Den sociokulturella dimensionen i hållbarhetsdiskursen syftar till att upprätthålla levbara samhällen nu och i framtiden. Det är viktigt att stadens arbete för att konkretisera visionen om ett hållbart Borås 2025 är forskningsbaserad och följer de nyckeltal och mått som de senaste decenniers hållbarhetsforskning lyft fram (se Dempsey et al. 2009; Littig & Greissler 2005). Detta innebär även stora revideringar av välfärdsbokslutet i Borås och framtagandet av nya mål och nyckeltal för verksamheter och den kommunala budgeten. Det är vanligt med uppdelning av den sociala dimensionen i tre delar: (1) social rättvisa och möjligheter; (2) livskvalitet samt (3) hållbara samhällen (“sustainability of Community”).
Den (1) sociala rättvisan handlar om tillgången och tillgängligheten av olika typer av resurser i samhället samt om att utjämna de barriärer som bidrar till ojämna individuella förutsättningar för åtkomst av resurser. Den definitionen harmoniserar även med Brundtlands ursprungsdefinition av hållbarhet som lyfter fram den sociala rättvisan mellan generationer som en viktig hållpelare. Det handlar alltså om hur resurser tilldelas och distribueras i samhället idag och hur resurser bevaras för de kommande generationerna. Det handlar inte enbart och naturresurser eller ekonomiska resurser, utan även konkreta samhällsresurser som grönområden, offentliga utrymmen, skola, vård, omsorg, affärer, bostäder, lokaler för företag och organisationer, mark för företagsetableringar, fritids- och sportfaciliteter, infrastruktur, finansiella och offentliga institutioner och så vidare (ibid).
Dimensionen som handlar om (2) livskvalitet berör individuella premisser som (i) inkomst; (ii) relativ fattigdom; (iii) arbetslöshet; (iv) utbildningsnivå; (v) hushållets förutsättningar; (vi) psykisk och fysisk hälsa; (vii) trygghet och säkerhet samt (iix) subjektivt välbefinnande. Dessa faktorer skapar förutsättningar för individen att kunna förverkliga sina drömmar och sin vardag.
Dimensionen (3) Hållbara samhällen syftar till att bena ut hur samhällen fungerar i realiteten och är samtidigt ett mått på det sociala och kulturella kapitalet i samhället. Det handlar om (i) hur sociala nätverk och social interaktion fungerar i praktiken; (ii) i hur stor grad samhällsaktörerna är delaktiga och har inflytande över stadens utveckling; (iii) hur stabilt lokalsamhället är; (iv) tillit människor emellan samt till de demokratiska institutionerna; (v) stolthet och en “känsla för platsen” där man bor och verkar; samt reell (vi) säkerhet och känsla av trygghet. (för en djupare genomgång och problematisering av respektive undergrupp se Dempsey et al. 2009).
Det är de uppräknade faktorerna (och många fler) som skall utvecklas i hållbarhetsarbetet inom ramen för den ekologiska dimensionen och inom ramen för en global social rättvisa (WCED, 1987). Direkt uttryck: att skapa “lokal hållbarhet” utan det globala- och/eller framtidsperspektivet är inte att bidra till en hållbar utveckling. Detta kräver också en medvetenhet om hur stadens och medborgarnas aktiviteter som boende; varu- och tjänsteproduktion; mobilitet; konsumtion; råvaror och energi påverkar människor, djur och natur i andra länder och de framtida generationerna.
Social hållbarhet - nuläge och frågeställningar
Frågeställningar som konkretiseringsarbetet utifrån visionen bör ställa sig utifrån en nulägesanalys: vilka fysiska, sociala och ekonomiska barriärer hindrar den (1) sociala rättvisan, (2) livskvaliteten och (3) hållbara samhällen och i förlängningen den levbara staden? Hur distribueras och fördelas resurserna och hur den faktiska tillgängligheten gestaltas givet hur folk lever, arbetar och var de bor? Vilka barriärer skapar segregation och utanförskap och hur skall man kunna överbrygga dessa genom aktiva policybeslut och fysisk bebyggelse? Vilket inflytande har människor både unga och gamla över sin tillvaro och hur staden gestaltas, utvecklas och styrs? Hur stor är graden av alienation kontra hur välfungerande är de sociala nätverken? Hur ser möjligheterna för sociala interaktioner i samhället ut och vilka fysiska, sociala och/eller ekonomiska barriärer går att överbrygga för att bidra till fler möten, nätverk och interaktion? Det handlar inte minst om att definiera det sociala och kulturella kapitalet i utifrån en nulägesbeskrivning och etablera metoder och insatser för att öka det kapitalet ur ett hållbarhetsperspektiv. Hur ser folkhälsan ut? Hur ser utbildningsnivån ut? Hur trivs människor i respektive stadsdel? Är Boråsarna rädda och otrygga och i sådan fall varför? Hur stor är samhällets negativa påverkan på miljö, klimatet och naturen? Bidrar Boråsarnas livsstil och den offentliga sektorns efterfrågan till överexploatering av både förnyelsebara och ändliga naturresurser? Hur påverkar våra kulturella normer och ekonomiska incitament den ekologiska problemkomplexet?
