Ansvarsfull bostadspolitik

Faran är inte över än, säger ekonomiska förståsigpåare om den Amerikanska bostadskrisen.
Världens ekonomier är satta i gungning och vi går en oviss framtid till mötes även här i Sverige.
Att ekonomierna hänger tätt ihop har vi märk tydligt de senaste veckorna; även om många av effekterna som märkts delvis berott på psykologiska faktorer. Hedgefonder och andra storaktörer som minimerar riskerna och tar hem vinsterna, då ingen egentligen vet hur illa det egentligen är; ingen vill som bekant bli sittande med svarte Petter på handen.

Som finansmannen George Soros utryckte det:

”Jag använder ordet fördom (bias) för att beskriva det element av bedömning som ingår i marknadsdeltagarnas förväntningar. […] Fördomens viktiga egenskap är att den inte är rent passiv: Den påverkar händelseförloppet som den förmodas att reflektera. […]”
Den globala kapitalismens kris, s76.

Alltså kan räddsla och osäkerhet leda till en självförstärkande nedåtgående spiral i de globala ekonomierna.
Som i det här fallet snarare beror på bristen på förd politik, det vill säga bristen på statliga interventioner på den finansiella marknaden.

Alltför generösa bostadslån, utfärdade av alltför giriga eller risktagande banker har sannerligen ställt till oreda.
Allmännyttan är mer eller mindre ett okänt begrepp i USA; och de sämst beställda är hänvisade till så kallade sub-prime-lån, just den typen som nu havererat.
Den Svenska regeringen gör ingen hemlighet av att de föredrar en bostadspolitik där allmännyttan skall ersättas med bostadsrätter.
Avskaffandet av räntebidragen och investeringsstöden har gjort det direkt olönsamt att bygga nya hyresrätter.
Och de hyresrätter som finns kvar, konverteras sakta men säkert till bostadsrätter.
Mats Odells (kd) förslag om en statlig lånegaranti kan i förlängningen få liknande effekter här i Sverige när bostadsmarknaden överhettas och räntorna skenar.
En sådan politik skapar sårbarheter i de finansiella systemen, vilket kan komma till last i framtiden.

Jag tycker att författaren och P1 krönikören Björn Elmbrant sammanfattar problemet elegant:
En regering som byggt mycket av sin politik på att vi alla ska äga våra bostäder, även till priset av överbelåning, kan om några år hamna med skägget i brevlådan.

Vi får hoppas att det inte blir så.