Jag tror att de flesta som har varit i Göteborg, eller bor där, kan hålla med om att staden är svårdefinierad – fast på ett positivt sätt.
Det pågår många intressanta debatter om staden som fenomen – en av det mest spännande sätten att se på staden, är att den konstitueras av flöden.
”Ett sätt att teckna Göteborgs utveckling utgår från att studera vattnet som konkret medium. En sådan berättelse är inte bara intresserad av vattnets förmåga att bära varor eller mening, utan dess fysiska egenskaper – mer specifikt de självorganiserande principer det ger uttryck för. Genom att förstå hur ett jämnt vattenflöde spontant kan utveckla turbulens, hur vattenflöden kan bilda ordnade mönster av virvlande vattenpartiklar, kan vi förstå något om hur strukturer – exempelvis städer – uppstår och bryts ned.” (Palmås, Hamnstadens Flöden)
Göteborg konstitueras av – med detta synsätt – heterogena turbulenta flöden av kultur, människor, materia, varor, energi och ekonomiska transaktioner– vilka bildar ett känsligt och komplext ekosystem, det vi kallar en stad. En stad i ständig rörelse och förändring. Ett annat intressant tvärvetenskapligt forskningsprojekt i Göteborg är ”Ingrepp”; den fjortonhövdade forskargruppen, som består av designers, konstnärer, arkitekter, sociologer, ekonomer, ingenjörer och filosofer, har undersökt hur man med nya metoder kan definiera en stad och på vilka sätt man kan bidra till en hållbar stad och stadsutveckling. Arbetet har bland annat resulterat i den väldigt intressanta rapporten ”The Politics of Magma” . Rapporten reser sannerligen många intressanta frågeställningar: vad är en stad (hur ser man t.ex. på staden kontra naturen), hur ser man på konventionell statsplanering, vad har medborgarna för roll i sin stad, våras det för mikropolitik och social-hackerkonst, skall man bygga "bazaarer" istället för "katedraler", är staden självorganiserande, vad har vi för verktyg att tillgå, vad har mångfalden för betydelse, vad är lokal ekonomi, vad har politiker och tjänstemän för roll i statsplaneringen (är den klassiska sociala ingenjörskonsten passé måhända) osv. osv.
Jag hoppas att kunna återkomma lite mer till detta under våren – men ett faktum är att vi bör se staden med nya ögon – som någonting komplext, dynamiskt och ömtåligt – precis som de biologiska ekosystemen.
Yes! In my backyard!
”Ett sätt att teckna Göteborgs utveckling utgår från att studera vattnet som konkret medium. En sådan berättelse är inte bara intresserad av vattnets förmåga att bära varor eller mening, utan dess fysiska egenskaper – mer specifikt de självorganiserande principer det ger uttryck för. Genom att förstå hur ett jämnt vattenflöde spontant kan utveckla turbulens, hur vattenflöden kan bilda ordnade mönster av virvlande vattenpartiklar, kan vi förstå något om hur strukturer – exempelvis städer – uppstår och bryts ned.” (Palmås, Hamnstadens Flöden)
Göteborg konstitueras av – med detta synsätt – heterogena turbulenta flöden av kultur, människor, materia, varor, energi och ekonomiska transaktioner– vilka bildar ett känsligt och komplext ekosystem, det vi kallar en stad. En stad i ständig rörelse och förändring. Ett annat intressant tvärvetenskapligt forskningsprojekt i Göteborg är ”Ingrepp”; den fjortonhövdade forskargruppen, som består av designers, konstnärer, arkitekter, sociologer, ekonomer, ingenjörer och filosofer, har undersökt hur man med nya metoder kan definiera en stad och på vilka sätt man kan bidra till en hållbar stad och stadsutveckling. Arbetet har bland annat resulterat i den väldigt intressanta rapporten ”The Politics of Magma” . Rapporten reser sannerligen många intressanta frågeställningar: vad är en stad (hur ser man t.ex. på staden kontra naturen), hur ser man på konventionell statsplanering, vad har medborgarna för roll i sin stad, våras det för mikropolitik och social-hackerkonst, skall man bygga "bazaarer" istället för "katedraler", är staden självorganiserande, vad har vi för verktyg att tillgå, vad har mångfalden för betydelse, vad är lokal ekonomi, vad har politiker och tjänstemän för roll i statsplaneringen (är den klassiska sociala ingenjörskonsten passé måhända) osv. osv.
Jag hoppas att kunna återkomma lite mer till detta under våren – men ett faktum är att vi bör se staden med nya ögon – som någonting komplext, dynamiskt och ömtåligt – precis som de biologiska ekosystemen.
Yes! In my backyard!
4 kommentarer:
@ heiti: Ser fram emot att läsa dina vidare reflektioner kring detta. Jag tror 2009 kommer att bli ett spännande år för Göteborg... :) Och tack för länken!
johannes/yimbygbg
Det trista med Göteborg & Co (för att kritisera en redan kritiserad institution) att det inte är "det riktiga" Göteborg - den mångfald som du beskriver - man lyfter fram. Det finns mer än Nordstan, Görans evenemangsstråk och Avenyn, men det är det som ingår i turistbilden. Långgatorna, Röda sten och Hammarkullekarnevalen är helt frånvarande i bilden av "det goa Götet" - ändå är de en stor del av den bild av vår stad som åtminstone en stor del av oss som lever i den har. Och jag är säker på att de kunde attrahera turisterna (fast kanske andra turister) minst lika mycket som schablonbilden av Göteborg gör.
@johannes:
Jag hoppas också det; framför allt är det viktigt, tror jag, att få medborgarna aktiva och delaktiga i sin stad; jag tycker att yimby är ett fantastiskt forum för detta; jag tror också att den dagen är förbi när man såg staden som någonting "dåligt" och "nödvändigt" när man egentligen ville tillbaks till landsbygden. Staden bör också ses som en ömtålig ekosystem - där det gäller att gå varsamt fram.
@Jimmy:
Alldeles riktigt - är dock inte införstådd med kritiken (vi Boråsare hör inte så mycket här ;) ) - det är ju den teknokratiska och kommersinriktade retoriken(handlingen) man vill komma ifrån. Lyft fram dynamiken och mångfalden; jag skulle ändå på något vis mena att den schablonbilden inte kanske riktigt "går in" precis som "ingengörerna" skulle vilja - staden är på något sätt odefinerbar och dynamisk: som flersta som jag har kommit i kontakt med Göteborg brukar uttrycka liknande tankar: göteborg som någonging oprecist men trevligt och trivsamt; den behöver inget varumärke!
Skicka en kommentar