Begreppet Copyright är en immaterialrättslig term som syftar till att skydda upphovsrätten av ett litterärt eller konstnärligt verk. Upphovsrätten är per definition samma sak som nyttjanderätt. Det vill säga konstverket, produkten eller datorapplikationen får ej kopieras, spridas eller utnyttjas om man inte äger licensen(er). Det finns dock några alternativa motrörelser. Richard Stallman myntade ett alternativt begrepp redan 1984, nämligen Copyleft – all rights reversed. Copyleft, tillskillnad från Copyright, medger användarna långtgående rättigheter att modifiera och sprida ett verk. Se också Creative Commons. Inom opensource-världen (öppen källkod) talar man om bland annat om GNU (General Public License), som är en fri licensform för datorapplikationer. Den växande open source rörelsen har många beaktansvärda vinster: ökad kunskapsspridning, motverkande av brain-drain (främst från utvecklingsländerna), balansutjämning mellan I- och U-länder, prispress, motverkande av monopol, förbättrad samarbete, öppnare företagskulturer, lyhördare företag osv. Den växande rörelsen har lett till att många företag börjar använda sig av öppen källkod istället för att satsa stora pengar på egen utveckling; Dessa företag livnär sig genom att sälja tjänster: t.ex. support, installation, paketering och utbildning. Fördelarna är många då produkten ingalunda är låst utan utvecklas ständigt via opensource-forum och av slutanvändarna. Produkten blir i slutändan ofta mer flexibel och välgenomtänkt. Maktbalansen har sannerligen rubbats.
2008-04-08
Copyleft, en motkraft?
Begreppet Copyright är en immaterialrättslig term som syftar till att skydda upphovsrätten av ett litterärt eller konstnärligt verk. Upphovsrätten är per definition samma sak som nyttjanderätt. Det vill säga konstverket, produkten eller datorapplikationen får ej kopieras, spridas eller utnyttjas om man inte äger licensen(er). Det finns dock några alternativa motrörelser. Richard Stallman myntade ett alternativt begrepp redan 1984, nämligen Copyleft – all rights reversed. Copyleft, tillskillnad från Copyright, medger användarna långtgående rättigheter att modifiera och sprida ett verk. Se också Creative Commons. Inom opensource-världen (öppen källkod) talar man om bland annat om GNU (General Public License), som är en fri licensform för datorapplikationer. Den växande open source rörelsen har många beaktansvärda vinster: ökad kunskapsspridning, motverkande av brain-drain (främst från utvecklingsländerna), balansutjämning mellan I- och U-länder, prispress, motverkande av monopol, förbättrad samarbete, öppnare företagskulturer, lyhördare företag osv. Den växande rörelsen har lett till att många företag börjar använda sig av öppen källkod istället för att satsa stora pengar på egen utveckling; Dessa företag livnär sig genom att sälja tjänster: t.ex. support, installation, paketering och utbildning. Fördelarna är många då produkten ingalunda är låst utan utvecklas ständigt via opensource-forum och av slutanvändarna. Produkten blir i slutändan ofta mer flexibel och välgenomtänkt. Maktbalansen har sannerligen rubbats.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är roligt att se att även (hobby-/yrkes-)politiker nu tar tag i den här tvärpolitiska frågan och gör den till sin på sina egna grunder. Johan Schiff har gjort det, såväl som Karl Sigfrid och några ute på vänsterkanten.
I september sker det ett stort firande i Stockholm, och i andra orter och städer, av den internationella Software Freedom Day. Alla är välkomna att diskutera och arrangera evenemang denna dag under SFD-paraplyt eller på egen hand.
Buddy:
Jo, jag tror att frågan är viktig ur många olika perspektiv: det rent politiska glöms oftast bort i debatten som enbart brukar landa på fildelningsfrågan. Jag själv jobbar med IT på Borås Stad, och lobbar hårt för att vi skall köra mer Öppen Källkod. vilket vi också gör. T.ex. Nagios, MySQL, Openoffice, freeRadius, thinLinc osv.
Skicka en kommentar