Bräcklig kunskap

Vissa föreställningar och kunskaper tar vi förgivet utan att reflektera medan andra vetenskapliga sanningar lever vidare trots att de en gång blivit motbevisade. När det sker stora förändringar inom ett vetenskapligt område kallas detta för ett paradigmskifte, ett begrepp myntad av vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn. När verkligheten avviker från vad man skulle kunna vänta sig av paradigmet, kallar Kuhn för anomalier. Det är inte heller helt ovanligt att antalet anomalier ökar med tiden, ackumuleras och när dessa är i tillräckligt många i antal, så kan det leda till ett paradigmskifte. Jag läser vidare i boken ”Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper” och upptäcker till min förvåning att bland annat behaviorismen, som fortfarande är en levande teori inom många psykologiska och angränsande vetenskaper, redan motbevisades av psykologen Tolman på 1930-talet (!). Behaviorismen lever och frodas trots att Edward Tolman visade att råttor viss kunde lära sig saker utan att få belöning, tvärtemot en av behaviorismens grundläggande faktasatser.
Det får mig och reflektera över hur bräcklig grund våra kunskaper vilar på; dagens sanningar kanske aldrig har varit några sanningar. Ibland är det nog både tryggare och bekvämare att bortse från faktum som motsäger den förhärskande idén.