Bokmässan

Mitt livs första bekantskap med bokmässan i Göteborg visade sig vara en riktig positiv upplevelse; men jag måste ändå erkänna att efter sex timmar var man rätt så mör.
Drivor med böcker, tidningar, kulturskrifter, konst, massor av människor, otaliga seminarier och föreläsningar som man sprang mellan, gjorde att man somnade bättre än vanligt igår kväll.
Årets tema på bokmässan var som bekant Estniskt litteratur och kultur; och även jag fick min beskärda del i rampljuset när jag pratade Estniska (dock med en fernissa av Svenskt brytning) med en bokförsäljare.
Jag hade dock inte modet att språka med de Estniska författarna, som såg så dystra och farliga ut, så som bara Estländarna kan.
En ganska given ingång till den Estniska litteraturen, är författaren Jaan Kross (som dock inte själv närvarade på mässan) (Enn Kokk skriver om Kross). Kross har även stundtals förekommit i spekulationerna kring Nobelpriset i litteratur, om det nu anses som ett kvalitetsmått kan jag inte bedöma.
Och de böcker som jag har fått rekommenderat är ”Kejsarens Galning” och ”Romanen om Rakvere” som självklart finns översatta till Svenska.

Mässans absoluta höjdpunkt tyckte jag var att lyssna på Desmond Tutu, som befann sig på mässan med anledning av den nyutkomna biografin av John Allen
Och jag kan bara förundras över Desmonds oerhörda karisma och hans utstrålning; och den oväntad sköna humorn som han omgav sig med.
Vissa människor lämnar oåterkalleliga och svårförklarliga avtryck efter sig, och Desmond är en av dem.


På sluttimmarna ägde ett oväntat möte rum,vilket fick min världbild i gungning.
Är det inte Mumin Trollet mån tro, han finns tydligen på riktigt.

Svultna hundar jagar bäst...

Det finns mycket att säga om regeringens budget, men jag tänker inte besvära er med långa utlägg, utan konstaterar att de många negativa inslagen överväger de få positiva delarna (t.ex. konceptet med nystartsjobb) i budgeten.
Miljösatsningarna är de facto ett stort skämt, och regeringens människosyn är under all kritik.
Även om jag tycker att det är positivt att borgarna numera försöker driva någon slags miljöpolitik, om inte annat så får miljöfrågorna ett bredare ideologiskt genomslag, bara det är mycket värt.
Med risk för att låta alltför apokalyptisk, så kommer (MS) Aktiebolaget Sverige (ett populärt utryck hos hippa nationalekonomer) förr eller senare stötta på ett isberg, med konsekvenserna att de under däck får ta smällen.
Nåja, vi kan ju i alla fall trösta oss med att det snart inte finns några isberg kvar.
Då en bild säger mer än 42 blogginlägg, vill jag bifoga Magnus Bards karikatyr som så väl fångar essensen i budgeten.

Konsten att slå ihjäl tiden

Migrationsverket har genom året kraftigt kritiserats på grund av långa handläggningstider.
Bland annat har JO (Justitieombudsmannen) riktat hård kritik mot verkets hantering av utredningar, där det framkommit att en stor mängd gamla asylärenden hade oacceptabla hanteringstider: upp till ett år och i vissa fall betydligt längre.
Det är oerhört psykiskt påfrestande för en människa att bo och leva i ovisshet på flyktingförläggningarna; Därför måste allt göras för att minska handläggningstiderna.
Så frågan uppstår: Vad beror detta på?
För tydligen finns det gott om tid till annat.

