Jönköping icke-linjära historia: mentala ekologier

För några veckor sedan hade jag förmånen att delta i ett filosofiskt ’handgemäng’ som handlade om Jönköpings tillblivelse; Upplägget – som katalyserades av Marcus Nilson - gick lite förenklat ut på att under två dagar färdas på en icke-linjär historiefilosofisk resa, som inte byggde på raden av viktiga män (!) som den traditionella linjära historieskrivningen, utan som snarare skall ses som ett försök att utröna vilka materiella, informella och teknologiska strukturer möjliggjorde och drev fram de olika skeenden som fick Jönköping att bli till till den ort som den är idag. Det vill säga: ett försök att beskriva historien som en sammansatt process med utgång från fotosyntes, ekosystem, metall, vatten, infrastruktur till administrativa strukturer och immateriella faktorer som kunskap och innovationer - allt sammanbundet av hastigheter.

Det är spännande att försöka se historiska skeenden med utgång från olika slags flöden och innovationer. Så som många andra städer och tätorter har Jönköping vuxit fram kring oumbärliga energi- och materiaflöden: då framför allt flödande vatten och tillgång till naturresurser – vilket möjliggjorde en intensifiering av olika slags flöden (mat, energi, råvaror, tankar), vilket i sin tur tillät täta beboliga strukturer att uppstå. Jönköping är speciellt spännande med tanke på dess rika metallfyndigheter – då framför allt järn – men också med avseende på stadens koppling till statsmaktens (den administrativa maktens) framväxt - det vill säga: det är intressant att belysa förhållandet mellan stat och krigsmaskin (detta är tätt sammanbundet med de administrativa strukturerna). Mer om detta snart.

Fram till industrialismens intåg var människorna framförallt beroende av lokala energiflöden. Ångmaskinen och andra tekniska innovationer gjorde det på 1700-talet möjligt att ”frikoppla” tätortsstrukturer från lokala energiflöden – och då framförallt vattenmediet. Dessutom drev detta fram en såkallad ”funktionsseparering” – där olika slags energiflöden separerades från de urbana habitaten. Vi får inte heller glömma den existentiella trygghet som detta sätt att göra sig oberoende från naturmakterna skapar: men är alienation och strömlinjeformade mentala ekologier dess kostnad?

Stadens framväxt är en komplicerad process, som jag av utrymmesskäl inte tänker beröra närmare. Jag hänvisar till denna bild (som skissades fram av deltagarna), Icke-linjära-historiewikin och två artiklar av Karl Palmås (1 , 2) och ett av Christopher Kullenberg (1). Studera gärna bilden innan du fortsätter att läsa inlägget.

Jag tänkte anlägga ett litet annorlunda perspektiv på vår resa; jag skall försöka spåna lite kring hur ”mentala ekologier” har påverkats av (och påverkade) olika slags flöden och strukturer genom den icke-linjära historien (skall utgå från vår resa, men även andra källor); jag tänker hålla mig till faktorer som: krig, administration (makt, kontroll, lag), logistik och ekonomi. Vi får se vart vi hamnar.

Begreppet mentala ekologier, myntades av antropologen och filosofen Gregory Bateson i hans banbrytande verk ”Steps to an Ecology of Mind”; Mentala ekologier innebär ett sätt att uppfatta hur olika idéer, tankar, innovationer, kulturella mem, förförståelse, världsbild - samverkar, möts, påverkas och uppstår, både på det globala och lokala planet. Detta perspektiv har också lyfts av filosofen Felix Guattari i ”Three Ecologies”. Någon annan kanske är bättre införstådd med begrepp som semiosfär (Lotman), umwelt (Uexküll), livsvärld (”lebenswelt”, Husserl/Habermas) eller common-sense (Wittgenstein); Dessa begrepp kan ses som olika definitioner på liknande fenomen. Personligen tycker jag att mentala ekologier är ett mer dynamiskt och sympatiskt begrepp, som även åskådliggör det ”flödiga” perspektivet på tankar, och det faktum (eller påstående) att våra tankar hänger ihop via ett intrikat komplicerat samspel.

Del två, kommer att handla övergripande om bergsmän, gruvdrift, metall och dess koppling till krigsmaskinen och den påverkan på mentala ekologier, som detta kan ha haft. Kan vi se på sociologen Max Webers berömda Järnbur --- mer bokstavligt?

Tydligen började jag med stenåldern - Del II - Stenåldern...- och avancerade därifrån. :-)
Järnburen kommer på del III.
.