Industriell ekologi (IE) är en gren inom miljöteknik där det industriella systemet och dess miljöpåverkan studeras ur ett helhetsperspektiv. Den bärande punkten inom industriell ekologi är att vända miljöproblem till affärsmöjligheter genom systemlösningar som nyttjar befintliga teknologiska eller bioekologiska resurser på ett effektivt sätt. IE syftar till att utveckla det industriella systemet till att verka mer som ett naturligt kretslopp.
Industriell symbios (IS) som är den undergren till industriell ekologi, handlar om att koppla samman olika energi- och materiaflöden mellan industrier eller produktionsanläggningar för att nyttja resurser på ett effektivt sätt. Ett vanligt förekommande exempel på IS är att ett företag nyttiggör ett överskott av energi eller en restprodukt från ett annat, ofta närliggande företag.
IS handlar alltså om att skapa samverkan mellan olika aktörer för att uppnå ett gemensamt ekonomisk och/eller miljömässigt nytta. Genom IS kan material- och energiflöden slutas eller optimeras exempelvis genom systemlösningar där ena industrins avfall kan bli råmaterial för en annan industri.
I Linköping utreder man möjligheten att skapa en resurseffektiv systemlösning där miljöprestandan för Tekniska Verken förbättras samtidigt som spillvärme, koldioxid och biogödsel (från rötningsprocessen) används för att (när)producera mat tillsammans med lokala företag (Andersson 2010). Även Norrköping utreder frågan tillsammans med intressenter från näringslivet. Det finns i dagsläget några få aktörer i Sverige som använder sig av industriell symbios (IS) för att producera mat. Tomater som drivs upp i växthus som är olje- eller naturgasuppvärmda beräknas ha den största klimatpåverkan av alla grönsaker som vi äter. Därför är tomatodlingar extra intressanta i sammanhanget.
Sveriges näst största tomatodling heter Elleholms tomatodling AB och är ett familjeägt Blekingeföretag med ett 20-tal anställda. Odlingen sker i ett växthus som är 2.55 hektar stort och som värms upp med överskottsvärmen från massabruket Södra Cell. Växthuset har ett maximalt effektbehov på 6.6 MW under årets kallaste dagar och kräver årligen 7500 MWh från industrin (ibid). För att ytterligare öka produktionstakten i anläggningen sprutas koldioxid (överskott) från en annan närliggande industri industri in i växthuset. Växthuset producerar 1.350.000 kg tomater per år (cirka 100.000 tomater per dag).
. Tomater som produceras i växthus som nyttjar industriella överskottsresurser kan ha uppemot 80 gånger mindre klimatpåverkan än tomater odlade i konventionella växthus (Andersson 2010). En genomsnittlig odling i Sverige bidrar med 0.941 kg koldioxidekvivalenter per kg tomater; biobränsledriven tomatproduktion bidrar med 0,446 kg CO2-ekv; produktion som drivs av fossila bränslen bidrar med 2,381 kg CO2-ekv; Elleholms tomatodling 0,053 kg CO2-ekv och industriell symbios för Tekniska verken i Linköping beräknas bidra med 0,012 kg CO2-ekv/kg tomater (Andersson 2010:56).
Det finns således stora miljö- och klimatvinster att göra med industriell symbios, samtidigt som miljöprestandan för industrierna ökar tack vare att spillenergi och andra slags biprodukter nyttjas på ett effektivt sätt. Motionären tror att det finns utrymme för lösningar som bygger på industriell symbios i Borås. Staden bedriver storskalig fjärrvärme- och biogasproduktion som genererar restprodukter som går att nyttja för olika ändamål.
Därför föreslår miljöpartiet de Gröna:
Att kommunfullmäktige rekommenderar att Borås Miljö och Energi AB undersöker tillsammans andra berörda aktörer och förvaltningar förutsättningen för industriell symbios (IS) och realistiska tillämpningar tillsammans med näringslivet och adekvata organisationer.
Referenser
Andersson, Stina (2010) “Resurseffektivare energi- och växthusföretag genom industriell symbios”. Linköpings Universitet.