Kyrkan och klimatet

Klimatförändringar har blivit en brännande teologisk fråga för de religiösa samfunden. Jag har tidigare i mina inlägg, lite ironiskt (fast med glimten i ögat), häcklat över religiösa initiativ på klimatfrågan.
Men jag skall ändå tillstå att flera positiva initiativ har tagits av kyrkan den senaste tiden, som när till exempel femhundra personer samlades i Åreskutan under ledning av biskop Tony Guldbrandzén för att be en bön för klimatet.
Eller ta den ekumeniska inspirationshelgen inför den globala veckan med fokus på miljö, klimat och skapelseansvar (sug på den meningen).
Andra initiativ är klimat.nu som är ett samarbete mellan Svenska FN-förbundet, Svenska Röda Korset, Svenska Kyrkan, Naturskyddsföreningen och folkbildningsinstitutet.
Nu kommer en internationell satsning, ”The Uppsala Interfaith Climate Conference” som är en sammankomst med 30-tal internationella opinionsbildare från olika trosriktningar.
Jag är av den meningen att religion och politik skall hållas hermetiskt avskilda, men man skall nog inte underskatta religionens inverkan på de mer personliga domänerna.
Kyrkan kan för en stor mängd av människor vara en starkare drivkraft än de vetenskapliga rönen och de politiska påbuden.
Jag tror att kyrkan är en viktig opinionsbildare i samanhanget; där alla som jobbar med klimatfrågorna har en hel del draghjälp av.
Kyrkan har alltid utmärkt sig i flyktingfrågorna där de har gjort mycket nytta genom åren, men även varit ledande när det gäller etisk handel och rättvisefrågor, som till exempel Fair Trade.
Även om jag själv inte tillhör någon specifik religiös skola och tycker att religion skall hållas avskild från politiken, så förtjänar eldsjälarna inom svenska kyrkan men även andra trosriktningarna/institutionerna en rejäl portion beröm.

Ursäkta tystnaden!

Det har varit skralt med inlägg den senaste veckan, på grund att jag har haft "häcken full" (får man skriva så mån tro?).
Tyvärr har blogguppehållet sammanfallit väl med både regeringens budget och en del andra intressanta händelser den senaste veckan, ketchupeffekt någon?
Jag lovar bättring och bot!

Skatteväxling

Att regeringen höjt koldioxidskatten har väkt ont blod hos många; Valsvek menar delar av de borgerliga väljarna, medan andra ser det som ett exempel på ansvarsfull politik och ett sätt att möta rådande klimatproblemen.
Rent principiellt kan jag förstå de besvikna väljarna, med tanke på att moderaterna i början av valrörelsen avfärdade miljöproblemen som något perifert, samt att kristendemokraterna de facto gick till val på sänkta bensinpriser.
Men utifrån klimatperspektiv, så jag skulle vilja påstå att det är det första vettiga åtgärden regeringen har gjort inom klimatpolitiken (även om jag tycker att höjningen är i det minsta slaget)
Det vi ser idag är en skatteväxling i sin enklaste form, i linje med den miljöpartistiska idén.
Det vill säga: sänk skatten på arbete och höj skatten på miljöförstörande aktiviteter i lika stor utsträckning.
Morot och piska på samma gång, där det i sämsta fall går jämt upp, men väljer man att minska sin miljöpåverkan så får man del av skattesänkningarna istället.
Men det finns en nackdel. Om folk skall lämna bilen hemma så måste det finnas vettiga alternativ tillhands.
Glesbygdsproblematiken har regeringen löst med en höjning av reseavdraget, men
för att kunna bedriva politik av detta slaget så måste kraftiga satsningar göras inom kollektivtrafiken.
Med både billigare turer (helst enhetstaxa), fler rutter och frekventare avgångar.
Användningen av bil- och cykelpooler måste stimuleras och fler cykelvägar byggas.
Tyvärr har regeringen, och många kommuner och landsting istället gjort tvärtom.
Det vill säga: stora och dyra satsningar på vägar och prishöjningar på kollektivtrafiken.
Och jag väntar fortfarande på järnvägssatsningarna.

It's all about oil

En oväntat uttalande av ”Maesto” om Irakkriget.

