2008-11-03

Ekonomisk filosofi

Under helgen var jag på en konferens om ”cognitive capitalism” i Göteborg -- även om det bitvis var rätt intressant så håller jag med Karl Palmås om att idén om den "onda kapitalismen" lever i allra högsta grad: delvis närd av den finansiella krisen. Inte helt förvånande fick man inte så många nya perspektiv på ekonomin (eller snarare den ekonomiska filosofin). Jag upplever att det finns en hel del attityder i form av ”så-förhåller-det-sig” men väldigt lite ”hur-skall-vi-kunna-bygga-nytt”.

Risken med ”dualistisk” syn på ekonomin – dvs. att göra en tudelning mellan ekonomi och människa - ligger i att denna synsätt cementerar vår världsbild och (delvis) förhindrar utveckling; precis som ständig kritik av könsroller riskerar att cementera könsroller – för att tala med queerteori. Den gröna ideologins civilisationskritik går delvis ut på att kritisera den dualistiska och antropocentriska världsbilden dvs. kritiken av de ständiga motsatsparen natur/kultur, förnuft/känsla, manligt/kvinnligt, subjekt/objekt, människa/icke-människa (!) osv.

Man kan på ett sätt kalla det gröna synsättet för holistisk: att se helheten som i sin tur är mer än summan av sina delar (även om jag är medveten om att begreppet kanske är lite olyckligt ”belastad”).

Jag tror att det är en viktig insikt i att se ekonomin som ett öppet-system, dynamiskt, komplext, dissipativ, flyktig, långt ifrån i jämvikt; beståendes av levande/icke-levande aktörer; genomflödad av tankar, materia, affekt osv. – som ett ekosystem. Att systemet är irreducibelt, anexakt och är i grund och botten performativ (den formas utifrån sina aktörers förväntningar, utsagor, fördomar) är en viktig poäng. Vi är ALLA aktörer – även icke-levande ting(!) (Eller rättare sagt: det är meningslöst att tala om gränser – snarare bör man prata om världen i termer av flöden. Ekonomiska agenter/system kan ses som maskiner som transformerar flöden – de ”räfflar” sin omvärld i olika grad beroende på sin storlek precis som organismer/celler/djur/människor/ljus/ting)

Vi skulle helt fräckt kunna sno ett perspektiv från den Tysk-Estniska biologen Jakob von Uexküll (1864-1944). Uexküll kritiserade den moderna darwinismen för att reducera evolutionen till en yttre sortering i form av naturligt urval eller slumpmässiga mutationer. Uexküll menade att man är tvungen att beakta att organismen ändrar på den miljö de lever - sin ”Umwelt” (läs mer om detta här)- och ingår därmed subjektivt i naturens utvecklingsprocess.

Organismen är självorganiserade och responderar inte enbart på ”yttre” och ”inre” stimuli utan agerar performativt genom systemet. Den ”räfflar” ”sin omvärld” för att låna ett begrepp av Gilles Deleuze och Felix Guattari. Liknande vitalistisk syn på evolutionen hade Vladimir Vernadsky som myntade det intressanta begreppet Noosphere (”sfären för mänskliga tankar”) som kan sägas ha liknande verkan på makroplanet som Uexkülls omvärlds-teori. Dessa tankar har på senare tid spridits av Gregory Bateson som talar om ”Ecology of Minds” - en viktig poäng är att dessa ”minds” ”uppstår” i symbiosen mellan olika entiteter (mänskligt och icke-mänskligt). Läs mer om denna neo-gröna och posthumanistiska perspektiv här och här.

Så vad är det jag vill ha sagt med detta och vad har det med ekonomi att göra? Tja, jag tror inte att man bör dra skarpa gränser mellan fälten helt enkelt – påverkan sker i alla riktningarna och genomsyrar allt; processen är immanent. Ekonomerna borde släppa tron på symmetriska marknader, idén om perfekt konkurrens, tron på den ”rationelle aktören” eller ”den osynliga handen”; precis som vänstern borde släppa tanken på den ”goda staten” och "den goda aktören (människan/politikern etc.)".

Så, är detta ännu en eklektisk utsaga av en post-modernistisk tanke som säger att vi inte kan veta någonting om någonting - dömt att leda till uppgivenhet och passivitet? Ur led är tiden och allting fast förflyktigas? Nej, snarare är det ett vidarebygge av kritiken mot den modernistiska (ekonomiska)ideologin som delas av den politiska/ekonomiska högern såväl som av vänstern. Den totalt fria marknaden och den socialistiska idén lider just under (den reella) bristen att kunna förutse framtiden: att kunna prognostisera, estimera, modellera, approximera (ju mer osäkerhet destå mer behov av "räfflande"/"stratifierande" av sin Umwelt). Man inser ju att storskaligheten och centraliseringen kan bli ett problem här....mer om detta inom kort..

Det är här den gröna ideologin skiljer ut sig som jag ser det. Effekten av denna vitalistiska och dynamiska syn på ekonomi - ekologi av flöden - gör att vi inte kan applicera ”stora” quick-fixes för att förändra samhället. Här är Karl Poppers vetenskapssyn och John Deweys pragmatism rätt tilltalande: små steg-för-steg strategi och en experimentell anda för förändring. Det är här vänstern oftast stupar som jag ser det – denna ständiga vurm för statliga lösningar som ett allmänt quick-fix för många problem. Jag kanske är lite orättvis här - vad vet jag. Denna dikotomi mellan stat kontra fri marknad (och synen på den onda kapitalismen) är - som jag ser- kontraproduktivt.

På samma sätt är ”avsubjektiviseringsprojektet” dömt att misslyckas tror jag– dvs. synen på att man kan förändra andra människors tankar genom att enbart belysa problem. Men detta får vi nog återkomma till (Läs mer om detta här). Jag sätter punkt för idag men kommer att återkomma med ytterligare tankar inom kort om bland annat vikten av att jobba mot ekonomisk diversitet (för att låna ett begrepp av ekologin).

[Updatering]
Jag skulle också vilja rekomendera läsning av humanekologen Alf Hornborgs essä om ekologisk revolution. (Som lustigt nog verkar vara inne på samma spår)

Tidigare skrivit om samma ämne:
Grön ekonomi ger stabilitet, ställ om till ökad tjänstekonsumtion, ekonomi som ekosystem, alternativa företagsformer, behovet av nerväxt istället för tillväxt.



, , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

3 kommentarer:

Björn sa...

Hej!

Har snuddat vid Deleuze ett par gånger, nu senast i en bok där han paras med pedagogen John Dewey, men lyckas inte riktigt förstå det här med räfflingar. Du får gärna försöka förklara vad det innebär.

Heiti Ernits sa...

Ja, Deleuze verkar komma starkt överallt nu: matematik, ekonomi, konst, arkitektur, inom det militära, pedagogiken osv.osv...

jag vet inte om jag använder begreppet "rätt" som som Deleuze använder den - min tolkning är att göra en analogi det som gravitationen "gör" på rum-tiden.

Gravitationen skulle kunna sägas "räffla" eller "böje" sin omvärld (rymd).

Sen skulle man kunna tolka in en slagt intensitet/intentonalitet i "räfflandet": man ("organism/ljus/gravitation/människa/stat/företah" försöker anpassa sin omvärld....

(Kanske kan man låna lite begrepp från termodynamiken här: ett system som strävar efter ordning)

Hittade lite i denna Wiki:
http://www.capitalismandschizophrenia.org/index.php/Intensity

jimpan sa...

@Björn: Det verkar vara en intressant bok. Vad heter den?