Telefon: röst på avstånd. Kanske är själva telefonen den minst använda funktionen i en "smarttelefon" (ST) inom en snar framtid. Telefonen har påverkat stadsutvecklingen historiskt: länge var avsaknandet av telefonen som uppfinning en begränsande faktor när det gällde byggnadshöjden i städerna. Informationsflödet inom olika organisationer var länge begränsat till metoden att skicka springpojkar med meddelanden mellan kontoren [1] vilket ställde specifika logistiska krav. Vi står idag möjligtvis inför en ny telefondriven-teknikrevolution som fundamentalt kommer att påverka våra "rörelser" och beteenden i staden [2] och som ger nya möjligheter för delaktighet och inflytande i stadsutvecklingsfrågor.
ST i kombination med sociala medier kan vara ett otroligt kraftigt verktyg: Kartor, GPS och kameran möjliggör snabb visualisering och en unik möjlighet för rumslig kommunikation som utgår från platsens upplevelse. Faktum är att det kan vara otroligt enkelt att formalisera användandet av sådana verktyg i stadsplaneringen i den offentliga förvaltningen. Det skulle vara intressant att använda kombinationen av Instagram och GPS för att vitalisera "nerifrån-upp" perspektivet i stadsutvecklingsfrågor: från synpunkter till detaljplaner eller invånarens upplevelse av stadsrummet till förslag på förändringar och åtgärder. Hur gör man då?
Initialt behöver:
1. Kommunen bestämma sig för att jobba med detta perspektiv.
2. Etablera en smart hashtag som är unik och enkel att kommunicera ut till invånarna (ex: #boråsutveckling)
3. Man kan också etablera en hashtag per detaljplan ifall man vill rikta specifika synpunkter (ex: #boråsutveckling #borås-viared1). Hashtaggen kan exempelvis anges på förstasidan i plandokumentet och även kommuniceras ut när planen släpps i media.
Sen kan invånarna själva:
4. Ta foton, kommentera och tagga inlägg genom exempelvis Instragram eller Twitter.
5. Personen som gör inlägget (eller tar fotot) kan själva välja att lägga ut detta på Twitter eller Facebook så att fler kan kommentera.
6. Inläggen kan också taggas geografiskt genom Instagram (GPS-funktionen) och hamnar därmed på en karta. Informationen får en viktig spatiell dimension.
För att fånga upp dessa inslag behöver kommunen sen,
7. Regelbundet skanna av vad som kommer in genom de #hashtag som man har etablerat
8. Dokumentera och slussa vidare ärenden. Detta kan en informationsavdelning göra eller en planansvarig direkt. Även politiker kan rutinmässigt skanna av den etablerade #hashtaggen.
Detta är mycket enkelt att göra. Exempelvis genom att använda sig av Gramfeed. Här har jag exempelvis kommenterat det pågående arbetet på Södra Torget i Borås tidigare under hösten: http://www.gramfeed.com/instagram/tags#sodratorget
Man kan också läsa kommentaren som jag bifogade samt se var bilden togs. Detta kan vara ovärderlig feedback för en stadsplanerare eller för de politiker som beslutar kring stadsutvecklingfrågor.
För att detta skall fungera måste konceptet:
9. Marknadsföras mot kommuninvånarna.
Visst hade det varit spännande att pröva detta koncept?
ST i kombination med sociala medier kan vara ett otroligt kraftigt verktyg: Kartor, GPS och kameran möjliggör snabb visualisering och en unik möjlighet för rumslig kommunikation som utgår från platsens upplevelse. Faktum är att det kan vara otroligt enkelt att formalisera användandet av sådana verktyg i stadsplaneringen i den offentliga förvaltningen. Det skulle vara intressant att använda kombinationen av Instagram och GPS för att vitalisera "nerifrån-upp" perspektivet i stadsutvecklingsfrågor: från synpunkter till detaljplaner eller invånarens upplevelse av stadsrummet till förslag på förändringar och åtgärder. Hur gör man då?Initialt behöver:
1. Kommunen bestämma sig för att jobba med detta perspektiv.
2. Etablera en smart hashtag som är unik och enkel att kommunicera ut till invånarna (ex: #boråsutveckling)
3. Man kan också etablera en hashtag per detaljplan ifall man vill rikta specifika synpunkter (ex: #boråsutveckling #borås-viared1). Hashtaggen kan exempelvis anges på förstasidan i plandokumentet och även kommuniceras ut när planen släpps i media.
Sen kan invånarna själva:
4. Ta foton, kommentera och tagga inlägg genom exempelvis Instragram eller Twitter.
5. Personen som gör inlägget (eller tar fotot) kan själva välja att lägga ut detta på Twitter eller Facebook så att fler kan kommentera.
6. Inläggen kan också taggas geografiskt genom Instagram (GPS-funktionen) och hamnar därmed på en karta. Informationen får en viktig spatiell dimension.
För att fånga upp dessa inslag behöver kommunen sen,
7. Regelbundet skanna av vad som kommer in genom de #hashtag som man har etablerat
8. Dokumentera och slussa vidare ärenden. Detta kan en informationsavdelning göra eller en planansvarig direkt. Även politiker kan rutinmässigt skanna av den etablerade #hashtaggen.
Detta är mycket enkelt att göra. Exempelvis genom att använda sig av Gramfeed. Här har jag exempelvis kommenterat det pågående arbetet på Södra Torget i Borås tidigare under hösten: http://www.gramfeed.com/instagram/tags#sodratorget
Man kan också läsa kommentaren som jag bifogade samt se var bilden togs. Detta kan vara ovärderlig feedback för en stadsplanerare eller för de politiker som beslutar kring stadsutvecklingfrågor.
För att detta skall fungera måste konceptet:
9. Marknadsföras mot kommuninvånarna.
Visst hade det varit spännande att pröva detta koncept?
[1] Hägerstrand, Torsten "Tidens vidd och tingens ordning", s. 157
[2] Hur smartatelefoner kan bidra till mer hållbart transportsätt i städerna har Boråsaren Mia Pantzar skrivit mer om här.