"Det bedrövar mig att det är politiskt obekvämt att erkänna det som alla vet: Irakkriget handlar i hög grad om olja…”

Morgonens blodstörtningar

Ett klassiskt citat myntades av Birger Schlaug på morgonens debattpanel i SVT.
Birger i skämtsam ton till Thomas Idergard (Från tankesmedjan united minds):

- ”Du ger mig blodstörtningar…”

Jag erkänner att jag också får dessa symptom ibland, speciellt när Idergaard eller Maria Abrahamsson (ledarskribent från svd) befinner sig i soffan.
Inte på grund av personerna i sig, utan på grund av åsikterna de vädrar.

En annan sak som gav mig blodstörtningar (nåja nu skall vi inte ta i), är när Sven-Otto Littorin försvarar de illa genomdrivna a-kassareglerna med att de trots allt har genererat en massa jobb.

Sven-Otto Littorin säger till Ekot:

”Det var nödvändigt att det skulle gå snabbt. Allt vi kunde göra för att stärka arbetslinjen, återupprätta försäkringsmässigheten i arbetslöshetsförsäkringen. Det är också det som har lagt grunden för den enormt starka utvecklingen på arbetsmarknaden vi nu ser.”

Va sa? På vilket sätt genererar sänkt a-kassa ersättning jobb?
Om det överhuvudtaget haft någon positiv verkan, så är att en liten klick människor som utnyttjat systemet tidigare nu har ställt sig till arbetsmarknadens förfogande.
Någonstans i resonemanget brister det.

Nollvision för luftföroreningar

Att bilavgaser kraftigt påverkar din hälsa negativt är en gammal sanning, men nu har forskarna lyckats identifiera de faktorer och mekanismer som orsakar dödsfallen.
Enligt beräkningarna är det mellan 2000-3500 människor per år som dör på grund av luftföroreningar i Sverige, vilket enligt mitt tycke är en oacceptabel siffra.
Därtill tillkommer det ett stort antal människor som får allergier, astma och andra sjukdomar som direkt kan kopplas till luftföroreningarna.
Jämförelsevis dör det cirka 500 personer i trafiken per år där det, tillskillnad från luftföroreningarna, siktas på en nollvision.
Orsakerna till luftföroreningar är idag inte längre industrin där utvecklingen gått starkt framåt och många insatser har gjorts för att minimera utsläppen.
De främsta källorna till luftföroreningarna är den omfattande biltrafiken.
Bilarna genererar mängder med oförbrända kolväten (T.ex. Toluen och Bensen), kväveoxid, kvävedioxid och svaveloxid, men även en stor mängd hälsofarliga partiklar i olika storlekar (PM1.0 – PM10).
Bland annat släpper dieselmotorer utan partikelfilter (fortfarande den vanligast förekommande typen) ut mängder av hälsofarliga partiklar rakt ut i vår omgivning.
De största partiklarna (>PM10) sätts i omlopp främst på grund av att trafiken virvlar upp vägdamm, vilket är ganska lätt att åtgärda men sällan så görs.

Miljökvalitetsnormen, som idag sätter gränsen för den acceptabla förekomsten av de olika föroreningarna, är ingalunda vetenskapligt framtaget, säger ledande forskare (bland annat Bertil Forsberg, Umeå Universitet).
Risken finns då att många kommuner i Sverige inte agerar, i tron på att när gränsvärdena inte överskrivs så föreligger det inte någon fara för hälsan, vilket är fel.

De flesta kan nog skriva under på att vi vill andas ren och ofarlig luft, utan att för den skull riskera drabbas av hjärt- och lungsjukdomar eller allergier.
Så frågan är vad som kan göras?

Några av alternativen är:
Minska biltrafiken, sänk hastighetsgränserna, bättra på kollektivtrafiken, stimulera cyklandet, planera genomfartsleder och stadsdelar utifrån föroreningsperspektiv, använd dammbindningsmedel på vägarna, spola regelbundet vägarna under sommarhalvåret, mät regelbundet partikelförekomst och sätt in åtgärder i tid.
Det finns en hel arsenal av åtgärder; Kan vi rädda 2000-3000 liv per år är det mycket värt.

Nollvision för dödsfall på grund av luftföroreningar, NU!

