiliteten är beroende av fungerande ekosystem och fungerande sociala strukturer.

Ekonomisk hållbar utveckling - nuläge och frågeställningar
En viktig frågeställning är hur mycket och på vilket sätt kan det ekonomiska systemet ställas om till att bidra till en social hållbar utveckling inom ramen för de ekologiska begränsningarna. För att kunna svara på den frågan måste vi veta hur det ekonomiska systemet konstitueras i Borås. Vi måste vidare veta hur ekonomin används genom investeringar, subventioner, skatter och styrmedel och så vidare för att uppnå målet om den sociala utvecklingen i staden och globalt. Vi måste fundera på hur ekonomin kan stimulera till teknikutveckling (tillverkad kapital) och innovationer (humankapital) som bidrar positivt till den ekologiska hållbarheten (naturkapital). Hur kan Borås Stad skapa ekonomiska incitament och styrmedel som syftar till att bidra till en hållbar utveckling lokalt och globalt?
Det är också viktigt att analysera den ekonomiska tillväxten i relation till dess innehåll: alltså hur produktionssystemen nyttjar ändliga och förnyelsebara naturresurser samt utsläp av avfall/gifter till naturen och de naturliga reninssystemen. Att utvecklingsländerna kan behöva växla ned sin ekonomi för att ge utvecklingsländerna utrymme att växa betonades redan i Bruntdlandrapporten (WCED, 1987); alternativt blir industriländerna tvungna att högre grad skifta det ekonomiska systemet till att producera fler tjänster och kunskap (ibid, §32; §35). Näringslivet är en viktig part i arbetet mot en hållbar utveckling.


Sammanfattning
Det kommer att krävas mycket kreativt arbete; framtagning av nya metoder; etablering av ny kunskap och tvärsektoriellt samarbete för att konkretisera visionen om den hållbara Borås. Det handlar inte minst om att etablera uppföljningsbara nyckeltal och indikatorer och definiera de hållbarhetsutmaningar som Borås står inför. Vi står inför lokala och globala utmaningar, som kan vara unika eller delas av andra städer i Sverige. Det globala perspektivet bör stärkas i det strategiska arbetet och kopplas till de faktiska utmaningar som våra samhällen står inför. Det bör också skapas fler “Hur-gör-vi-satser” för respektive startegiska målområde utifrån de hållbarhetsutmaningar som föreligger.
Det är också viktigt att visionen verkligen betonar det faktum att visionen handlar om att skapa ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Borås; En strategisk alians där kommuninvånare, staden och näringslivet  arbetar för beteendeförändringar och sociala, teknologiska och ekonomiska innovationer som möjligör paradoxen att hållbarhet och utveckling går ”hand i hand”. De respektive hållbarhetssfärerna är sammanlänkade och många olika målkonflikter kan uppstå när konkretiseringsarbetet börjar utifrån visionen; dessa målkonflikter måste lösas på ett transparent sätt och förankras genom delaktighet och förhandling. Vi får inte heller vara rädda för att ta hjälp av forskning och de resurser och kompetenser som finns på universitet, myndigheter och expertorganisationer.
Hållbar utveckling kan ses som en social lärandeprocess som måste hållas ständigt aktuell och levande. Vi måste etablera organisationsformer och metoder som håller denna process levande och ständigt aktiv utifrån riktlinjer från “good governance” och adaptiv förvaltning. Det är nödvändigt att utveckla metoder och riktlinjer för god fysisk planering som syftar till att skapa det hållbara Borås. Hållbar stadsplanering handlar om att etablera gröna urbanistiska principer som bidrar till en långsiktigt hållbar och levande stad: överbrygga sociala, ekonomiska och fysiska barriärer och därgenom  tillgängliggöra resurser för stadens invånare; etablera goda urbana kvalitéer; utgå från lokal kunskap och hur staden fungerar socialt, fysiskt och ekonomiskt; bidra till energi- och resurssnål livsstil och bygga på inflytande och delaktighet från lokalsamhället.
En nyckelförutsättning för ”hållbar utveckling” är just delaktighet. Hållbarhetsforskningen lyfter ständigt fram bristen på reell delaktighet och inflytande som ett av de viktigaste hindren för att kunna nå en hållbar utveckling. Legitimitetet för operativa beslut när invånarna och samhällets olika aktörer själva varit med och förhandlat fram visioner, samhällsmål och strategierna för att nå dit, ökar markant när invånarna har inflytande över utvecklingen (Sidaway 2005). Delaktigheten syftar även till att inkludera lokal kunskap och erfarenhet i stadsplaneringsprocessen. Det handlar om att inkludera vad ”invånarna […] värdesätter i livet och varför” enligt Jane Jacobs och att respektera hur städerna fungerar i grunden (Jacobs:436). En hållbar stadsutveckling förutsätter att alla människor får utrymme och möjlighet att sätta sin prägel på staden samtidigt som så många samhällsaktörer framgent arbetar för att nå visionen om ett hållbart borås till 2025.


