Trots att det pågår en intensiv debatt om ekonomiska teorier och bristerna i de finansiella systemen har miljöpartiet – tyvärr – inte tagit tillfället i akt att debattera de ekonomiska grundvalarna.
Forskning finns det gott om – även om de alternativa ekonomiska teorierna tyvärr tidigare drunknat i det miltonska bruset.
Som det ser ut nu är risken att debatten fastnar i regelträsket – man skall hålla i minnet att den Amerikanska ekonomin en av de mest regelmättade ekonomierna i världen. Jag menar inte att marknaden skall vara oreglerad – tvärtom – men man bör inte ha en övertro på reglernas verkan.
Det gäller att förändra ekonomin i grunden – dess filosofi.
Risken är överhängande att denna finansiella kris enbart är att början till något större om man får tro på de ekologiskt orjenterade ekonomerna. Därför är det oerhört viktigt att börja fundera på hur man kan bygga robustare och mer redundanta ekonomiska system. System som är mindre komplexa och mer öppna.
En filosofi – som kan vara giltig i en globaliserad och ’osäker’ värld – är att försöka bygga organiska och decentraliserade ekonomier istället för att finansiella kolosser; Bazaarer istället för katedraler. Rhizomatiska strukturer och bottom-up istället för top-down-tänk.
Forskning finns det gott om – även om de alternativa ekonomiska teorierna tyvärr tidigare drunknat i det miltonska bruset.
Som det ser ut nu är risken att debatten fastnar i regelträsket – man skall hålla i minnet att den Amerikanska ekonomin en av de mest regelmättade ekonomierna i världen. Jag menar inte att marknaden skall vara oreglerad – tvärtom – men man bör inte ha en övertro på reglernas verkan.
Det gäller att förändra ekonomin i grunden – dess filosofi.
Risken är överhängande att denna finansiella kris enbart är att början till något större om man får tro på de ekologiskt orjenterade ekonomerna. Därför är det oerhört viktigt att börja fundera på hur man kan bygga robustare och mer redundanta ekonomiska system. System som är mindre komplexa och mer öppna.
En filosofi – som kan vara giltig i en globaliserad och ’osäker’ värld – är att försöka bygga organiska och decentraliserade ekonomier istället för att finansiella kolosser; Bazaarer istället för katedraler. Rhizomatiska strukturer och bottom-up istället för top-down-tänk.
Att tänka glokalt och bygga lokalt kan vara en devis. En annan filosofi är att bygga system som engarerar många människor, bryter upp hierarkier, är demokratiska, är ekologiskt medvetna, tar socialt ansvar och utnyttjar den ackumulerade kunskapen hos människor.
Vi kanske når en bit på vägen via pro-am-ekonomier, bolagsbolag, allmänintressebolag, gemenskapsföretagande, kooperativ, frivilligorganisationer, alternativa banker, samhällsutvecklingsföretag, sociala företag, allmännyttiga företag, ekonomiska föreningar, eller lokala och glokala ekonomiska initiativ osv. Men framför allt känner jag att debatten måste intensifieras medan järnet är varmt.
De Neo-liberala ekonomiska teorierna har fått sig ett välförtjänt törn. Laisses-Faire marknaden bör förpassas till de obskyra teoriernas skamvrå.
Miljöpartiet öppnade i våras upp för nya tankar kring elmarknaden -- på samma sätt måste vi våga komma med nya idéer när det gäller ekonomin.
Thomas Svensson är inne på liknande tankar.
3 kommentarer:
Jag håller med dig om att vi behöver ett nytt ekonomiskt system, det marknadsliberala har avgörande brister. En brist är just den okontrollerade dynamiken i marknaden, vars självreglerande mekanismer skapar instabilitet med mänskliga tragedier som följd. En än större brist är den fullständiga frånvaron av långsiktighet i marknadsmekanismerna, som vi ju nu ser resultatet av i klimatproblematiken.