(Tidigare inlägg om dubbdäck, hastighetsgränserna)

Civil Olydnad

En intressant rörelse sprider sig som en löpeld runt om i Sverige.
Civil olydnad och miljöaktivism när det är som tydligast.
Jag talar naturligtvis om Indianerna från Asfaltdjungeln, som smyger omkring på nätterna och tömmer däcken på intet ont anande statsjeepar på luft.
Man kan se det som en politiskt misslyckande.
Det är märkligt att det fortfarande tillverkas och saluförs tunga bensinslukande och trafikfarliga bilar, i dessa tider där allt måste göras för att mildra klimatförändringarna.
Jag kan förstå frustrationen, och jag kan också förstå att engagerade människor försöker skapa debatt och mana till eftertanke med liknande aktioner.
De har sannerligen lyckats.

Gröna idéer

Arbetsgivare borde ha skyldighet att låta anställda pröva sina krafter som entreprenörer och sedan få komma tillbaks till jobbet om satsningen misslyckas säger den amerikanske ekonomiprofessorn William Baumol.
Vilket är precis ett av tankarna med friårskonceptet som miljöpartiet arbetade fram.
Friåret är idag ett minne blott (tack vare regeringen), men uttalandet visar ändå att de gröna tänker nytt och ligger i framkant med idéutvecklingen.

(Artikeln finns för tillfället endast i pappersformat på DN-Ekonomi)

God miljöpolitik?

Efter att i förra budgeten tagit 90 miljoner kronor från budgetposten för biologiskt mångfald till andra investeringar, minskar nu regeringen budgetposten ytterligare med en halvmiljard.
Pengarna för biologisk mångfald skall användas för att skydda områden med höga naturvärden, men även för marina reservat.
Att minska anslagen kommer att innebära att de uppsatta miljömålen inte kommer att nås, och kan i förlängningen leda till ökad utarmning av hotade naturvärden.
Blad annat ligger Sverige nästan sämst till när det gäller de marina reservaten och det är mycket långt kvar till målet för skydd av skog i tillräcklig omfattning för att bevara hotade skogslevande djur och växter.
Regeringens handlande är helt obegripligt; Är det så regeringen stavar en god miljöpolitik?

Onda ögat

Bredvid kaffeautomaten på jobben hänger denna bild; Den skall uppmuntra till hederlighet: Du har väl betalt för kaffet, eller?
Enligt vissa uppgifter, är just dessa ögon vanligt förekommande bland Sveriges arbetsplatser.
Frågan som spontant uppstår är: Vem är denna man som vakar över moralen på våra arbetsplatser och vad heter han?
Jag väljer att kalla honom för Örjan (den allseende).




Nu undrar Örjan en sak… Du har väl tagit cykeln till jobbet idag?

Vinst eller förlust?

Det faktumet att försvarsminister Odenberg avgått har skapat en storm av åsikter och spekulationer.
Men, det många tycks vara överens om, är att detta är någonting som är negativt för moderaterna.
Jag tror nämligen inte det.
Att försvaret kostar onödigt mycket och att det idag råder ett helt annat säkerhetspolitiskt läge kan nog de flesta skriva under på.
Försvaret måste omställas från ett invasionsförsvar till att i allt större grad kunna agera inom humanitära insatser.
Försvaret (med reservation för namnet) kan också komma att bidra inom klimatinsatser och katastrofer runt om i världen och även här i Sverige.
I vilket fall som helt behövs det nytänkande och djärvhet för att peta i det militärindustriella komplexet.
Odenberg upplever nog många (oförtjänt eller inte låter jag vara osagt) som ganska bufflig och hökaktig.
Medan efterträdaren Sten Tolgfors upplevs som sympatisk och resonerande.
Att han vapenvägrat i sin ungdom läggs honom till last; men jag ser snarare en styrka i det.
Vilket skulle kunna tyda på en stark moralisk kompass och civilkurage.
Jag tror således på att moderaterna har allt att vinna på denna omställning.

