I herrens år 1894 satte sig svenske kemisten Svante Arrhenius ner i ett försök att beräkna hur atmosfären skulle reagera om halten av koldioxid steg eller sjönk.
Han spådde att vi skulle få en ny istid, ifall koldioxidhalten halverades, omvänt skulle en fördubbling innebära en temperaturhöjning med fem till sex grader.
För att begripliggöra sina upptäckter för allmänheten och lekmännen, jämförde han processen med ett växthus. Ett nytt begrepp föddes, den svenske kemisten är därmed pappa till begreppet växthuseffekten.
Det lustiga, eller skrämmande i sammanhanget, är att Arrhenius beräkningar ligger tydligen väldigt nära de siffror som den internationella klimatpanelen IPCC nu använder(!)
Men han trodde dock själv att det skulle ta tusen är, innan koldioxidhalten blev så hög som den är idag.
Källa: Illvet.
2 kommentarer:
Synd att han räknade "fel" på nåt årtusende...
Verkligen...Ett klimatdebatt på 30-talet istället, hade gjort nytta =)
Samma ödes ironi gäller matematikern Sir Gilbert Thomas Walker. Som gjorde en banbrytande insatts när det gällde väderberäkningar av El Nino, i en tid där datorer inte existerade.
Han var en av de första som såg på sambandet i väderförhållanden i världen, som dittills ansetts som isolerade företeelser.
Hans resultat avfärdades därmed av en enig forskar kår.
Först 60 år senare fick han upprättelse.
Skicka en kommentar