Syrén marscherar i klaveret

Överbefälhavaren, Håkan Syrén, försvarar – för att inte säga: vädjar till den framtida regeringskonstellationen – att den utökade FRA-lagen är en nödvändig del av försvarsverksamheten; jag kan inte annat än se det som en strategisk testballong riktat mot socialdemokraterna. För att spela på politikernas – samt allmänhetens – känslor syftar Håkan till att FRA-lagen hjälper ”våra soldater” i Afghanistan - snacka om att blanda bort korten.

För det första: på vilket sätt ”hjälper” det våra (visserligen i sak tveksamma) aktiviteter i Afghanistan, i och med att FRA får utökade befogenheter, jämfört med idag? Att kunna övervaka och selektivt lagra e-post, chatt, websidekommunikation, bloggar, sms, mobiltelefoner osv. osv. gynnar ingalunda försvarets förehavanden i Afghanistan. FRA gör nytta när det gäller den operativa verksamheten på plats: Underrättelseavdelning vid det lokala högkvarteret, regelbundna lokala signalspaningar med signalspaningsflygplan och båtar, material, personal och kunskap. Sen har vi den tekniska signalspaningen som riktas mot icke-kommunikativa källor, som radar-, navigerings och vapenrelaterade system. Dessa områden har ingenting med det nya FRA-lagen att göra.

Det allvarliga är att Håkan Syrén här medvetet blandar bort korten, när han påstår att det ligger en målkonflikt mellan den personliga integriteten och behovet av försvarsunderrättelser, för knappast beror detta på okunskap.

För det andra är hela FRA-lagen rätt så meningslöst både ur ett underrättelse- och försvarsperspektiv. De främmande militärmakterna eller potentiella terrorister (var är hotbilden förresten?) använder redan idag metoder för att säkert kommunicera via elektroniska media. Ett slag i luften således.

Det finns naturligtvis både säkra och mer osäkra krypteringsmetoder. De så kallade asymmetriska krypteringsalgoritmer, som t.ex. RSA eller AES, är oknäckbara med dagens teknik (över en viss ”nyckellängd”) med kanske väl i framtiden med s.k. kvantdatorer. Den metod som finns till buds idag för alla världens militär- och underrättelsetjänster, är s.k. ”Brute Force” metoden, där man helt enkelt med råstyrka testar alla nyckelkombinationer. En RSA- eller AES nyckel, på 2048 bitar eller mer, kan ta tusentals åt att knäcka ifall all världens datorkraft samarbetade. Det finns en anledning till varför vissa krypteringsmetoder är kommersiellt förbjudna i USA (och tills nyligen i även Frankrike).

Detta utspel får väl ses som en trevande mot socialdemokraterna; och jag hoppas att detta inte leder till en blocköverskridande uppgörelse, som försvarsberedningens ledamot Håkan Juholt (s), verkar ge sken av. För till syvende och sist så går det inte att garantera den personliga integriteten, oavsett teknik, oavsett metod. Och att det ukökade FRA-lagen skulle ha några militära betydelser, är bara bull.

FRA,FRA-Lagen,Håkan Syrén