Medicinalväxter

Jag har på senare tid blivit sjukligt intresserad av läkeväxter och svampar.
Jag vet, det låter märkligt, antigen har jag tappat förståndet eller så börjar man bli gammal.
En sak har dock slagit mig; kunskapen om läkeväxter är mer eller mindre bortglömd, eller obefintlig i min generation.
Varför äta syntetisk medicin när vi har tillgång till ett obegränsad naturlig apotek?
Jag har botaniserat och rotat bland stadens antikvariat och hittat några böcker om läkeväxter. Med böckernas hjälp har jag lyckats artbestämma några obskyra växter, och även kokat, mer eller mindre välsmakande, te på några av dessa.
Vi börjar således med den ökända och ofta förekommande Röllekan (Achillea Millefolium).

Växten var redan uppskattad av de gamla Grekerna, därav namnet efter krigaren Achilles.
Arkeologiska undersökningar vid Shanidar i Irak visar att neandertalmänniskorna som levde där sannolikt haft en primitiv farmakopé.
På denna 60.000 åriga begravningsplats, har bland annat röllekan hittats.
Även djuren har en viss känsla för medicinalväxter: bland annat letar sjuka får efter rölleka.
Röllekan är bland annat verksam mot dålig matsmältning, där växtblommorna bäst redes till ett te och intas efter en måltid ( 1 kopp kokande vatten + 2 tsk blommor, låt dra 10 min).

Röllekan är även verksam mot den åkomma, vars utblomning allt som oftast beror på alldeles för många sittimmar ihop med fantomen på det hemmliga rummet.
Bot och bättring uppnås genom regelbundna sittbad. Det vill säga släng in två fulla händer blommor i en balja och slå på hett vatten. Och för guds skull, vänta tills vattnet svalnat (37C), innan du sänker ner de ömtåligaste delarna.

Lider man av menstruationsbesvär, kan röllekan lindra i bad, men också som te.

De verksamma ämnen (de man känner till) är cineol, chamazulen, achillein och garvämne.
Verkan är antiseptisk, kramplösande, hostlindrande, mag- och tarmstimulerande, galldrivande, sammandragande och inflamationshämmande.

Plockas bäst just nu (Juni-September), och torkas för långtidsförvaring.

(Ovidkommande fakta: Under sovjettiden fick vi barnen plocka rölleka och sälja det till apoteket; Jag tror vi fick 5 kopek / kilo)

Låt er väl smaka, och hoppas på bättring!

Frustration

Jag bläddrade i ungdomstidningen Glöd, varvid jag hittade ett debattinlägg av en frustrerad tonåring:

JAG ÄR SÅ JÄVLA TRÖTT på verkligheten. Det är bara skit hela tiden. Växthuseffekten?! Aa, ingen bryr sej. Alla gubbar och tanter på TV står as-skitnödiga och tjatar om vad som kommer hända ifall vi inte gör ngt.
Men ingen bryr sej. Det var på nyheter för några dagar sen en stad där massor av något bara åker ut i luften. Ifall man gjorde ledningarna till grannstaden så skulle dom kunna skippa att bränna spån eller vad dom skall för att värma staden. Gubben som pratade drog massor av bortförklaringar för att dom inte skulle göra det.
Ett bra exempel på att dom inte bryr sej. Ibland har jag lust att ge dom en örfil och skrika till dom; FATTAR NI INTE VAD SOM HÄNDER ELLER? ERA JÄVLA SEGA GUBBAR GÅ OCH DRÄNK ER! Aja, det finns inte mkt för en 14-årig tjej från Värmland att göra. Ingen bryr sig. Jag blir så trött på dom. […..] Så skyll inte på alla andra sen, det är ju dom med makten som kan göra ngt. Vad tycker ni?
//uppBlåååsbar

Gröna sektorn

Verkstadskoncernen SKF storsatsar i Göteborg. Orderingången är hög vilket får SKF att ytterligare investera 600 miljoner för att kunna möta behoven.
Som bekant tillverkar SKF bland annat kullager, och det största behovet kommer, glädjande nog, från vindkraftverk.
Den gröna sektorn skapar sannerligen arbetstillfällen.

