2009-09-23

Matslöseri

Det finns studier som visar att vi i utvecklingsländerna slänger runt en tredjedel (!) av all producerad mat; samtidigt som det råder brist på mat i delar av världen och jordbruksmarken börjar alltmer bli en bristbara. Denna energi- och resursslöseri handlar inte enbart om en fördelningsproblematik – utan har också en direktkoppling mot klimat- och miljöproblemen. Tänk då att det går åt runt 30 kalorier energi för att producera kött som ger runt en enda kalori – detta exklusive förädling, transporter och förvaring. I Sverige slänger vi runt en miljon ton ätlig mat, vilket är jämförbart med utsläppet av koldioxidekvivalenter från 700.000 bilar per år. Detta slöseri sker inom alla sfärer: såväl inom stat, region, kommun, handel som hos slutkonsumenterna.

Konsumentföreningen i Stockholm undersökte i våras hur mycket av den maten som slängs i Stockholmsregionen fortfarande är tjänligt som föda; och mer än hälften av den maten som vi slänger är fortfarande ätlig enligt undersökningen. Vilket är alarmerande. De ökade jordbruksarealerna och det allt intensivare jordbruket slår hårt mot den biologiska mångfalden och bidrar även till övergödning av våra hav och vattendrag. Zaida Catalán upprörs över detta resursslöseri – och uppmanar i ett öppet brev sin dagligvarubutik att agera i frågan; Svaret från butikschefen är inte oväntad: ”vi gör ingenting annat än konsumenterna vill”. Vilken enligt logiken borde också kunna skrivas som: "vi gör som konsumenterna vill". Som Zaida skriver så borde man kunna göra någonting kreativt av detta – även om den rigida livsmedelslagstiftningen delvis kan sätta käppar i hjulet.

Det finns tydligen intressanta och kreativa lösningar i frågan: Stiftelsen gemensamt engagemang har som uppdrag att ta vara på olika slags överproduktion och fördela den till behövande, hjälporganisationer och individer i Göteborg (Tipstack till Kalle).

Men, detta är enbart en lösning på delproblemet med avfall från producenter – hur kommer vi tillrätta med resursslöseriet från början. Kanske måste vi fundera om hur vi mäter effektivitet – en fråga om skalekonomi eller resurshushållning? Man kan med fog påstå att ”marknaden” inte optimerar sådana transaktionen, desto mindre gör så stora koncerner som är beroende av en skalekonomi och snabb omsättning. Suboptimalt när det kommer till klimat och miljö, är bara förnamnet. Småskaligt, lokalproducerat och decentralism kan vara ett sätt att komma vidare.

3 kommentarer:

emmali jansson sa...

Konsum Oxtorget i Växjö (och säkert en massa andra affärer) har börjat med att laga mat på varor vars bäst-före-datum håller på att gå ut. Den färdiglagade maten, vars råvaror annars skulle slängts, säljs i affärens egen bistro. Klimatsmart.

http://smp.se/nyheter/vaxjo/smartmat-i-stallet-for-slangmat(1429405).gm

Alex sa...

http://www.bt.se/nyheter/boras/bts-mammabloggare-hur-ar-det-med-respekten-infor-var-mat(852058).gm

Heiti Ernits sa...

Emmali:

Smart - det är kul att det finns näringar som tar ansvar; mer sådant!

Alex:
Bra rutet! Det är hopplöst mycket mat som slängs i skolor, här finns det mycket att göra...