Morr’n kära läsare! Har tyvärr inte kunnat blogga så mycket som jag velat de senaste två veckorna; det har varit mycket jobb och annat vid sidan av politiken.
Jag kan nog inte heller garantera några inlägg före mitten på nästa vecka. Idag bär det nämligen av till München och jag återkommer först i början av nästa vecka.
En liten vardagspolitisk reflektion skall jag väl hinna med.
I Tyskland, men också i Österrike, är titlarna väldigt viktiga; Skall man våga drista sig till samhällsbärande? På många portuppgångar upplyses man om man har att göra med herr professorer, ingenjörer, lektorer eller doktorer av något slag. En ganska främmande företeelse i det hyfsat (på ytan) jämställda Sverige.
Samma sak var det när jag beställde tågbiljetter. Man fick välja några (fördefinierade) titlar jämsides med namnet. Okynnig som jag är, kunde jag inte låta bli att välja mig en titel, naturligtvis i paritet med min samhällsrang.
Jag kan härvid titulera mig herr Professor Heiti Ernits.
Jag hoppas, vid min gud, att jag får dela vagn med andra professorer och doktorer, för något annat anstår det inte min rang.
2008-01-31
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Hahaha, festligt att du vågar utmana systemet :-)
Ha det kul i Tyskland!
Hälsningar en insnöad Mellerudsbo...
Tänk på att professor kan vara något så "simpelt" som en lärare i många länder...
MVH Professor Almström
Ja, herregud, den tyska besattheten av titlar är verkligen larvig, men lite kul att göra narr av.
Där nere har man ju t o m dubbeldoktorer, folk som doktorerat två gånger & som insisterar på att kallas Herr/Frau Doktor Doktor....Tihi.
Anonym från Mellerud:
tackar!
Almström:
Simpelt? Ne, nu får du låta bli att nedvärdera ditt yrke =)
Charlotte:
Med ditt ovan sagda i tankarna kan jag inte annat än bli bestört över att jag inte fick välja mig en dubbeltitel.
Pratade med några tyskar där det framkom att det är tydligen väldigt vanligt att man doktorerar i Tyskland. Det gör tydligen var och varannan student. Det finns tydligen gott om platser och konkurrensen är inte alls lika hård som i Sverige. Så titeln "doktor" smakar bättre i Sverige med tanke på inflationen i zer Germany =)
Kanske kan en Tysk dubbeldoktor ligga i paritet med en Svensk enkeldoktor? Jag är förbryllad... =)
Nå, fick du sitta med andra proffesorer på tåget?
Ja, och det lustiga är att åker man ännu längre ner i Europa, till typ Spanien är yrkestitel defenitivt ingenting man skyltar med. En nära bekant till mig (från spanien) förundrades sååå över detta svenska uppförande:
- hej Anna.(tar i hand)
- Hej Juan.
- vad sysslar du med då?
Alexandra, dipl Massör ;-)
Alexandra:
Nej, och jag är gruvligt besviken över detta faktum =)
Ja så är det ju. det sitter i väggarna, kulturellt betingat kanske. Svenskar har väldigt svårt att närma sig varandra socialt om det går alltför snabbt. Att hitta gemensamma beröringspunktet (läs:samtalsämnen) blir en kritiskt och angelägen uppgift =)
Skicka en kommentar