Lagring av Energi börjar bli en intressant lösning, både ekonomiskt och ur miljösynpunkt, tekniken utvecklas fort, och forskningsinsatserna ökar i antal.
I Sverige genereras det ett nettoöverskott av energi, räknat på årsbasis, dock har vi ett underskott under vintern när det är som kallast, och vi tvingas därmed att importera el, som sällan är den renaste.
Skulle vi däremot kunna lagra all den energi, som vi exporterar till andra länder under sommarmånaderna, samt ta tillvara på all spillenergi, skulle vi inte behöva importera, utan snarare exportera el året om.
Det pågår mycket intressant forskning för tillfället, och det finns redan många olika metoder att lagra energi, som till exempel: högeffektiva batterier, vätgas/bränsleceller, svänghjul, supraledande magnetiska energilager, superkondensatorer, pumpkraft osv.
Men så länge vi har kärnkraft, och ett väldigt ineffektivt energiutnyttjande, kommer investeringarna att gå trögt.
Men det finns exempel på orter i Sverige som börjat investera i liknande projekt.
Bland annat planerar sydkraft och Malmö Stad säsonglagra energi i underjordiska grundvattenmagasin, så kallade akviferer.
Under sommarmånaderna har de ett energiöverskott, från bl.a. avfallsförbränning, spillvärme från industri, solvärme och värme från kylanläggningar.
De räknar med att kunna lagra omkring 50GWh energi per år, det motsvarar en utsläppsminskning på 14.000 ton koldioxid och 324 ton kväveoxider.
Tekniken finns (dock inte alltid kommersiellt), och utvecklas ständigt. Det bedrivs en intensiv forskning, men tekniken i sig kommer inte att lösa alla problem, det krävs målmedvetna politiska beslut och investeringar, satsningar i grön-teknologi, mer pengar till forskning, och en bred politiskt förankring;
Skall vi uppnå en 30% minskning av koldioxidutsläppen till 2020, så måste vi agera kraftfullt och i detta nu!
Mer läsning för den nyfikne:
Energilagring
2007-01-16
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Intressant. Jag har själv irriterat mig över att det forskas så lite om, och satsas så lite på, just energilagring. Med energilagring och energisnålare apparater, lampor och så vidare kommer vi en bit på vägen.
Kombinerat med en kontinuerlig utbyggnad av olika alternativa förnyelsebara energislag kommer vi ännu längre. Det som oroar mig är hur lång tid det kommer att ta. Som jag ser det har vi ett akut problem, och det är utsläpp av fossila bränslen, som är ett globalt problem som måste lösas snabbt.
Här tror jag att dels att pumpa ner koldioxid i gamla oljefält och liknande kan vara en intressant lösning att titta på, en annan är att driva våra kärnkraftverk med Torium istället för Uran, för att på så sätt bland annat slippa den Urananrikning som idag kostar en hel del energi (Torium kan man stoppa in direkt i en reaktor), samt få avfall med 500 års halveringstid istället för hundratusentals år.
Kärnkraft är ingen långsiktig lösning, men med Toriumreaktorer (många befintliga reaktorer kan byggas om) så kan vi få andrum nog att ta oss igenom den nuvarande situationen, något jag är orolig för att vi inte kan om vi skall avveckla kärnkraft samtidigt som alla fossila bränslen.
Det finns fler fördelar med Torium istället för Uran, kolla mitt inlägg här om du vill veta mer:
http://gardebring.com/2007/01/318.html
först en liten kommentar om ordval; du kanske menar "sällan den renaste energi" i stället för "inte sällan den renaste energi" nånstans i sista stycket.
En annan sak man bör se på är hur man ska minska beroendet av just elkraft på vintern. Något som höjer vårt behov av el hela året runt är just de få dagar varje år man behöver sjukt mycket el under vinterhalvåret. Ställer man om de direkteluppvärmda husen till exempelvis pelletsförbränning eller bergvärme kan vi sänka taket ordentligt. Om man ska se på spännande energilösningar så är det intressant att ha koll på Samsö (Danskt ö) som i princip är självförsörjande på energi sedan en period tillbaks.
Anders:
Intressant! skall läsa inlägget.
Att driva kärnkraftverk med Torium, kan vara ett alternativ, dock måste jag medge även den lösningen inte är helt långsiktigt, då torium precis som uran finns i begränsade mängder (fast torium är tre gånger vanligare i jordskorpan än uran).
Och infinner sig inte den politiska viljan att avverka kärnreaktorer i världen, så är ju definitivt Torium som bränsle mer intressant.
Anna:
Tack, det blev rätt tokigt där ;)
Skall definitivt kolla upp Samsö...
Kombinerar man t.ex. pellets, med solfångare och sen även tar tillvara på frånluftsvärmen i hushållen, kommer man definitivt långt.
Jag ser inte toriumreaktorer som ett långsiktigt alternativ, snarare en energiform som vi kan använda i kanske 50-100 år. Det akuta problemet idag är att få ner koldioxidutsläppen, och där måste vi göra en samlad insats, energisnålare maskiner, effektivare energilagring, flera förnyelsebara energikällor, OCH även mindre PK förslag, som toriumdrivna reaktorer och koldioxidlagring i gamla oljefält. När det akuta problemet är avvärjt så bör man först jobba på att få bort de koldioxidlagrande kraftverk som finns och därefter även toriumbaserade kärnkraftverk. Men vi kan inte göra allting på en gång, risken då är istället att allting drar ut för mycket på tiden och vi får en klimatkatastrof.
Om 40-50 år är förhoppningsvis också fussion en realitet, och då kan vi i princip luta oss tillbaka och utnyttja hur mycket energi vi vill i tiotusentals år framöver.
jag hittade en artikel jag läste om Samsö i Gp för nån månad sen.
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=314548
Skicka en kommentar