Världbanken har definierat “governance” som interaktion mellan formella institutioner och civilsamhället. Governance är både en del i hållbar utveckling men också som ett sätt att nå hållbar utveckling (“good governance”). Frågan uppstår hur vi skapar fungerande institutioner som kan svara på de olika hållbarhetsutmaningar som vi står inför samtidigt som stabilitet och kontinuitet garanteras över politiska mandatperioder och trender? Se även tabellen (från Dempsey et al. 2009) nedan för faktorer som påverar den “urbana sociala hållbarheten” och som borde vara givna analysfaktorer när man jobbar med hållbar stadsplanering.
Ekologisk hållbar utveckling
Ur ett hållbarhetsperspektiv handlar det om att de ekologiska systemen skall hålla över tid. Distinktionen mellan ekologisk hållbar utveckling och ekologisk hållbarhet är viktig. Ekologisk hållbar utveckling handlar om att nå en ekologisk hållbarhet samtidigt som samhällets behov tillgodoses nu och i framtiden.
Ekologisk hållbarhet handlar om att ekosystemstjänster skall kunna producera det våra samhällen behöver för att överleva och må bra nu och i framtiden. Ekosystemtjänsterna kan delas upp i ett antal undergrupper: (1) understödjande system som är grundläggande för allt liv som exempelvis primärproduktion, fröspridning, närings- och vattencykler; (2) Reglerande system som kan handla om pollinering, skadedjurkontroll, predation, jordbildning, klimatreglering, luft- och vattenrening; (3) kulturella system bidrar till estetiska och kulturella värden; samt (4) Tillgodoseende system som producerar mat, energi, råvaror, mineraler, fibrer, medicin och andra nyttigheter som kommer våra samhällen till gagn.
Översatt i ekonomitermer handlar det om att leva på naturkapitalets ränta för de resurser som inte går att substituera genom alternativa resurser (tillverkad kapital) eller teknologiska landvinninga. Givet detta skall uttaget från naturen understiga vad naturen kan producera; vidare skall utsläppen från våra samhällen vara mindre än naturen kan ta hand om (Harris 2003; Daly 1994).
Ekologisk hållbar utveckling - nuläge och frågeställningar
En viktig frågeställning är hur mycket och på vilket sätt kan medborgare, näringsliv, den offentliga sektorn och frivilligorganisationer kan bidra till att uppnå en ekologisk hållbar utveckling lokalt, regionalt och globalt. För att kunna angripa den frågan måste vi veta hur stor är materia- och energigenomströmningen (samhällsmetabolismen) genom boråssamhället idag i förhållande till andra städer i världen? Hur energi- och resurseffektiva är våra offentliga byggnader? Hur effektivt tas samhällets avfall hand om? Hur påverkar våra verksamheter, konsumtion och transporter luft, vatten, närmiljö och mark? Hur påverkar den befintliga markanvändningen och stadsutglesningen ekosystemtjänster och den biologiska infrastrukturen? Hur hållbara är våra försörjningsystem? Hur stor är genomsnittsboråsarens ekologiska fotavtryck? Vilken negativ påverkan finns det på lokala ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden?
Det är också fullt möjligt att även utveckla den ekologiska dimensionen: exempelvis är den biologiska mångfalden i Sverige starkt knuten till mänsklig hävd genom exempelvis slåtter och öppna kulturlandskap. Detta är dessvärre ett perspektiv som sällan framkommer i hållbarhetsdiskussionen.
