Sanning eller konsekvens

Teknokratiska politiker och debattörer har en tendens att reducera människor till siffror i debatten. Allt som oftast är det procentsatser och abstrakta tal som oreras, bollas och slängs i ansiktet på varandra, då uppstår frågan, vems siffror stämmer egentligen, och kan människor av kött och blod reduceras till siffror eller ekonomiska schackpjäser som flyttas fram och tillbaks på det politiska spelplanet?
Tänkte därför teckna ett konkret fall av misslyckad politik.
Jag varnade förra året för neddragningar i AMS budgeten, samtidigt som borgarna förkunnade att det inte skulle slå mot utbildningarna. Effektiviseringar. Nåja.

Detta gäller två av mina vänner från Dalarna.
De har haft ströjobb några år, men lyckan vände när de äntligen blev antagna till en Kvalificerad Yrkesutbildnings (KY) kurs.
Målet var att bli grävmaskinister, ett jobb som både är välbetalt och eftertraktat på marknaden.
Framtiden tecknade sig allt ljusare, men, efter halva utbildningstiden förkunnades det från AMS, att neddragningen skulle vara ett faktum, och de tvangs dra ner på antalet kursdeltagare till tre personer.
De fick gå omedelbart, och fick inte en möjlighet att slutföra utbildningen.
Nutilldags har de fixat ett säsongsjobb i Sälen, och efter det skall de eventuellt rensa fisk i Norge.

Är det här som borgarna kallar för flexibel och rörlig arbetsmarknad?