Spårvagnar i Borås

Spårvagn: Stolligt eller visionärt?
En av visionerna i vår miljökampanj här i Borås är att satsa på spårbunden kollektivtrafik, det vill säga bland annat spårvagn.
En föråldrad teknik säger vissa, oflexibelt säger andra, dyrt säger den tredje; kanske det.
Framför allt handlar det om att skapa debatt och lyfta frågan om kollektivtrafiken upp på dagordningen här i Borås.
Men om man ändå på allvar betraktar formen, så kanske spårvagnen inte är helt uträknad i en modärn stad, trots anropsstyrning, gashybrider och biobränslebussar, utan kan i vissa fall snarare vara ett komplement.För att investeringarna över huvudtaget skall vara lönsam krävs det en stad av någorlunda storlek, och kan endast komma ifråga på rutter där man väntar en strid ström av resenärer.
Spårvagnar håller på att återetableras bland annat i Stockholm, men det sker även stora satsningar på spårvagnar runt om i Europa.

Historiskt har Sverige haft 13 städer som har haft spårvagn, inklusive Ulricehamn(!), medan det idag endast är tre städer kvar som har spårvagnar i drift.
Norrköping är en Stad som är i samma storleksordning som Borås och har en fungerande spårvagnsnät; där den är mycket uppskattad både ur miljösynpunkt men också för att den bidrar positivt till stadsbilden (man pratar om stadens identitet och själ).

Det som är karakteristiskt för spårvagnen är att kapaciteten, tur- och hållplatstätheten är hög men även komforten.
En annan fördel är att en spårvagn håller tre till fem gånger längre än en buss, samt är billigare i underhåll. Grovt omräknad behöver man minst tolv bussar för att få samma livslängd och kapacitet som en spårvagn.
En spårvagn med en ensam förare transporterar, jämfört med en buss, fyra gånger fler passagerare, önskar man öka kapaciteten så behöver man bara haka på en vagn till.
Det gör att kostnaden per platskilometer är lägre för spårvagn än för buss.

En annan positiv egenskap är att spårvagnen är eldriven som tillskillnad mot förbränningsmotorn, inte släpper ut några hälsofarliga partiklar eller avgaser, det vill säga är att föredra ur både miljö- och hälsoaspekt.
Och man får inte heller glömma de positiva estetiska egenskaperna spårvagnarna ger till stadsbilden.

Historiskt sett har det visat sig, att när man har infört nya spårvagnar, så har nya resenärer, oftast före detta bilister, tillkommit, inte sällan på grund av den höga turtätheten och den ökade komforten en spårvagn ger.

Borås är en stad som växer med över tusen personer per år och kommer att bli än attraktivare i och med Götalandbanan placering, och det finns ett stort underlag av människor vilka idag tar bilen, som skulle kunna ta kollektivtrafiken istället.
Vi bör tänka framåt och långsiktigt, och då kanske spårvagnar, fast de är dyra i investeringsskedet, inte är så dum ide ändå.
Det kan vara värt att utreda detta.
Vad tycker du?

Fler länkar:
Myter om spårvagnar

(Bilden är en fotomontage på Alégatan)