Ekonomisk hållbar utveckling
Redan Brundtland-rapporten slog fast att ekonomin skall stå i samhällets tjänst för att producera de varor och tjänster som tillgodoser våra och de framtida generationernas grundläggande behov (WCED, 1987) som mat, kläder, boende, transportation, hälsa, utbildning och så vidare (Harris 2003:2ff). Ett annat perspektiv handlar om att ekonomin - eller den hållbara ekonomin - syftar till att hushålla med knappa kapitalresurser som naturkapital, humankapital och tillverkad kapital på lång sikt. Vissa delar av kapitalet är utbytbara (“substituerbara”) medan andra typer av naturresurser (exempelvis ekosystemstjänster eller vatten) är svårersätteliga eller omöjliga att byta ut mot andra kapitalformer (även kallat för kritisk naturkapital) (Daly 1994:25). Ekonomin är medlet för den sociala hållbarheten samtidigt som de långsiktiga ekonomiska produktionssystemen och den ekonomiska stabiliteten är beroende av fungerande ekosystem och fungerande sociala strukturer.
Ekonomisk hållbar utveckling - nuläge och frågeställningar
En viktig frågeställning är hur mycket och på vilket sätt kan det ekonomiska systemet ställas om till att bidra till en social hållbar utveckling inom ramen för de ekologiska begränsningarna. För att kunna svara på den frågan måste vi veta hur det ekonomiska systemet konstitueras i Borås. Vi måste vidare veta hur ekonomin används genom investeringar, subventioner, skatter och styrmedel och så vidare för att uppnå målet om den sociala utvecklingen i staden och globalt. Vi måste fundera på hur ekonomin kan stimulera till teknikutveckling (tillverkad kapital) och innovationer (humankapital) som bidrar positivt till den ekologiska hållbarheten (naturkapital). Hur kan Borås Stad skapa ekonomiska incitament och styrmedel som syftar till att bidra till en hållbar utveckling lokalt och globalt?
Det är också viktigt att analysera den ekonomiska tillväxten i relation till dess innehåll: alltså hur produktionssystemen nyttjar ändliga och förnyelsebara naturresurser samt utsläp av avfall/gifter till naturen och de naturliga reninssystemen. Att utvecklingsländerna kan behöva växla ned sin ekonomi för att ge utvecklingsländerna utrymme att växa betonades redan i Bruntdlandrapporten (WCED, 1987); alternativt blir industriländerna tvungna att högre grad skifta det ekonomiska systemet till att producera fler tjänster och kunskap (ibid, §32; §35). Näringslivet är en viktig part i arbetet mot en hållbar utveckling.
Sammanfattning
Det kommer att krävas mycket kreativt arbete; framtagning av nya metoder; etablering av ny kunskap och tvärsektoriellt samarbete för att konkretisera visionen om den hållbara Borås. Det handlar inte minst om att etablera uppföljningsbara nyckeltal och indikatorer och definiera de hållbarhetsutmaningar som Borås står inför. Vi står inför lokala och globala utmaningar, som kan vara unika eller delas av andra städer i Sverige. Det globala perspektivet bör stärkas i det strategiska arbetet och kopplas till de faktiska utmaningar som våra samhällen står inför. Det bör också skapas fler “Hur-gör-vi-satser” för respektive startegiska målområde utifrån de hållbarhetsutmaningar som föreligger.
Det är också viktigt att visionen verkligen betonar det faktum att visionen handlar om att skapa ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Borås; En strategisk alians där kommuninvånare, staden och näringslivet arbetar för beteendeförändringar och sociala, teknologiska och ekonomiska innovationer som möjligör paradoxen att hållbarhet och utveckling går ”hand i hand”. De respektive hållbarhetssfärerna är sammanlänkade och många olika målkonflikter kan uppstå när konkretiseringsarbetet börjar utifrån visionen; dessa målkonflikter måste lösas på ett transparent sätt och förankras genom delaktighet och förhandling. Vi får inte heller vara rädda för att ta hjälp av forskning och de resurser och kompetenser som finns på universitet, myndigheter och expertorganisationer.
Hållbar utveckling kan ses som en social lärandeprocess som måste hållas ständigt aktuell och levande. Vi måste etablera organisationsformer och metoder som håller denna process levande och ständigt aktiv utifrån riktlinjer från “good governance” och adaptiv förvaltning. Det är nödvändigt att utveckla metoder och riktlinjer för god fysisk planering som syftar till att skapa det hållbara Borås. Hållbar stadsplanering handlar om att etablera gröna urbanistiska principer som bidrar till en långsiktigt hållbar och levande stad: överbrygga sociala, ekonomiska och fysiska barriärer och därgenom tillgängliggöra resurser för stadens invånare; etablera goda urbana kvalitéer; utgå från lokal kunskap och hur staden fungerar socialt, fysiskt och ekonomiskt; bidra till energi- och resurssnål livsstil och bygga på inflytande och delaktighet från lokalsamhället.
