2009-02-18

Träffande analys?

Skönt med filosofer som är personliga,

"Tekniken skapade en känsla av makt […] Den vetenskapliga tekniken fodrar samarbete av ett stort antal individer under en enda ledning. Dess tendens får därför stick i stäv mot anarkismens och även mot individualismens, enär den kräver en fast sammanhållen samhällelig organisation. I motsats till religionen är den etiskt indifferent: den ger människan en känsla av att hon kan göra underverk med säger icke, hur dessa bör vara beskaffade. I detta avseende är den bristfällig. De människor, som står i spetsen för den väldiga organisationen, som tekniker fodrar, kan inom vissa gränser begagna den på det ena eller andra sätter. Maktimpulserna har därför ett spelrum som aldrig förr. De filosofiska åskådningarna, som påverkats av den vetenskapliga tekniken, är maktfilosofier och har en benägenhet att betrakta allt icke-mänskligt som råmaterial. Man tänker icke längre på slutmålet; det är blott själv processen effektivitet som värderas. Detta är också en form av vanvett. Den är i vår tid den farligaste formen och den, mot vilken varje sund filosofi borde utgöra ett motgift. "


Bertrand Russel, "Västerlandets filosofi",1992 {1946}, s. 424

6 kommentarer:

Thomas Svensson sa...

Nej, jag finner den inte alls träffande. Jag vet inte riktigt vad Russel menar med den ”vetenskapliga tekniken”, men det som jag ser som det vetenskapliga systemet, dvs. den omfattande fria diskussionen i vetenskapliga frågor, fordrar ingen ”enda ledning”.

Detta vetenskapliga system har emellertid lett till att vi numera har en oerhörd teknisk kunskap som ställer allt högre krav på etik och försiktighet. Men att religionen skulle vara oss behjälpliga i att uppfylla dessa krav tror jag inte ett dugg på. Etiken måste vi utveckla i förnuftig diskussion utifrån dagens och morgondagens förhållanden och krav, den kan vi inte hämta från dogmer nedskrivna i en helig skrift. Dagens tekniska nivå är ett faktum som man inte kan önska bort, den måste behärskas.

Att ”blott själva processens effektivitet värderas” vill jag inte lasta vetenskapen eller tekniken för; det är snarare det ekonomiska system som vi är fångna i som är den vanvettiga drivkraften, jakten på tillväxt. Och motgiftet är knappast ”sund filosofi”, snarare konkreta handlingar som bryter upp den tillväxttanke som dominerar vårt tänkande.

Man kan förstås förstå Russels syn, med tanke på vad han just erfarit i andra världskriget, där hela den vetenskapliga och tekniska expertisen i årtionden koncentrerat all sin kraft åt att konstruera dödsbringande vapen .

Heiti Ernits sa...

Precis som du nämnde så var ju Russel oerhört influerad av den turbulenta tiden; han var ju känd för sina pacifistiska åsikter och för sitt starka motstånd mot Atombomben. Atombomben kann jag tänka mig att Russel skulle ha benämt som den "Vetenskapliga tekniken"; jag tolkar inte det som han menar det vetenskapliga systemet i sig. Sen är ju Bertrand oerhört skeptiskt mot religioner - så jag förstår inte riktigt hur du kan läsa in religion i detta.

Snarare luftar han (1) vetenskapens "oförmåga" att agera i etiska spörsmål, och (2) vikten av att vetenskapen agerar inom etiskt givna ramar.


"Att ”blott själva processens effektivitet värderas” vill jag inte lasta vetenskapen eller tekniken för; det är snarare det ekonomiska system som vi är fångna i som är den vanvettiga drivkraften, jakten på tillväxt."


Man bör inte särskilja teknik/vetenskap/samhälle/ekonomi och politik, som du gör ovan - det är ju det som Bertrads kritik delvis handlar om.

