Tre teknikforskare, Christian Berggren, Staffan Jacobsson och Staffan Laestadius lanserar i dagens DN en debattartikel som har många poänger.
Det finns en utbredd nånannanistisk inställning när det gäller miljön hos den sittande regeringen, och en utbredd övertro på Sveriges miljöprestationer.
Sverige får inte börja slå sig för bröstet, och kverulera om andra länders prestationer (eller brist på). Självklart skall det föras debatt om utsläppsbovarna som USA, Kanada, Kina och Indien, men det förutsätter att vi gör allt i vår makt för att själva stävja den negativa utvecklingen.
Sverige skall att visa både ambition, nytänkande och handlingskraft.
Faktumet är att om man inkluderar emissionerna från flyg- och sjöfart, så har utsläppen av koldioxid legat stilla i Sverige sedan 1990 (76M ton), enligt författarna.
De största faktorerna som har bidragit till detta är flyg- och transportsektorn.
Ökningen inom dessa sektorer har ätit upp de framsteg som trotts allt har gjort under loppen av åren.
Enligt de beräkningar som finns behöver vi begränsa koldioxidmängden till cirka ett ton per individ och år inom de närmaste 50 åren. Idag beräknas Sverige släppa ut 8,8 ton koldioxid per individ år 2020, det är mer än åtta gånger de acceptabla kvoterna.
Så detta skulle innebära att vi egentligen behöver minska utsläppen med ca 80%(!).
För att ta ett exempel så innebär en flygresa till Thailand för en person, ett utsläpp av 2.36 ton koldioxid, det skulle innebära två års ransoner, enligt de nu gällande beräkningarna.
Jag håller också med författarna om att man inte skall lita på att marknaden skall (eller kan) lösa alla problem, men till skillnad från författarna tycker jag fortfarande att privatpersonerna har eller bör ta, en del av ansvaret för klimatarbetet.
2007-02-17
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Om vi nu antar att människams bekvämlighet eller moderna tillvaro kräver en viss koldioxidförbrukning så borde den nedbringas till säg åtminstone hälften.
Om vi koncentrerar oss på bilismen vilken vi kan anta utgör en stor del i var mans CO2-portfölj, så kan vi säkert åstadkomma en hel del genom att styra över till "snålare bilmodeller".
Sedermera förekommer ju sk förnyelsebara energikällor som tex vegetabiliska drivmedel , biogas och etanol drift på miljöbilar .
Min undring är :
Räknat i CO2-utsläpp , så kan väl inte etanol eller biogas vara mera miljövänligt ?
Därför att enligt min mening så ligger Kolatomerna tätare i ren bensin än i etanol , därav den högre förbrukningen i l/km.
Likaså gasen , omräknat till antalet kolatomer så är förbrukningen inte miljövänligare m.a.p. CO2 utsläpp .
Enda fördelen med sk biobränslen är väl att de är förnyelsebara i ett kortare tidsperspektiv än vad kol som ingår i oljan.
om man då ökar omsättningen av de "förnyelsebara" biobränslena ( jag menar nu CO2)så är det ju i själva verket en ökning av CO2 belastningen i atmosfären och biosfären.
Till vad nytta är det sett till växthuseffekten så länge som vi har residualvolymen av "icke förnyelsebar CO2" som rest av fossila bränslen.
Som varje ekonom känner till så måste varje kontosystem ha en
balans allt annat slutar med ekonomisk kollaps, med en följd av
ja vad kallas det ? Jo konkurs,
En ekologisk konkurs , hur botar man sånt ?
Tja om man tar och tittar på ekonomiska systemet tex så finns det vägar att gå för att se över en osund ekonomi , det ekonomiska systemet är uppbyggt enligt regler som överlevt längre än den ekologiska systemet som egentligen inte uppfunnits än, eller fullkomnats.
Så gör en krass ekonomisk kassabalans över CO2 och dra de slutsatser som behövs.
Blanda inte in några andra aspekter än att varje CO2-molekyl är lika med en krona.
På detta görs sedan en kassabalans . Varså goda !
"Räknat i CO2-utsläpp , så kan väl inte etanol eller biogas vara mera miljövänligt ?"
Nej det är alldeles riktigt om man endast kollar på CO2-utsläpp, men det stora skilladen,när det gäller biobränslen, är att "nettotillskottet" till atmosfären blir +-0 vid förbränning.
I och med att den koldioxid som frigörs också fångas upp i samma kretslopp;
Det gör att vi kan förbränna biobränslen utan att växthuseffekten ökar.
Medan fossila bränslen tillför koldioxid som inte finns i kretsloppet.
Med biobränsel får vi i bästa fall stopp på ökningen, men vi behöver också en negativ effekt.
Den negativa effekten uppnås endast om vi lyckas fånga upp koldioxiden från biobränsleförbränningen, dvs. inte låta den komma tillbaks till kretsloppet.
Men det gäller inte kolkraft (där forskning av CO2 lagring pågår), som är en fossil källa, där kan man i bästa fall, begränsa skadorna.
"Balans allt annat slutar med ekonomisk kollaps"
Absolut, så måste det till ett system för att kunna hantera dessa problem, och även lösa dessa praktiskt. T.ex. så föreslår forskaren George Monbiot ett system som innebär CO2-ransonering.
(http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=588171)
Kul att du tog Maud Olofssons uttryck och riktade det mot regeringen. :-)
Ska kolla upp Monbiots förslag.
håller med - är oxå trött på regeringens "låt nån annan fixa det"-inställning till utsläppsproblematiken. tog upp en liknande aspekt i en kommentar på min blogg för ett par veckor sedan (http://tomtom2020.wordpress.com/2007/02/08/familjen-reinfeldt-maste-gora-mer/)
Skicka en kommentar