En nyckelförutsättning för ”hållbar utveckling” är just delaktighet. Hållbarhetsforskningen lyfter ständigt fram bristen på reell delaktighet och inflytande som ett av de viktigaste hindren för att kunna nå en hållbar utveckling. Legitimitetet för operativa beslut när invånarna och samhällets olika aktörer själva varit med och förhandlat fram visioner, samhällsmål och strategierna för att nå dit, ökar markant när invånarna har inflytande över utvecklingen (Sidaway 2005). Delaktigheten syftar även till att inkludera lokal kunskap och erfarenhet i stadsplaneringsprocessen. Det handlar om att inkludera vad ”invånarna […] värdesätter i livet och varför” enligt Jane Jacobs och att respektera hur städerna fungerar i grunden (Jacobs:436). En hållbar stadsutveckling förutsätter att alla människor får utrymme och möjlighet att sätta sin prägel på staden samtidigt som så många samhällsaktörer framgent arbetar för att nå visionen om ett hållbart borås till 2025.
Konkreta ändringsförslag och synpunkter
Allmänna synpunkter:
§1. Den gamla strategin (2002) hade en nulägesanalys och ett antal problemformuleringar att utgå ifrån. Detta saknas i nuvarande strategin.
§2. Viktigt att alla synpunkter och inspel från politiker, allmänhet, elever, tjänstemän, föreningar och näringsliv samlas i en samlad dokumentation. Det hade varit önskvärt med en bokutgivning. Dokumentationen är ett tidsdokument för eftervärlden men kan framförallt tjäna som ett uppslag för kreativa idéer och tankar kring hur staden kan utvecklas och se ut.
§3. Visionen måste hållas levande. Hållbar utveckling är en ständigt pågående process. Omvärlden samhället förändras. Denna process måste formaliseras och institutionaliseras på något sätt så att visionen ständigt kan justeras alternativt strategierna och dess innehåll utifrån förändandre förutsättningar eller förändad/ny kunskap och/eller teknologiska landvinningar. Denna organisation och arbetssätt måste hålla över mandatperioderna.
§4. Skapa en långsiktig organisation som kan tackla de utmaningar och målkonflikter som hållbar utveckling kräver. Denna organisation måste hålla över mandatperioderna och i någon form öven inkludera representanter från civilsamhället för att kunna få ökad legitimitet.
§5. Skapa en hemsida där pågående hållbarhetsprojekt presenteras; Det kan också finnas presentation kring kreativa sociala eller ekonomiska innovationer som syftar till att möta hållbarhetsutmaningar i staden. Sidan kan också fungera som en kanal in till kommunen gällande visionen och de utmaningar som vi står inför. Det skulle vara intressant att presentera stadens tillstånd (ex: data från miljöbarometern, globala och lokala trender, andra sociala och ekonomiska nyckeltal osv.). För ett exemplemplarisk arbete kring detta se “The Boston Indicators Projekt”. http://www.bostonindicators.org/Indicators2008/
§6. Staden måste ta fram nya verktyg och modeller för att kunna analysera sociala, ekonomiska och ekologiska tillstånd och relationer. Ex: hållbarhetskonsekvensbeskrivningar, hållbarhetsbokslut, ekonomiska analysmetoder som LM3, ekonomisk miljövärdering, eller flödesanalyser och modeller/verktyg för hållbar stadsplanering.
§7. Det måste tas fram nya nyckeltal och statistiska mått som är uppföljningsbara som mäter “hållbarhetstillståndet” i stort men också “integrerade nyckeltal” för de respektive sfärerna socialt, ekonomiskt och ekologiskt. För en mycket initierad genomgång av olika nyckeltal och indikatorer för hållbarhetsarbetet, se: Ness et al. (2006)
§8. Att visionen syftar till ett hållbart Borås bör göras tydligare i inledningstexten. Exempelvis bör även ordningen i ingressen bytas så att meningen börjar med “Vi arbetar för en hållbar...”.
§9. Den ekologiska dimensionen bör få ett eget strategiskt område där även energifrågorna (område 9) tillhör.
Ändringsförslag - Vision:
§10. Det framtida önskevärda tillståndet (om ett hållbart borås) bör göras tydligare i texten utifrån de muntliga och skriftliga inspel som har kommit in till visionen. Det är svårt att få en “känsla” för ett annorlunda Borås så som visionen gestaltas idag. Då finns även risken att visionen inte bär på den förändringskraft som en effektiv och fungerande vision skall ha.
