Hållbar Stadsutveckling: 6-timmarsarbetsdag

För någon vecka sedan var jag på en spännande debatt kring Urbana ekologier och hållbar stadsutveckling – bland annat anordnat av tankesmedjan Federa – som delvis gick ut på att lyfta fram betydelsen av en mer progressiv och medborgarnära stadsplanering och inte minst vikten en förändrad syn på staden. Jag skall inte närmare gå in på diskussionen - men jag hajade delvis till när arkitekten Vanja Larsberg lyfte fram 6-timmarsarbetsdagen som sin viktigaste punkt för en hållbar stadsutveckling. Hon har ju så rätt. Tiden, den absolut mest centrala komponenten i den mänskliga civilisationen, är själva grunden och måttstocken för all mänsklig aktivitet.

Grön politik bör syfta till att frigöra tid för att kunna vårda och skapa relationer: vare sig det handlar om engagemang i frivilligorganisationer eller politiska församlingar, påtande på filosoficaféer, tid för familjen eller vänner, eller varför inte stadsnära odling eller diktskrivande. Eller som Naess skriver: ”det avgörande är inte exakt vad man använder sin tid till, det viktiga är på vilket sätt man engagerar sig, och vilken kraft man lägger ned i det. Levnadskonst är att kunna hålla på med små saker på ett stort sätt.”

Och vi har ju opinionen på vår sida: ”majoritet av svenskarna [har] länge sagt sig föredra kortare arbetstid än högre lön” (SIFO 2003).

Angående COP 15, läs Erik Bergs tänkvärda inlägg. Läs också Johan Karlssons inlägg om Kantinen och basaren - och tänk på tidens betydelse.

Intensitet och varaktighet

Grundvärden i Hopivärlden är varaktighet, intensitet som kan ställas mot vår värdering av hastighet. En långsam och en snabb häst är för hopis hästar av olika intensitet, men denna intensitet mäts ytterst med uthållighet, vilket gör att den långsamma hästen i det långa loppet kan vara av högre intensitet och av större värde. Den korta intensitetens försvinnande blir därför ointressant i hopivärlden. Det som räknas är upprepningen, återkommandet, att effekten av av händelsen finns kvar.


Hur är detta jämfört med "vårt" sätt att se på hastighet och effektivitet? Handlar inte mycket i vår kultur om "hastigheters" administration, för att tala med Paul Virilio?

"Hopi-indianernas bild av universum - enligt Benjamin Lee Whorfs analys av hopispråket"

Se också Sapir-Whorfshypotesen