Konkreta ändringsförslag och synpunkter

Allmänna synpunkter:

§1. Den gamla strategin (2002) hade en nulägesanalys och ett antal problemformuleringar att utgå ifrån. Detta saknas i nuvarande strategin.

§2. Viktigt att alla synpunkter och inspel från politiker, allmänhet, elever, tjänstemän, föreningar och näringsliv samlas i en samlad dokumentation. Det hade varit önskvärt med en bokutgivning. Dokumentationen är ett tidsdokument för eftervärlden men kan framförallt tjäna som ett uppslag för kreativa idéer och tankar kring hur staden kan utvecklas och se ut.

§3. Visionen måste hållas levande. Hållbar utveckling är en ständigt pågående process. Omvärlden samhället förändras. Denna process måste formaliseras och institutionaliseras på något sätt så att visionen ständigt kan justeras alternativt strategierna och dess innehåll utifrån förändandre förutsättningar eller förändad/ny kunskap och/eller teknologiska landvinningar. Denna organisation och arbetssätt måste hålla över mandatperioderna.

§4. Skapa en långsiktig organisation som kan tackla de utmaningar och målkonflikter som hållbar utveckling kräver. Denna organisation måste hålla över mandatperioderna och i någon form öven inkludera representanter från civilsamhället för att kunna få ökad legitimitet.

§5. Skapa en hemsida där pågående hållbarhetsprojekt presenteras; Det kan också finnas presentation kring kreativa sociala eller ekonomiska innovationer som syftar till att möta hållbarhetsutmaningar i staden. Sidan kan också fungera som en kanal in till kommunen gällande visionen och de utmaningar som vi står inför. Det skulle vara intressant att presentera stadens tillstånd (ex: data från miljöbarometern, globala och lokala trender, andra sociala och ekonomiska nyckeltal osv.). För ett exemplemplarisk arbete kring detta se “The Boston Indicators Projekt”. http://www.bostonindicators.org/Indicators2008/

§6. Staden måste ta fram nya verktyg och modeller för att kunna analysera sociala, ekonomiska och ekologiska tillstånd och relationer. Ex: hållbarhetskonsekvensbeskrivningar, hållbarhetsbokslut, ekonomiska analysmetoder som LM3, ekonomisk miljövärdering, eller flödesanalyser och modeller/verktyg för hållbar stadsplanering.

§7. Det måste tas fram nya nyckeltal och statistiska mått som är uppföljningsbara som mäter “hållbarhetstillståndet” i stort men också “integrerade nyckeltal” för de respektive sfärerna socialt, ekonomiskt och ekologiskt. För en mycket initierad genomgång av olika nyckeltal och indikatorer för hållbarhetsarbetet, se: Ness et al. (2006)

§8. Att visionen syftar till ett hållbart Borås bör göras tydligare i inledningstexten. Exempelvis bör även ordningen i ingressen bytas så att meningen börjar med “Vi arbetar för en hållbar...”.