Det existerar inget "idealvetenskap" i realiteten - det Humboldska vetenskapsidealet förblir en utopi - som är ofärgad av dess samhälleliga strävanden. Precis som hos Christophers inlägg - så räcker det inte för vetenskapsmannen att hävda sitt illusoriska oberoende - vetenskapsmannen är med och utformar samhället: varesig det handlar om fordonsutveckling, genmodifiering, oljeutvinning eller tillverkandet av nya effektiva vapen. Det är bara att kolla på vart majoriteten av världens forskningsanslag går till.

Du pratar om en idealiserad vetenskap --


"den vetenskapliga och tekniska expertisen i årtionden koncentrerat all sin kraft åt att konstruera dödsbringande vapen "


Och du menar att sådana saker inte sker idag?

Heiti Ernits sa...

...i Sverige går nästan en femtedel av allt forskningsanslag till militär forskning - en halv procent går till forskning om nedrustning och säkerhetspolitik. Det kanske inte säger så mycket - men en femtedel är ändå rätt mycket pengar. Hur mäter man de vetenskapsmännens resultat: effektivitet i processen (dvs. uppnådda mål=bra säkra vapen, konstnadseffektiva, hållfasta osv.) eller mäter man slutmålet?

Heiti Ernits sa...

När du skriver: "snarare konkreta handlingar som bryter upp den tillväxttanke som dominerar vårt tänkande."

Är detta då inte 'sund filosofi'?

Thomas Svensson sa...

Heiti: Jag läste in religionen i Russels påpekande att "I motsats till religionen är den etiskt indifferent", men det beror förstås på att jag är starkt färgad av den andra diskussion som jag varit inbegripen i ett tag, den om just tro och vetande.

Du skriver "Man bör inte särskilja teknik/vetenskap/samhälle/ekonomi och politik". Jag tror nog att vi är tvungna att göra det. Teknik och vetenskap har en självorganiserande kraft som är svårstoppad och de ekonomiska krafterna lever också i viss mån ett eget liv som ibland förstärker, ibland försvagar vetenskapliga resultat. Däremot är det samhällets och politikens uppgift att tämja och styra dessa krafter i banor som främjar utvecklingen, inte som nu, låta dessa krafter bli auktoriteter som man inte vågar ifrågasätta.

Du skriver vidare: "...i Sverige går nästan en femtedel av allt forskningsanslag till militär forskning" och jag tycker liksom du att detta är ett bedrövligt tillstånd. Men, jag undrar om det ändå inte är ett historiskt bottenrekord. Som sagt, nä Russel publicerade sin bok hade man satsat i det närmaste 100 % på militär verksamhet under flera årtionden och det kalla kriget under andra halvan av nittonhundratalet sänkte bara andelen något. Dagens notering med 20 % måste väl då betraktas som strålande?

OK, visst kan man kalla försök att ändra på sakernas tillstånd för "sund filosofi". Jag ville nog bara markera att det krävs handlig och inte bara prat.

Heiti Ernits sa...

Thomas:

Religion(er) har inte sällan normativa etiska bud inbyggda i sig. Ta religion X som har två enkla regler:
(1) att du inte bör döda djur, (2) att du bör älska din näste
Då är det ju defacto inte etiskt indifferent: den ställer två upp normativa satser.

” Jag tror nog att vi är tvungna att göra det.”

Jag vet att du har boken ”Myten om framsteget” av von Wright, kolla upp sektionen och återkom gärna med reflektioner om kring hans tes (som jag delar) Sidan 49 – “Alliansen mellan vetenskap, teknik och industri kan kallas för ett teknosystem”.

” Däremot är det samhällets och politikens uppgift att tämja och styra dessa krafter i banor som främjar utvecklinge”

Ja, jag håller med dig här.

” Jag ville nog bara markera att det krävs handlig och inte bara prat.”

Handlingen baseras ju på vissa antaganden om den värld vi lever i: (ontologi), epistemologi, filosofi, ideologi, etik etc. som ligger till grund för vår metod som vi applicerar för att verkställa handlingar.