2008-11-30

Capitalism 3.0

Journalisten och affärsmannen Peter Barnes gav för två år sedan ut boken ”Capitalism 3.0 - A Guide to Reclaiming the Commons” där han förfäktar idén om att vi måste ”återta” våra allmänningar i form av ekosystem, kultur, samhälle och naturresurser. Barnes söker efter kreativa och konkreta metoder för att prissätta det som idag (ut)nyttjas ”gratis” (eller till ringa kostnad) av företagen – och till syvende och sist av oss konsumenter. Boken problematiserar de växande ekonomiska klyftorna och det faktum att de parter som saknar egen talan – ekosystemen, djur och de framtida generationerna - inte tas hänsyn till i dagsläget. Våra gemensamma tillgångar är våra allas födslorätter enligt Barnes.

Barnes gör i boken en kort idéhistorisk expose över den (Amerikanska) ekonomisk-filosofiska utvecklingen, och redogör för tesen att kapitalismen har genomgått två generella faser. I den första fasen kunde man skönja tendenserna till en knapphetsekonomi där den ekonomiska filosofin gick ut på att hushålla med resurser som ansågs som ändliga – befolkningen (i en Amerikansk kontext) var ”relativt” fattigt. Den andra fasen handlar om övergången till en ymnighetsekonomi som kan sägas ha löpt amok. Tillgången är långt mycket rikligare än efterfrågan, vilket gör att efterfrågan ständigt måste stimuleras med olika åtgärder: Med sargad miljö, skenande klimat och utslagna människor som följd. Den gröna civilisationskritiken känns genomgående väldigt bekant.

För att göra en liten utvikning så tycker jag att det intressanta är att Barnes använder sig av datorterminologi: Kapitalism 3.0 Kan sägas vara den tredje vägen; En uppgraderad version av det rådande ekonomiska systemet. Antigen gör han det för att vara pedagogisk – och för att poängtera att vi inte skall omkullkasta hela det ekonomiska systemet snarare bygga vid sidan av, komplettera, uppgradera, koppla på add-ons och plug-ins: att ändra de kapitalistiska algoritmerna. Det intressanta är att det finns filosofiska strömmingar som menar att samhället inte bör ses som en motor (motortänk) där den snarare bör ses som oerhört många parallellt arbetande datorer/program/algoritmer (datortänk). Och samhällsförändringar inte bör ses som att man bör kasta sten i maskineriet/kuggarna (ex. via protester) utan att man snarare bör ”hacka” lösningar som man ”kör/exekverar” vid sidan av: precis som Barnes ber oss göra.

“Capitalism – no longer a closed, motor-like machine that circulates capital and desire – is seen as an open structure, subject to rearrangement.” (p 79) [..] the aim is not to dismantle or disrupt social processes, but to modify them in a very tangible manner. (p 82)”
Karl Palmås och Otto von Busch, Abstract Hactivism, 2006

“Capitalism is the almighty operating system of our lives […] But who is in charge of this operating system? Who wrote it? Who maintains it? Who protects it from viruses? Who reboots it when it crashes? So here’s the big question: can we the people – civil society – take charge? Can we rewrite the capitalist code? [...] In other words, can we turn capitalism into an open source design project and make it more sustainable and responsible to our and future generation’s [sic] needs”
38 Adbusters Magazine, September/October 2006 issue.


Den grundläggande tesen i boken – att internalisera kostnaderna - är fundamental inom miljöekonomin: det vill säga att de ekonomiska aktörerna (ex. företag) måste internalisera de kostnaderna som idag benämns som externaliteter (eller rättare sagt negativa externa effekter). T.ex. att företag måste ta hänsyn (betala kostnaden) för de negativa effekterna av t.ex. utsläpp eller nedsmutsning. Svårare är det dock att komma överens om ett ramverk som kan appliceras i praktiken – miljöskatter, kvoter och utsläppsrätter har i praktiken inte visat sig vara så effektiva.

Men Barnes går djupare än så. Han menar att våra allmänningar (”Commons”) i form av samhälle, naturresurser (ex. luft, jord, vatten, råvaror), livsuppehållande ekosystem (som ex. producerar vår mat och renar våra utsläpp), kultur och det offentliga rummet tillhör oss alla; Problemet är att vi tar dessa mekanismer på förhand givna och låter företag exploatera de gemensamma allmänningar gratis. Vi konsumenter betalar för resursomvandlingen där resurserna är så gott som gratis (eller oerhört billiga) för företagen – vilken är ju egentligen rätt märkligt.

Barnes menar att företagen inte enbart skall betala för de externa effekterna utan också betala ”hyra” för våra gemensamma ekosystem, det offentliga rummet (kultur, reklam) och de gemensamma naturresurserna som exploateras (resursomvandlas). Tanken är inte att privatisera våra allmänningar, utan egendomliggörliga dessa för hela mänskligheten. Det vill säga: skifta maktbalansen till förmån för alla människor, djuren, ekosystemen och de kommande generationerna.