§9. Den ekologiska dimensionen bör få ett eget strategiskt område där även energifrågorna (område 9) tillhör.



Ändringsförslag - Vision:

§10. Det framtida önskevärda tillståndet (om ett hållbart borås) bör göras tydligare i texten utifrån de muntliga och skriftliga inspel som har kommit in till visionen. Det är svårt att få en “känsla” för ett annorlunda Borås så som visionen gestaltas idag. Då finns även risken att visionen inte bär på den förändringskraft som en effektiv och fungerande vision skall ha.


§11. Viktigt att det textila klustret som aviseras i visionen bidrar till en hållbar utveckling. Idag är den textila industrikomplexet en av de mest miljöbelastande och hälsoskadliga sektorerna i välden. Meningen bör formuleras på ett sådant sätt att hållbarhetsperspektivet framhävs.

§12. Meningen på sidan 4: “Invånarna tar aktiv del i stadsplaneringen för att vi skall få en stad där det är enkelt att umgås och vara tillsammans” är något oklar i sin praktiska inebörd och snävar in delaktighetsdefinitionen alldeles för mycket. Invånare bör ta aktiv del i stadsplaneringen av flera olika anledningar. Meningen borde lyda: “Invånarna tar aktiv del i stadsplaneringen för att vi skall få en socialt hållbar stad som utgår från invånarnas behov och önskningar. Alla invånare skall känna sig delaktiga i hur stadens utvecklas”.


Ändringsförslag - Strategiområde 1

§13. Satsen “Varför?”: För att betona sammanlänkningen av den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen bör man ändra meningen “I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter” till “I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter samt förståelse för hur våra liv påverkar andras”. Eller någon liknande formulering.

§14. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas:
§14a “Vi vill ha en dialog med stadens invånare, näringsliv och organisationer för att öka medvetenheten och motivationen att gemensamt verka för en livskraftig och långsiktigt hållbar stad.”


Ändringsförslag - Strategiområde 2

§15. Satsen Varför?: För att betona intergenerationsperspektivet i hållbarhetsarbetet bör meningen “Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till självständiga och ansvarsfulla vuxna” ändras till “Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra
förutsättningar för barn och unga att utvecklas till självständiga och ansvarsfulla vuxna som i sin tur kan lämna över ansvaret och kunskapen till nästa generation”

§16. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas:
§15a “Vi vill verka för att barn och unga får en förståelse för hur vi kan leva i samklang med varandra och med hänsyn till naturens förutsättningar.”


Ändringsförslag - Strategiområde 3

§17. Satsen “Varför?”: Samverkan mellan näringsliv, akademi och kommunen syftar även till att nå visionen om hållbar utveckling. Det är ett viktigt perspektiv som inte får gå förlorad! Därför föreslås en förändrings av “Varför-satsen” till “Borås Stads tillväxt förutsätter ökat företagande samtidigt som staden bidrar till den långsiktiga hållbarheten. Samverkan mellan dicipliner skapar nya möjliga utvecklingsområden och tekniska innovationer som kan bidra till en hållbar framtid.”

§18. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas:
§18a “Vi vill erbjuda attraktiva lokaler med olika prisnivåer för att kunna stimulera nyföretagande och bidra till en hållbar ekonomi”
§18b “Vi vill tillsammans med högskolan och näringslivet stimulera till sociala och tekniska innovationer som    syftar till att möta hållbarhetsutmaningar”
§18c “Vi vill verka för ansvarsfullt företagande och entreprenörskap som tar socialt- och miljömässigt ansvar”

Ändringsförslag - Strategiområde 4

§19. Satsen “Vilken är vår vision?”: Lägg till  meningen“Borås är känt som en grön evenemangstad” i slutet på stycket för att poängtera den ekologiska dimensionen.

§20. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas:
§20a “Vi vill bygga vidare på Borås gröna varumärke och erbjuda gröna event.”
§20b “Vi vill att besökarna lätt ska kunna resa och bo grönt och hållbart i samband med eventen.”

