Rymden på tapeten.

Lejonparten av samtalsämnen idag berör just rymden, inte så konstigt kanske, när vår kära Christer sitter fastspänt innuti en jättebomb innehållandes tusentals ton flytande sprängdeg.
Även Bush Junior bidrar till debatten - även Stephen Hawkings hänger på - och vädrar sina utopiska planer. Man brukar ju prata om nykolonialism, kanske skall man börja prata om den kosmiskaimperialismen istället, och i rymden finns inga terrorister, än....

Men, det finnas andra infallsvinklar.
Kosmonauter och austronauter som har vistats i rymden och sett jorden nedanför sig i hela sin härlighet, brukar beskriva denna upplevelse som djupt profan, nästan som en andlig utlösning.
Man brukar så att säga, nå en insikt, en känsla av förståelse, känsla av sammanhang och empati med människor, natur och djur.
Inte sällan har ateister blivit troende.

En tanke har slagit mig, varför inte låta skicka ut alla människor i omloppsbana ett dygn eller två? Ekonomiskt oförsvarbart, nja, snarare tvärtom, den långsiktiga ROI (Return On Investment) kommer att uppnås, och till på köpet överlever Gaia.

Folk som, mot all förmodan, inte låter sig omvändas, kan bosätta sig permanent på månen, det är faktiskt inte så kallt där som man kan tro, vi kan ju skicka med dem lite kärnavfall att värma sig med, värmen håller ju trots allt i tiotusentals år...