Barnes förslag på lösning för att bygga sådana fördelningsmekanismer är genom att anlägga lokala, regionala och globala Stiftelser (”Trusts”); Barnes är skeptiskt mot politiska styrmedel (ex skatter/kvoter/utsläppsrätter) som tenderar att bli kortsiktiga och drivna av egenintressen, men utesluter fördenskull inte politiken som medel. Stiftelserna skall vara politiskt och ekonomiskt oberoende och styras via tydliga och väldefinierade protokoll. Stiftelserna skall vara demokratiskt representerade samt även ta hänsyn till dem parter som inte kan föra sin egen talan – t.ex. kommande generationer, ekosystem och djur.

Pengaflödet (hyran) som går genom stiftelserna skall fördelas rättvist över hela befolkningen. Fördelningsmekanismerna kan variera beroende på stiftelsens uppdrag men en viss del bör, enligt Barnes, gå tillbaks till samhället (”Public Commons”) samt till att återställa eller skydda redan havererade - alternativ känsliga – ekosystem. Det är en viktig att tala ekosystem mer generellt än bara det som vi på vardagsspråk uppfattar som ett ekosystem (naturen), utan även inkludera tankar, kultur och icke-mänskliga aktörer. Vi måste sträva efter att ekosystemen måste bli mer ”levbara” ---

Få kan nog förneka svårigheterna med att bygga upp ett sådant system; men samtidigt är idéerna oerhört kreativa och fria från ideologisk låsning, vilken gör att det finns potential för en bred överenskommelse mellan de olika politiska bastionerna. Vi får inte vara rädda för att experimentera och samarbeta över gränserna. Vi kan börja på den lokala nivån. Vår gemensamma framtid står på spel ---

Den som säger att det inte går, bör fundera på Grameen Bank – det var också ”omöjligt”. Framtiden är öppen: den väntar på att byggas.


"You never change things by fighting the existing reality. To change something, build a new model that makes the existing model obsolete."
Buckminister Fuller


Rekomenderad läsning:
-------------------------
1. Peter Barnes - Capitalism 3.o (som nedladdningsbar PDF)
2. Palmås, Busch - Abstract Hactivism
3. Palmås - Att Hacka Ekonomin
4. Christer Sanne om Capitalism 3.0 (DN-Debatt)
5. J.K. Gibson-Graham - The End of Capitalism (As We Knew It)
6. George Soros - Den Globala Kapitalismens Kris
7. Palmås - Allmänintressebolag
8. David Bornstein - How to Change the World (Social Enterpreneurs and the Power of New Ideas)


, , , , , , 99-Generationen, , , , , , , ,, , , , , , , , , ,

7 kommentarer:

Emma sa...

Partistyrelsen nästa för dig, eller hur?

Thomas Svensson sa...

Härligt Heiti! Denna hyllning är Barnes verkligen värd.

Jag håller förstås med om att det inte är lätt att genomföra hans idéer, men idéerna är ändå något nytt. Och som du påpekar, Grameen bank lyckades ju med ett storverk som varken höger, vänster eller grönt hade trott.

Att lita till någon allmän moralisk upprustning tror jag helt enkelt inte räcker till, vi måste bygga konkreta institutioner. Med Barnes nygamla institution, stiftelsen, kan vi kanske bygga en skyddmur som gör att kapitalets företrädare kan få fortsätta jaga maximal vinst utan att skada andra än sig själva.

Heiti Ernits sa...

Emma:

hehe...tack för ditt förtroende - har inga sådana planer. Däremot att börja plugga inom kort... :)


Thomas S:
Ja. viktigt att poängtera att alternativ är möjliga. Erfarenheten visar ju att man riskerar annars att hamna i en återvändsgränd --
Alla politiska ideologier måste ju samsas över en gemensam modell som kan bli långsiktigt hållbar (och beständig)...därför måste man tänka bort ideologierna ett slag och bygga pragmatiska lösningar.

Kommer du också att skriva nåt om Barnes?

Thomas Svensson sa...

Heiti: Jag tycker nog att du fick fram det väsentligaste, så jag tappade motivationen. Men jag skriver kanske ändå något, ominte annat så för min egen skull.

Heiti Ernits sa...

Thomas:

Känner igen det där...hittade Christer Sannes genomgång av boken på DN - tappade också "lusten" ett kort ögonblick....
Men ju fler som skriver destå bättre...boken har ju berörts väldigt lite i Sverige verkar det som...

Kalle P sa...

Ojojoj - här händer det grejer - har varit ute och snurrat igen, inte hunnit läsa bloggar - oerhört intressant - skall kolla upp på riktigt - bra jobbat!!

disa sa...

楓采,荷蘭村,亞士頓,湖水岸,水月雅緻,風緻主題,城市水棧,麗緹,簡愛,沐蘭,悅豪,高登,四季,愛莉園,微風,楓采,紅樓,麗景,七星,歐悅,楓采,桂冠,震點樂,歐悅,微風,沐夏,遊桐花,101,真善美,長青,港賓,甜蜜蜜,百老匯,箱根,碧雲天,采舍,涵碧園,愛情海,楓林,悅萊,花園,喜來登,春風,楓采時尚,麗緹,谷關明,圓緣,夢田,亞曼尼,花鄉,璽朵,允頌,春風,河堤,綠驛,御宿,激點,布拉格,青森,凱撒,柏克,國妃鷹堡,長興,花嫁情境,威尼斯,峇里島,日光花園,四季,春天,伊甸風情