Vaknade till en kraftig dimma som obarmhärtigt svept Borås i sin tjocka slöja.
Det är fascinerande med dimma, den äger i sig två motsatta egenskaper, den ena är att fördunkla och den andra är att uppenbara, kryptiskt måhända men jag skall förklara.
Det paradoxala är att det finns fenomen som annars finnes i det fördolda, och som plötsligt uppenbarar sig när dimman sveper över mark och land.
Det jag framförallt talar om är de väldigt vackra spindelväven, som tillsynes plötsligt invaderat varenda vrå och bebyggelse.
De finns överallt, plötsligt synliga för blotta ögat, stora som små, högt som lågt, de är i legio.
Njut, betrakta dessa vackra skapelser, ty så snart dimman lyfter försvinner även de magiska vävarna. Det är det jag kallar för dimmans paradox.
2007-04-13
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Visst är det vackert med spindelväv när den sitter på rätt person ;-)
Speciellt på dig, kära spindelmannen =)
Vilken fin reflektion! Noterade detsamma, men utan att formulera något så fint inlägg.
Ska hålla ögonen öppnare nästa dimma...
Skicka en kommentar