Men, det system vi har är inte medvetet ”skapat”, det är ett resultat av en lång evolutionär process bestående av kapitalism, kolonialism, klasskamp, teknisk utveckling, finanskriser och återhämtningar och det låter sig knappast heller medvetet avskaffas i någon hög takt. Vi vet ju nämligen inte hur alternativet ser ut.
Därför tror jag det är nödvändigt att arbeta på två fronter. Den ena består i att finna regleringsmekanismer för den befintliga marknadsliberala ekonomin för att hindra en fortsatt skövling av naturen, den andra i att pröva nya ekonomiska vägar som möjligen kan växa sig till kilar i den etablerade ekonomin och så småningom faktiskt konkurrera ut den. Framtiden för denna andra, ack så intressanta, front är emellertid svår att sia om och vi kan inte nöja oss med att hoppas på den. Den avgörande delen av ekonomin, den som förser oss med det mesta av våra livsnödvändiga produkter kommer säkert för en lång tid framöver att styras av marknadsliberalismen, och den måste regleras för att rädda demokratin och rädda vår jord.
Jag anar en alltför stor tilltro till ”forskning” i dessa frågor i ditt inlägg. Det är viktigare, tror jag, att klarlägga och sprida de exempel som finns på alternativa ekonomiska organisationer. Karl Palmås gör ju det i den skrift om allmänintressebolag som du refererar till, mera sånt!
Reinfeldts groda: http://www.youtube.com/watch?v=PdvHz4camx8
Ja, bristen på långsiktighet är ytterst påtaglig – även den ekonomiska litteraturen ondgör sig över denna föränderliga värld. Man skapar då ekonomiska förhållningssätt för att minimera osäkerheterna och detta leder till kvartalsekonomi och kortsiktighet. Kolla t.ex. Just-In-Time (JIT) filosofin inom ekonomin som är den direkta orsaken till att vi har rullande varulager.
http://en.wikipedia.org/wiki/Just-in-time_manufacturing
Jag håller också med om att det inte är någonting som är ”medvetet” skapat. Däremot finns det olika avarter och ekonomiska inriktningar. T.ex. så stod ju det Miltonska ekonomiska paradigmet starkt innan finanskrisen – Milton är ju de neo-liberala-ekonomiernas fader. Därmed inte sagt att alla har tagit Miltons teorier rakt av. Hur man tillämpat olika ekonomiska filosofier skiljer ju sig mellan länderna i olika grad.
Jag håller också med om att marknaden måste regleras – inte bara på kreditsidan: med mer öppenhet, enklare ekonomiska instrument och mindre risktagande. Utan också till förmån för en långsiktighet och en ekologiskt medvetenhet och socialt ansvarstagande.
Däremot finns det risker med att behålla dagens strukturer intakta – vi ser ju hur sårbart det i grunden är. Det här är bara en liten skälvning om man jämför med när oljan tar slut, energi- och råvaropriserna ökar, klimatförändringarna accelererar och människor världen över börjar göra uppror. Om man skall ”räkna” pessimistiskt så bör man räkna med ett eventuellt storkrig i framtiden.
En totalt frisläppt global marknad är oerhört dålig på att prognostisera och approximera. Tänk eko- eller vädersystem. Motsatsen, den socialistiska system är lika dålig på detta. Därför bör vi försöka bygga alternativa ekonomiska system. Som inte är lika känsliga och beroende och som är bättre på att resursallokera och ta ett samhällsansvar.
Det var inte meningen att påskina att jag har en alltför stor tilltro till forskningen. Snarare var det en vink för alla debattörer att det finns information att ta del av när det gäller alternativa system och ekologiska ekonomiska teorier. Ty när det kommer till debatt så måste man påvisa teorier som har en viss giltighet. Även om det i grunden är tyckande, så ger det i debatterna en viss tyngt. Det gäller att få igång en spridning av att det finns alternativa synsätt – som ändå får väl anses vara vetenskapliga.
Skicka en kommentar