§11. Viktigt att det textila klustret som aviseras i visionen bidrar till en hållbar utveckling. Idag är den textila industrikomplexet en av de mest miljöbelastande och hälsoskadliga sektorerna i välden. Meningen bör formuleras på ett sådant sätt att hållbarhetsperspektivet framhävs.
§12. Meningen på sidan 4: “Invånarna tar aktiv del i stadsplaneringen för att vi skall få en stad där det är enkelt att umgås och vara tillsammans” är något oklar i sin praktiska inebörd och snävar in delaktighetsdefinitionen alldeles för mycket. Invånare bör ta aktiv del i stadsplaneringen av flera olika anledningar. Meningen borde lyda: “Invånarna tar aktiv del i stadsplaneringen för att vi skall få en socialt hållbar stad som utgår från invånarnas behov och önskningar. Alla invånare skall känna sig delaktiga i hur stadens utvecklas”.
Ändringsförslag - Strategiområde 1
§13. Satsen “Varför?”: För att betona sammanlänkningen av den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen bör man ändra meningen “I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter” till “I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter samt förståelse för hur våra liv påverkar andras”. Eller någon liknande formulering.
§14. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas:
§14a “Vi vill ha en dialog med stadens invånare, näringsliv och organisationer för att öka medvetenheten och motivationen att gemensamt verka för en livskraftig och långsiktigt hållbar stad.”
Ändringsförslag - Strategiområde 2
§15. Satsen Varför?: För att betona intergenerationsperspektivet i hållbarhetsarbetet bör meningen “Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till självständiga och ansvarsfulla vuxna” ändras till “Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra
förutsättningar för barn och unga att utvecklas till självständiga och ansvarsfulla vuxna som i sin tur kan lämna över ansvaret och kunskapen till nästa generation”
§16. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas:
§15a “Vi vill verka för att barn och unga får en förståelse för hur vi kan leva i samklang med varandra och med hänsyn till naturens förutsättningar.”
Ändringsförslag - Strategiområde 3
§17. Satsen “Varför?”: Samverkan mellan näringsliv, akademi och kommunen syftar även till att nå visionen om hållbar utveckling. Det är ett viktigt perspektiv som inte får gå förlorad! Därför föreslås en förändrings av “Varför-satsen” till “Borås Stads tillväxt förutsätter ökat företagande samtidigt som staden bidrar till den långsiktiga hållbarheten. Samverkan mellan dicipliner skapar nya möjliga utvecklingsområden och tekniska innovationer som kan bidra till en hållbar framtid.”
§18. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas:
§18a “Vi vill erbjuda attraktiva lokaler med olika prisnivåer för att kunna stimulera nyföretagande och bidra till en hållbar ekonomi”
§18b “Vi vill tillsammans med högskolan och näringslivet stimulera till sociala och tekniska innovationer som syftar till att möta hållbarhetsutmaningar”
§18c “Vi vill verka för ansvarsfullt företagande och entreprenörskap som tar socialt- och miljömässigt ansvar”
Ändringsförslag - Strategiområde 4
§19. Satsen “Vilken är vår vision?”: Lägg till meningen“Borås är känt som en grön evenemangstad” i slutet på stycket för att poängtera den ekologiska dimensionen.
§20. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas:
§20a “Vi vill bygga vidare på Borås gröna varumärke och erbjuda gröna event.”
§20b “Vi vill att besökarna lätt ska kunna resa och bo grönt och hållbart i samband med eventen.”
Ändringsförslag - Strategiområde 5
§21. I stycket “Hur gör vi?”:
§21a Lägg till meningen “med hållbara kommunikationsmedel” till sista (7:e) satsen.
Ändringsförslag - Strategiområde 6
§22. Satsen “Vilken är vår vision?”: Långsiktigt hållbara boenden kräver mer än “bostadsplanering”. Skall man skapa långsiktigt hållbar stad krävs aktiv urbanism och holistisk hållbar stadsplanering. Ändra därför sista meningen i stycket från “All bostadsplanering utgår från ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet” till “All stads- och bostadsplanering utgår från ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet”
§23. I stycket “Hur gör vi?”:
§23a Ändra 3:e satsen till “Vi vill verka för ett ekologiskt och ekonomiskt byggande med en
minimerad förbrukning av vatten och energi, en medveten avfallshantering samt materialval som inte innehåller ämnen som skadar hälsa eller miljön”
§23b För att betona att det även är andra stadsdelar som behöver bli långsiktig hållbara ändra 4:e satsen till “Vi vill göra våra stadsdelar till långsiktigt hållbara. Vi vill etablera Nedre Norrby som ett pilotprojekt för hållbara stadsdelar”.