Ändringsförslag - Strategiområde 5

§21. I stycket “Hur gör vi?”:

§21a Lägg till meningen “med hållbara kommunikationsmedel” till sista (7:e) satsen.

Ändringsförslag - Strategiområde 6

§22. Satsen “Vilken är vår vision?”: Långsiktigt hållbara boenden kräver mer än “bostadsplanering”. Skall man skapa långsiktigt hållbar stad krävs aktiv urbanism och holistisk hållbar stadsplanering. Ändra därför sista meningen i stycket från “All bostadsplanering utgår från ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet” till “All stads- och bostadsplanering utgår från ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet”

§23. I stycket “Hur gör vi?”:

§23a Ändra 3:e satsen till “Vi vill verka för ett ekologiskt och ekonomiskt byggande med en
minimerad förbrukning av vatten och energi, en medveten avfallshantering samt materialval som inte innehåller ämnen som skadar hälsa eller miljön”


§23b För att betona att det även är andra stadsdelar som behöver bli långsiktig hållbara ändra 4:e satsen till “Vi vill göra våra stadsdelar till långsiktigt hållbara. Vi vill etablera Nedre Norrby som ett pilotprojekt för hållbara stadsdelar”.

Ändringsförslag - Strategiområde 7

§24. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas:
§24a “Vi vill verka för öppna landskap och för lokal matproduktion som främjar biologisk mångfald och minskar transportbehoven.”

§24b “Vi vill bevara kontinuiteten hos den levande landsbygden med dess arter, ekosystemtjänster, kulturhistoria, friluftsliv, landskapsbild och trivselvärden genom att skapa delaktighet, gemenskap och samarbete mellan olika aktörer för brukande och skötsel av odlingslandskapet.“

§24b “Vi vill lyfta fram det textila arvet och göra satsningar på industriturism i orter där industrin vuxit fram”

Ändringsförslag - Strategiområde 9

§25 Det bör skapas ett nytt bredare målområde som betonar det ekologiska perspektivet kopplat till en långsiktig hållbar stad där även energifrågorna inkluderas. Perspektivet skall handla om hur vi når “ekologisk hållbar utveckling” genom “ekologisk hållbarhet”. Detta målområde bör inkludera ett antal perspektiv: (1) energi; (2) naturresurser; (3) kemikalier-/ och gifter; (4) hållbar konsumtion. Det nya målområdet bör betona det faktum att den sociala utvecklingen skall ske inom ramen för de ekologiska begränsningarna. Det handlar alltså om att hushålla med knappa naturresurser som material, råvaror, vatten, mark och energi genom att bygga sociala och ekonomiska incitament och en hållbar fysisk stadsstruktur som bidrar till hållbarheten.


Referenser
Daly, Herman E. (1994) “Operationalizing Sustainable Development by Investing in Natural Capital’. i AnnMari Jansson et al (eds) “Investing in Natural Capital: The Ecological Economics Approach to Sustainability”. Washington DC. Island Press.

Dempsey, N. et al. (2009). “The Social Dimension of Sustainable Development: Defining Urban Social Sustainability”. Sustainable Development .

Harris, M. Jonathan (2003) “Sustainability and Sustainable Development”. International Society for Ecological Economics.

Jacobs, Jane (2004) ”Den amerikanska storstadens liv och förfall”. Daidalos AB, Göteborg

Littig, B., Greissler, E. (2005) “Social sustainability: a catchword between political pragmatism and social theory”. International Journal Sustainable Development. Vol. 8, Nos. 1/2

Ness, B., Urbel-Piirsalu, E., Anderberg, S., Olsson, L (2006) “Categorising tools for sustainability assessment”. Ecological Economics 60 (2007), s. 498-508

Sidaway, Roger (2005) ”Resolving environmental disputes: from conflict to consensus”. Earthscan, UK.

WCED (1987) World Commission on Environment and Development: Our Common Future. Oxford.