Alternativa företagsformer: gör om Svenska spel?

Knappast har någon missat den massiva utförsäljningen av statliga bolag som regeringen nu ivrigt verkställer; den ideologiska ledstjärnan tycks vara att ”marknaden”, i form av vinstdrivande privata bolag, enkom löser alla ”problem” som regeringen ser med de statligt ägda bolagen. Det besynnerliga är att analysen, om hur detta kommer att slå mot samhället i sin helhet, lyser med sin frånvaro. Den grundläggande tanken bakom allmännyttiga företag och/eller bolag är att de har en allmännyttig funktion i samhället; det kan handla om att ALLA människor behöver läkemedel, energi, järnvägar, post, telekommunikationer med mera. Allmännyttiga företagen kan också ha en reglerande verkar, som t.ex Svenska spel, eller ha en konkurrensutsättande verkan, i en tid där allt fler företag börjar anta oligopola former, t.ex. SBAB. Få kan väl argumentera mot att sådana bolag behövs i ett komplext och sammansatt samhälle.
Dock är debatten oftast enkel(två)spårig : Statliga bolag kontra de privatägda. Man skall inte heller sticka under stol med att det i dagsläget finns en hel del problem i några av de statligt ägda bolagen, vilket delvis beror på att många av bolagen är vinstdrivande; Vattenfall slår dövörat till när det gäller de statliga miljödirektiven och fortsätter att bygga kolkraftverk och satsa på kärnkraftverk i andra länder, samtidigt som de konsekvent ignorerar utbyggnaden av förnyelsebar energi. Svenska spel (läs tidigare inlägg om detta) driver en aggressiv marknadskampanj vilket i sig motverkar själva existensberättigandet för ett spelmonopol.
SJ höjer biljettpriserna trots att vi borde stimulera fler människor att ta tåget istället för bilen eller flyget.
Förtroendet för de skattefinansierade statliga bolagen minskar kraftigt från allmänheten, vilket är oerhört olyckligt, då du och jag också är delägare. Miljöpartiet har länge försökt nyansera debatten genom att lyfta fram alternativa företagsformer; här måste vi våga tänka nytt och jag tror att Sverige är definitivt mogen att ta debatten. De alternativa allmännyttiga företagsformerna är i legio: Allmänintressebolag (Public Interest Company), Community Development Corporations (CDC), Gemenskapsföretagande (Community Business), Bolagsbolag, Kreditgaratiföreningar, Allmännyttiga kooperativa företag (SCIC), Community Interest Company (CIC) för att nämna några. Den viktiga poängen med flera av dessa företagsformer är att de inte nödvändigtvis är vinstdrivande och att de har en ”demokratisk” organisationsstruktur med flera olika intressenter istället för en klassisk styrelse. Därför läser jag med stort intresse rapporten som har tillkommit i ett samarbete mellan företagsforskaren Karl Palmås och miljöpartisten Carl Schlyter.
Vi måste våga lämna höger-vänster perspektiven på företagsformerna och tänka nytt; för att citera Karl Palmås:

”Svenska modellen utformades av experimentella politiker och ekonomer till både höger och vänster. Samma experimentella anda måste råda i fortsatta diskussioner om den offentliga ägandets framtid.”


Politikerbloggen har snappat upp att Miljöpartiet kan tänka sig att göra om Vattenfall till ett allmännyttigt företag för att komma tillrätta med elpriserna och miljösatsningarna.

Läs också foldern om lokal ekonomi, och för den som söker mer information finns New Economics Foundation.