2008-09-14

Cogito ergo sum...

….yppade René Descartes och världen den skälvde. Alltså, ”Jag tänker alltså finns jag”; denna fras reducerade människan till en ö ­- en självgående och fristående automat som reagerar på yttre stimuli -- en kugge. Filosofen Martin Heidegger nöjde sig inte med denna beteckning och myntade därmed parafrasen ”Jag bryr mig, alltså finns jag”. Inte helt tokigt -- men frasen ”Vi bryr oss, alltså finns vi” (Curamus ergo sumus) skulle kanske kunna vara en förbättring som tveklöst skulle falla Heidegger på läppen. Eller varför inte ”Vi känner, alltså finns vi” eller varför inte ”Vi tillbliver alltså finns vi” om man skall troGilles Deleuze

Ingen människa är en ö, sig självt tillräcklig, varje människa är en del av världen, en del av det stora hela”. (John Donne)

2 kommentarer:

Thomas Svensson sa...

Descartes fras betyder väl egentligen "jag tänker, alltså finns jag" eller möjligen "...därmed finns jag". Jag har inte uppfattat hans uttalande som att han uppfattar människan som "en självgående och fristående automat ... - en kugge", utan bara som ett argument mot idealismen och en utgångspunkt för att förutsättningslöst söka förstå världen. Jag uppfattar vidare resultatet av detta hans försök som helt misslyckat, han tvingades konstatera att "Gud" gör det uppenbart för oss när vi ser en sanning; objektiva sanningskriterier står inte att finna.

Din slutsats tror jag inte alls Descartes skulle protesterat mot.

Heiti Ernits sa...

Alldeles riktigt, har ändrat från "därför" till "alltså"...

Man brukar hänvisa till Descartes att det var hans filosofi som grundlade(snarare befäste) den strikta dualismen som genomsyrar hela den västerländska filosofin.
Citatet visar den strikta dudelning mellan "Jaget och det andra"...
Vidare menar många att rovdriften på natur/djur fick oanade höjder efter denna paradigmskifte i vetenskapens historia. Naturen/Djuren kom att ses som passiva, mekaniska och själlösa - dvs. medel för exploateting. (Se t.tex. Merchant i "The Death of Nature")
Vidare blev Naturen någonting som skulle underkuvas blott ett medel....Den strikta rationalitets-strävan tog också sitt avstamp i denna filosofi. Dvs. känslorna blev någonting negativa - störande för tankeverksamheten. Oönskvärda.


Men visst, ur ett kunskapsteoretisk synpunkt menade René att den enda vi kan vara riktigt säkra på är att vi tänker (eller tvivlar)....




....När det gäller att vara en automat så menade Descartes att kroppen styrs av mekaniska och förutbestämda rörelser....osv...

Man kan säga att Descartes var den bidragande orsaken till att den mekanistiska naturfilosofin slog igenom på bred front...

Naturligtvis är det inte Descartes som är skyldig till detta. Utan hans filosofi hade en enorm impact på den västerländska filosofin / samhällsbyggandet...

Damasio har jag för mig att du gillar?
http://www.sfbok.se/asp/artikel.asp?VolumeID=64306