2007-04-12

Sånger från Förr (Del II)

(Sånger från förr Del I)
Skolväsendet i det Sovjetockuperade Estland skiljde sig markant från Sveriges mer öppna och liberala skola, och än en gång häpnades jag över kontrasterna vid ankomsten.


(Estniska flaggan)

Skoluniformen, en blå sådan, var obligatorisk och skulle hållas ren, och dessutom fick vi alla bära en stjärnformad Lenin knapp, då Lenin symboliserade lärandet, och sades ha myntat uttrycket, ”Lära, Lära, Lära” (på Estniska ”õppida, õppida, õppida”).
(Citatet är egentligen ” Õppida, Õppida, Õppida, Õppida kommunismi”, har jag fått klart för mig nyligen, dock fick vi barn endast ta del av den första delen av citatet)
Från och med tio års ålder gick de flesta eleverna med i den kommunistiska barnorganisationen Pionjärerna (jmf med scouter), därmed steg man i graderna och fick ett rött skärp till uniformen.
Det var brukligt att man sedan avancerade till Komsomol, kommunistpartiets ungdomsförbund, och fick ytterligare en Leninstjärna.
Det bör också påpekas, att skolorna i Estland var segregerade, den ryska delen av befolkningen hade egna skolor, där all undervisning skedde på ryska, vilket självklart ledde till en kulturell och språklig segregation, vilket fortfarande är ett problem idag.
Disciplinen var stenhård, handuppräckning skedde efter speciella mönster, och läxförhör med tillhörande betyg gavs efter varje lektion.
Därmed inte sagt att det inte fanns stökiga elever, elever som led av koncentrationssvårigheter eller andra affekt.
De eleverna behandlades ytterst hårdhänt av lärarkåren, vilket oftast innebar fysiskt eller psykiskt bestraffning.
Hamnade man efter, eller hade lite högre inlärningströskel, så fanns det inte hjälp att få, det vill säga inga specialpedagoger eller extra lektioner, var och en fick reda sig själv.
Vi hade så kallade läxböcker, som innehöll veckans schema, där läraren gav betyg efter varje presentation eller läxförhör, däribland även på uppförande. Betygen fick man redan från och med förstaklass.
Läxboken var man tvungen att ta hem efter skoldagen och komplettera med målsmannens underskrift, vilket oftast var ångestladdat, speciellt om det gick dåligt på ett läxförhör.

Låter det tufft? Ja, det var det för många, speciellt för de som hamnade efter i skolan eller hade andra svårigheter som bidrog till ett sämre studieresultat.

Känns några av idéerna igen från dagens skoldebatt? Men skillnaden är att den Estniska skolpolitiken dikterades av kommunistiska centralkommittén, och inte av ett liberalt parti =)

2 kommentarer:

Thomas Svensson sa...

En mycket bra jämförelse, Heiti. Jag kan ibland hålla med folkpartisterna om att det blir för mycket flum i skolan, speciellt tycker jag förstås att naturvetenskapen borde kunna läras ut lite bättre. Men, i det stora hela är det förstås precis som du antyder: En välordnad skola med lydiga elever är framför allt en önskedröm för propagandaministrar, för dem som är rädda för självständigt tänkande ungdomar.

Heiti Ernits sa...

Håller med...

Medicinen är fortfarande god pedagogik och lärarkompetens, fler regleringar,och hårdare tag är endast ett försök till symptombehanligt...