Älgjakt

Idag börjar älgjakten till förtret för skogens Konungar.
Jag har i mina tidigare inlägg gått hårt åt rovdjursjakt och pälsindustrin som företeelse.
Trots det tycker jag ändå att jakt som är hänsynsfull, miljöanpassad, reglerad och långsiktigt hållbar kan bidra till en effektiv natur- och faunavård.
Även om mycket av jakten idag inte bedrivs utifrån dessa premisser.
Att välja viltkött framför uppfödda tamdjur är lång mer miljövänligt och etiskt.
Vilt har fått leva ett fritt och värdigt liv i naturen och bidra till det ekologiska kretsloppet under sin livstid.
Medan tamboskapen inte sällan behandlas ovärdigt, lever i fångenskap och belastar miljön negativt.

Däremot måste jakten ske professionellt och med minsta möjliga lidande för djuren. Skadeskjutningarna måste minimeras, och kraven för att få jaktlicens bör höjas och underhållas.Plågsam jakt, som jakt med fällor, grytjakt och med levande lockbeten måste förbjudas.

Bollnäskvarting*

Moderata ungdomsförbundet antog på gårdagens arbetsstämma i Sundsvall en motion för legalisering av hembränning för privat bruk.
Detta skall vara i ett led för att avskaffa alkoholmonopolen och öka den personliga friheten.
Jag säger då det…
Det gäller att profilera sig.

* Uttrycket en Bollnäskvarting är en slang för en femliters platsdunk med hembränt.

Ansvarsfull bostadspolitik

Faran är inte över än, säger ekonomiska förståsigpåare om den Amerikanska bostadskrisen.
Världens ekonomier är satta i gungning och vi går en oviss framtid till mötes även här i Sverige.
Att ekonomierna hänger tätt ihop har vi märk tydligt de senaste veckorna; även om många av effekterna som märkts delvis berott på psykologiska faktorer. Hedgefonder och andra storaktörer som minimerar riskerna och tar hem vinsterna, då ingen egentligen vet hur illa det egentligen är; ingen vill som bekant bli sittande med svarte Petter på handen.

Som finansmannen George Soros utryckte det:

”Jag använder ordet fördom (bias) för att beskriva det element av bedömning som ingår i marknadsdeltagarnas förväntningar. […] Fördomens viktiga egenskap är att den inte är rent passiv: Den påverkar händelseförloppet som den förmodas att reflektera. […]”
Den globala kapitalismens kris, s76.

Alltså kan räddsla och osäkerhet leda till en självförstärkande nedåtgående spiral i de globala ekonomierna.
Som i det här fallet snarare beror på bristen på förd politik, det vill säga bristen på statliga interventioner på den finansiella marknaden.

Alltför generösa bostadslån, utfärdade av alltför giriga eller risktagande banker har sannerligen ställt till oreda.
Allmännyttan är mer eller mindre ett okänt begrepp i USA; och de sämst beställda är hänvisade till så kallade sub-prime-lån, just den typen som nu havererat.
Den Svenska regeringen gör ingen hemlighet av att de föredrar en bostadspolitik där allmännyttan skall ersättas med bostadsrätter.
Avskaffandet av räntebidragen och investeringsstöden har gjort det direkt olönsamt att bygga nya hyresrätter.
Och de hyresrätter som finns kvar, konverteras sakta men säkert till bostadsrätter.
Mats Odells (kd) förslag om en statlig lånegaranti kan i förlängningen få liknande effekter här i Sverige när bostadsmarknaden överhettas och räntorna skenar.
En sådan politik skapar sårbarheter i de finansiella systemen, vilket kan komma till last i framtiden.

Jag tycker att författaren och P1 krönikören Björn Elmbrant sammanfattar problemet elegant:
En regering som byggt mycket av sin politik på att vi alla ska äga våra bostäder, även till priset av överbelåning, kan om några år hamna med skägget i brevlådan.

Vi får hoppas att det inte blir så.