Ändringsförslag - Strategiområde 7
§24. I stycket “Hur gör vi?” bör tilläggas:
§24a “Vi vill verka för öppna landskap och för lokal matproduktion som främjar biologisk mångfald och minskar transportbehoven.”
§24b “Vi vill bevara kontinuiteten hos den levande landsbygden med dess arter, ekosystemtjänster, kulturhistoria, friluftsliv, landskapsbild och trivselvärden genom att skapa delaktighet, gemenskap och samarbete mellan olika aktörer för brukande och skötsel av odlingslandskapet.“
§24b “Vi vill lyfta fram det textila arvet och göra satsningar på industriturism i orter där industrin vuxit fram”
Ändringsförslag - Strategiområde 9
§25 Det bör skapas ett nytt bredare målområde som betonar det ekologiska perspektivet kopplat till en långsiktig hållbar stad där även energifrågorna inkluderas. Perspektivet skall handla om hur vi når “ekologisk hållbar utveckling” genom “ekologisk hållbarhet”. Detta målområde bör inkludera ett antal perspektiv: (1) energi; (2) naturresurser; (3) kemikalier-/ och gifter; (4) hållbar konsumtion. Det nya målområdet bör betona det faktum att den sociala utvecklingen skall ske inom ramen för de ekologiska begränsningarna. Det handlar alltså om att hushålla med knappa naturresurser som material, råvaror, vatten, mark och energi genom att bygga sociala och ekonomiska incitament och en hållbar fysisk stadsstruktur som bidrar till hållbarheten.
Referenser
Daly, Herman E. (1994) “Operationalizing Sustainable Development by Investing in Natural Capital’. i AnnMari Jansson et al (eds) “Investing in Natural Capital: The Ecological Economics Approach to Sustainability”. Washington DC. Island Press.
Dempsey, N. et al. (2009). “The Social Dimension of Sustainable Development: Defining Urban Social Sustainability”. Sustainable Development .
Harris, M. Jonathan (2003) “Sustainability and Sustainable Development”. International Society for Ecological Economics.
Jacobs, Jane (2004) ”Den amerikanska storstadens liv och förfall”. Daidalos AB, Göteborg
Littig, B., Greissler, E. (2005) “Social sustainability: a catchword between political pragmatism and social theory”. International Journal Sustainable Development. Vol. 8, Nos. 1/2
Ness, B., Urbel-Piirsalu, E., Anderberg, S., Olsson, L (2006) “Categorising tools for sustainability assessment”. Ecological Economics 60 (2007), s. 498-508
Sidaway, Roger (2005) ”Resolving environmental disputes: from conflict to consensus”. Earthscan, UK.
WCED (1987) World Commission on Environment and Development: Our Common Future. Oxford.
ST i kombination med sociala medier kan vara ett otroligt kraftigt verktyg: Kartor, GPS och kameran möjliggör snabb visualisering och en unik möjlighet för rumslig kommunikation som utgår från platsens upplevelse. Faktum är att det kan vara otroligt enkelt att formalisera användandet av sådana verktyg i stadsplaneringen i den offentliga förvaltningen. Det skulle vara intressant att använda kombinationen av Instagram och GPS för att vitalisera "nerifrån-upp" perspektivet i stadsutvecklingsfrågor: från synpunkter till detaljplaner eller invånarens upplevelse av stadsrummet till förslag på förändringar och åtgärder. Hur gör man då?
ST i kombination med sociala medier kan vara ett otroligt kraftigt verktyg: Kartor, GPS och kameran möjliggör snabb visualisering och en unik möjlighet för rumslig kommunikation som utgår från platsens upplevelse. Faktum är att det kan vara otroligt enkelt att formalisera användandet av sådana verktyg i stadsplaneringen i den offentliga förvaltningen. Det skulle vara intressant att använda kombinationen av Instagram och GPS för att vitalisera "nerifrån-upp" perspektivet i stadsutvecklingsfrågor: från synpunkter till detaljplaner eller invånarens upplevelse av stadsrummet till förslag på förändringar och åtgärder. Hur gör man då?
